French
DeutschÅhlinska skolan – Wikipedia
| Åhlinska skolan | |
 Skolbyggnaden på Dalagatan 16–18 som numera inhyser Lilla Adolf Fredriks skola. | |
| Karta | |
|---|---|
 | |
| Information | |
| Land | Sverige |
| Gata | Dalagatan |
| Kommun | Stockholms kommun |
| Skoltyp | skola och flickskola |
| Namngiven efter | Karin Åhlin |
| Grundad | 1847 |
| Arkitektur | |
| Arkitekt | Hagström & Ekman |
| Redigera Wikidata | |
Åhlinska skolan var en privat flickskola i Stockholm mellan 1847 och 1939.
Karin Åhlin, då endast 17 år, öppnade den första skolan i hemmet på Trädgårdsgatan 13, år 1847. I början hade den 14 elever. Karin Åhlin, som var dotter till en major och moderlös, var äldst av sina sex systrar. Allt eftersom systrarna växte upp, tog hon deras tjänster i anspråk. När Karin Åhlin var 27 år gammal var elevantalet uppe i 45 elever. Privatskolan kom att bli den tredje i Sverige som meddelade högre utbildning åt flickor, efter Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg (1826) och Wallinska skolan i Stockholm (1831). Det var länge ett av de största flickläroverken i Sverige; på 1930-talet var elevantalet över 700 elever.
Skolans adresser kom att skifta under åren allt eftersom skolan växte. Den utökades från elementarskola för flickor till att omfatta bland annat till småskola för både pojkar och flickor. År 1883 tillkom en fortsättningsskola som var förberedande till lärarinneseminarium.
Efter att 1891 fått en gymnasielinje fick skolan 1894 dimissionsrätt, vilket innebar att eleverna kunde avlägga studentexamen på den egna skolan. Det tillhörde de första flickskolorna i Sverige med denna rätt, efter Wallinska skolan, Ateneum för flickor och Lyceum för flickor. Under 1896 tillkom en lärarinnekurs för utbildning av privatlärarinnor och lärarinnor för lägre klasser. År 1909 fick skolan rätten att utdela avgångsbetyg med normalskolekompetens, vilket gav tillträde till vissa statliga tjänster och vissa högre utbildningar.
Det speciella med Åhlinska skolans exempel var hur ett läroverk växte fram direkt ur familjeundervisningen, och det utan stöd och medel, stiftat av en person som nästan var ett barn och kan man tillägga kvinna. Vanligtvis grundades privata skolor genom donationer, föreningar eller sammanslutningar av erfarna personer.
Gymnasiet på Åhlinska skolan slogs ihop med Wallinska skolan då Stockholms elementarskolor 1939 kommunaliserades, och bildade Wallin-Åhlinska gymnasiet. Samtidigt uppgick i elementarskolan i Vasastadens kommunala flickskola[1]
Bland dess mer berömda elever fanns Birgit Spångberg.
Skolans adresser
[redigera | redigera wikitext]- Trädgårdsgatan 13 (Scheelegatan), 1847–1855
- Garvargatan 6, 1855–1857
- Garvargatan 8, 1858–1861
- Garvargatan 5, 1862–1866
- Fredsgatan 19/Rosenbad 4, 1867–1887
- Malmskillnadsgatan 52 (Stockholms Arbetareförenings byggnad), 1887–1908
- Dalagatan 16–18, 1908–1939
Föreståndarinnor (rektorer)
[redigera | redigera wikitext]- Karin Åhlin, 1847–1899
- Hedda Åhlin (brorsdotter), 1899–1920
- Hilda Huldt, 1920–1931
- Ellen Östrand, 1931–1939
Rektorer för gymnasieskolan
[redigera | redigera wikitext]- Ellen Fries, 1891–1900
- Lydia Wahlström, 1900–1934
- Alice Quensel, 1934–1939
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ÅHLINSKA SKOLAN (1847–1939, SE/SSA/0795 Arkiverad 27 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Stockholms stadsarkiv, Christina Hellgren]
- Elever i icke-obligatoriska skolor. 1864–1970. Promemorior från SCB. 1977
- Sara Backman Prytz: Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880–1930. 2014
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Åhlinska skolan.
