Älvsåkers socken – Wikipedia

Älvsåkers socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradFjäre härad
KommunKungsbacka kommun
Bildadmedeltiden
Area46 kvadratkilometer
Upphov tillÄlvsåkers landskommun
Älvsåkers församling
MotsvararÄlvsåkers distrikt
TingslagHallands norra domsagas tingslag (–)
Fjäre tingslag (–)
Karta
Älvsåkers sockens läge i Hallands län.
Älvsåkers sockens läge i Hallands län.
Älvsåkers sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°32′32″N 12°07′11″Ö / 57.54222222°N 12.11972222°Ö / 57.54222222; 12.11972222

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1527
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Älvsåkers distrikt
Redigera Wikidata

Älvsåkers socken i Halland ingick i Fjäre härad, uppgick 1969 i Kungsbacka stad och området ingår sedan 1971 i Kungsbacka kommun och motsvarar från 2016 Älvsåkers distrikt.

Socknens areal är 46,09 kvadratkilometer, varav 44,26 land.[1] År 2000 fanns här 3 012 invånare.[2] Tätorten Hjälmared och en del av Anneberg samt kyrkbyn Älvsåker med sockenkyrkan Älvsåkers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Älvsåkers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Älvsåkers församling och för de borgerliga frågorna till Älvsåkers landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Tölö landskommun som sedan 1969 uppgick i Kungsbacka stad som 1971 ombildades till Kungsbacka kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Älvsåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[3][4]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Älvsåkers socken ligger nordost om Kungsbacka kring Kungsbackaåns biflod Lillån drygt en mil i östnordöstlig riktning. Socknen har dalgångsbygd utmed åarna omgiven av bergig skogsbygd.[5][6][1] Största insjö är Stora Djursjön som delas med Lindome socken i Mölndals kommun.

Näringar

[redigera | redigera wikitext]

Förutom folkets naturliga livsuppehälle i form av jordbruk så har skogsbruk präglat socknen sedan urminnes tider. Allt ifrån timmer till Fjäre härads bondeseglares båtbyggnation på 1600-talet, via möbeltillverkning på 1800-talet till dagens trähustillverkning (A-hus), som länge har varit socknens största arbetsplats.[7][8]

Liesmide var kännetecknande för Älvsåker under 1700- och 1800-talen. Träindustrin dominerade på 1900-talet. Numera är det hästgårdarna som överväger i socknen. Det fanns år 2014 endast en mjölkproducerande gård kvar.[8]

Kvarn fanns i socknen 1960 så att även utsocknes bönder kunde få sin säd mald. Numera är ingen kvarn i bruk.[8]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationerna har förändrats kraftigt. På 1960-talet slutade tågen stanna vid järnvägsstationen. Nu finns pendeltåg på dubbelspår mellan Kungsbacka och Göteborg som i båda riktningarna stannar varje kvart vid Annebergs station i rusningstid.[8]

Likaså har genomfartsbiltrafiken flyttats under den gångna femtioårsperioden. På 1960-talet gick rikstvåan från Trelleborg till Svinesund genom socknen. Nu löper motsvarande E6/E20 motorväg långt väster om socknen och gamla rikstvåan tjänstgör som matarled norr- och söderut mot motorvägens trafikplatser.[8]

Älvsåkers hembygdsgille

[redigera | redigera wikitext]

Älvsåkers Hembygdsgille bildades i april 1975, och det var då det sista av de 13 gillen som ingår i Nordhallands Hembygdsförening. Gillet samlar in uppgifter och dokumenterar bygdens historia och vad som sker i nutiden i bygden.[9]

Gillet erhöll genom donation Lindströmsgården 1977. Sedan 1600-talet har gården innehafts av samma släkt. [10] Gården är sedan 1977 centralpunkt för gillets verksamhet. Det är en gammal kringbyggd gård med portlider och stensatt gårdsplan som ligger i Lerbergs by, mitt emellan Annebergs station och Älvsåkers kyrka.[8]

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns cirka 30 boplatser och en hällkista och från bronsåldern spridda gravrösen. Från järnåldern finns tre gravfält och spridda stensättningar och domarringar.[5][6][11][12]

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1461 Elzhager) kommer från den tidigare kyrkbyn. Förleden tycks innehålla mansnamnet Elef. Efterleden är åker.[13][6]

Före 1902 skrevs namnet även Elfsåkers socken.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Älvsåkers socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
610
1760
  
635
1769
  
612
1790
  
724
1810
  
735
1820
  
796
1830
  
922
1840
  
920
1850
  
1 160
1860
  
1 217
1870
  
1 239
1880
  
1 330
1890
  
1 332
1900
  
1 275
1910
  
1 088
1920
  
1 092
1930
  
916
1940
  
826
1950
  
870
1960
  
851
1970
  
1 378
1980
  
1 470
1990
  
1 774
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Älvsåker socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Älvsåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Lars., Ericson Wolke, (2014). Lasse i Gatan Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall.. Historiska Media. ISBN 9187031949. OCLC 941603224. https://www.worldcat.org/oclc/941603224 
  8. ^ [a b c d e f] Gods och gårdar Hallands län. Bd 2, Norra Halland.. Studieförbundet Vuxenskolan Halland. 2014. ISBN 9163773635. OCLC 942602109. https://www.worldcat.org/oclc/942602109 
  9. ^ ”Älvsåkers hembygdsgille”. Älvsakers hembygdsgille. https://www.hembygd.se/alvsakers-hembygdsgille/about. Läst 4 mars 2021. 
  10. ^ Lindkvist, Marie (februari 2011). ”Elof Lindälvs gymnasium genom tre decennier”. https://www.eloflindalvsgymnasium.kungsbacka.se/Global/Om%20skolan/Dokument/pdf/ElofLindalvsgymnasium30ar_opt.pdf. Läst 4 mars 2021. [död länk]
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Älvsåkers socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Älvsåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Karlsson, Torsten (1977). ”Älvsåkers skolhistoria.”. Vår bygd 1977 (60),: sid. 15-33 : fotogr.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8778891
  • Lindälv, Elof; Adolfsson Ingun (1988). Lindströmsgården i Älvsåker och nordhalländsk hembygd. Kungsbacka: Nordhallands hembygdsfören. Libris 7626985. ISBN 91-7236-008-9 (inb.) 
  • Wolter, Erland (1986). ”Smeder och smide i Älvsåker under 1700- och 1800-talen”. Vår bygd 1986 (69),: sid. 58-68 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8846172

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Socknar i Fjäre härad i Halland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Älvsåkers_socken&oldid=53831742”