Åkerman & Lund Orgelbyggeri – Wikipedia

Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Knivsta AB
TypAktiebolag
HuvudkontorSverige Sverige
BranschMusik
ProdukterOrglar
Antal anställda2
Historik
Grundat2016
GrundareLeif Ericson
Ekonomi
Omsättning0 KSEK
Tillgångar0 KSEK
Struktur
ÄgareLeif Ericson
Övrigt
FotnoterSiffror från 2017 års bokslut och uppgifter i media (se källor)
Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB
TypAktiebolag
HuvudkontorSverige Sverige
BranschMusik
ProdukterOrglar
Antal anställda8
Historik
Grundat1923
GrundarePer Åkerman
Upplöst2017
Ekonomi
Omsättning 8876 KSEK
Tillgångar 7842 KSEK
Struktur
ÄgareHans-Petter Schröder
ModerbolagÅkerman & Lund Förvaltning AB
Övrigt
WebbplatsTidigare webbplats
FotnoterSiffror från 2015 års bokslut.

Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Knivsta AB är ett svenskt företag med säte i Knivsta som tillverkar och renoverar orglar. Företaget och dess namn har kopplingar till det företag som startades 1860 av orgelbyggaren Per Larsson Åkerman.

Företaget startades 1860 av Per Larsson Åkerman, vars byggande främst var inspirerat av de studieresor han, med hjälp av stipendier från staten, gjorde hos Merklin i Bryssel under 1857. Carl Johan Lund inträdde 1866 som kompanjon med Åkerman, därav namnet Lund i företagsnamnet. Han kom sedan att ta över firman efter Åkermans död 1876.

År 1893 skedde en ombildning till aktiebolag med Lund som direktör, och firmanamnet ändrades till P L Åkerman & Lunds orgelfabriks AB. Fem år senare flyttades verksamheten till en nyuppförd fabriksbyggnad i det då lantliga Sundbyberg.[1]

Fram till 1893 var företaget på Norrmalm för att därefter flytta till Sundbyberg.1896 köpte företaget patenträttigheten till Friedrich Weigles i Stuttgart rent pneumatiska rörsystem.[2] Det visade sig inte helt tillförlitligt och firman gick över till det amerikanska pneumatiska Rooseweltsystemet. I samband med en företagsrekonstruktion 1917 inträdde John Johansson som ledare och företaget fick då namnet Åkerman & Lunds nya orgelfabriks AB. Den största orgeln hittills var den utbyggnad av den av E. A. Setterquist & Son, Örebro, år 1914 byggda orgeln i Engelbrektskyrkan år 1929. Orgeln byggdes ut i etapper och erhöll slutligen 101 stämmor, det vill säga lika stor som läktarorgeln i Lunds domkyrka.

Namnet behölls fram till 1974 då Lars Norgren och Knut Kaliff övertog firman och ändrade namnet till Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB. Knut Kaliff lämnade firman 1985 varvid Lars Norgren blev ensam ägare. År 2007 övergick ägarskapet till Hans-Petter Schröder. Företagets skulder ökade gradvis och 24 augusti 2017[3] försattes bolaget i konkurs med skulder om ca 4 700 000 kr. Flera församlingar drabbades av konkursen, bland annat Bromma församling som beställt en ny orgel, planerad att stå klar till advent 2017.[4] År 2016 grundade en tidigare anställd, Leif Ericson, företaget Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Knivsta AB för att göra en företagsrekonstruktion.[5] Schröder fortsatte som anställd i Ericsons nya företag.[6]

  • 1860 – 1876 Per Larsson Åkerman
  • 1876 – 1893 Familjen Åkerman, företaget leds av Carl Johan Lund
  • 1893 – 1917 Företaget ombildas till aktiebolag 1893
  • 1917 – ? John Johansson tar över i samband med rekonstruktion 1917
  • 1974 – 1985 Knut Kaliff
  • 1974 – 2007 Lars Norgren
  • 2007 – 2017 Hans-Petter Schröder
  • 2016 – Leif Ericson med nya bolaget Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Knivsta AB

Företagsnamn

[redigera | redigera wikitext]
  • 1860 – 1866: ?
  • 1866 – 1893: P L Åkerman & Lund Orgelbyggeri
  • 1893 – 1917: Åkerman & Lunds orgelfabriks AB
  • 1917 – 1974: Åkerman & Lunds nya orgelfabriks AB
  • 1974 – 2017: Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB
  • 2017 –  : Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Knivsta AB

Verk (urval)

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1871 Uppsala domkyrka Uppsala 3 50 Ja/Ja
1876 Sandby kyrka Växjö 1 10 Nej/Ja
1878 Bärbo kyrka Strängnäs 1 4
1882 Kalmar domkyrka Växjö 3 36 Nej/Ja
1884 Gräsgårds kyrka Växjö 1 10 Ja/Ja
1890 Norra Real
1890 S:t Johannes kyrka Stockholm
1905 Fredrikskyrkan Lund
1912 Kristine kyrka Växjö
1926 Stockholms konserthus
1927 Maria Magdalena kyrka Stockholm
1932 Filadelfiakyrkan
1961 Olaus Petri kyrka, Stockholm Stockholm
1973 Almundsryds kyrka Växjö 1 - 4 Ja/Ja Mekanisk kororgel.[7]
1979 Gustavsbergs kyrka Stockholm
1982 Dalarö kyrka Stockholm
1982 Finnsnes Kirke Lenvik 2 Ja 19
1982 Ringebu stavkyrka
1986 Tyrvis kyrka 3 37
1986 S:t Matteus kyrka Kororgel
1987 Söndrums kyrka Kororgel
1995 Berghälls kyrka 3 48
2002 Gamlakarleby kyrka 3 50
2005 Arlövs kyrka
2005 Gamla kyrkan 2 32
2008 Sankt Johannes kyrka Lund 3 60

Renoveringar

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
Alsike kyrka
  1. ^ Bengt Kyhlberg (1982-1984). ”Carl Johan Lund - Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Kyhlberg)”. Svenskt Biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9734. Läst 15 januari 2025. 
  2. ^ ”En förbättrad orgelkonstruktion.”. Sörmlandsposten, notis 3:e kolumn. 11 september 1896. https://tidningar.kb.se/2823572/1896-09-11/edition/172288/part/1/page/3/?newspaper=S%C3%96RMLANDSPOSTEN&from=1896-09-11&to=1896-09-11. Läst 5 december 2022. 
  3. ^ Allabolag.se: Åkerman & Lund Aktiebolag, läst 15 maj 2015
  4. ^ Sara Simon Borsiin (6 april 2018). ”Anrika Knivstaföretaget i konkurs”. www.unt.se. Upsala Nya Tidning. https://www.unt.se/nyheter/knivsta/artikel/anrika-knivstaforetaget-i-konkurs/jnnonz4j. Läst 15 januari 2025. 
  5. ^ Allabolag.se: Åkerman & Lund Orgelbyggeri i Knivsta AB, läst 15 maj 2018
  6. ^ Sara Simon Borsiin (6 april 2018). ”Han vill rädda orgelbyggeriet”. www.unt.se. Upsala Nya Tidning. https://www.unt.se/nyheter/knivsta/artikel/han-vill-radda-orgelbyggeriet/r46w611j. Läst 15 januari 2025. 
  7. ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784