Ålands lagting – Wikipedia

Ålands lagting
	Ålands lagting
Typ
Utformning	Enkammarsystem
Ledning
Talman	Jörgen Pettersson (C) ; sedan 11 mars 2024
Förste vice talman	Marcus Måtar (Obs) ; sedan 18 december 2023
Andre vice talman	Rainer Juslin (Lib) ; sedan 18 december 2023
Struktur
Antal platser	30
Politiska grupper	Regering (18); Liberalerna (9); Åländsk center (6); Socialdemokraterna (3); Stödparti (1) Partilös (1); Opposition (11) Obunden samling (5); Moderaterna (4); Hållbart initiativ (1); Partilös (1);
Val
Valsystem	Proportionellt valsystem
Senaste valet	15 oktober 2023
Mötesplats
	Självstyrelsegårdens plenisal
	Självstyrelsegården
Webbplats
	Ålands lagting

För andra betydelser, se Lagtinget.

Ålands lagting är det självstyrda Ålands parlament som består av 30 ledamöter, valda var fjärde år i allmänna och omedelbara val.

Lagtinget ansvarar för att stifta landskapslagar enligt vad som sägs i Självstyrelselagen och Lagtingsordningen och innehar även landskapets ekonomiska makt. Lagtinget utser även Lantrådet (regeringschefen) med enkel majoritet och kan även avsätta den samma via en misstroendevotering.

Lagtinget leds av en talman som väljs årligen. Nuvarande talman är Jörgen Pettersson (C). Ledamöterna är organiserade i partigrupper. Lagtinget har sitt säte i Lagtingsbyggnaden i Självstyrelsegården.

Bakgrund

Huvudartikel: Ålands historia

Fram till år 1809 var både Finland och Åland en del av Sverige.^[1] Därefter hörde Åland till storfurstendömet Finland som i sin tur lydde under Ryssland. I samband med första världskriget aktualiserades frågan om Ålands statstillhörighet.^[2] Ålänningarna vägrade från början att acceptera självstyre och önskade i stället att Åland skulle återförenas med Sverige. Frågan om Ålands statstillhörighet avgjordes 1921 av Nationernas förbund (NF) vars råd beslöt att Åland skulle tillhöra Finland som dock måste garantera att ålänningarna skulle få möjlighet att bevara sitt språk och sin kultur. Rådet beslöt också att en internationell konvention om demilitarisering och neutralisering av Ålandsöarna skulle utarbetas.^[3]

Efter det att NF fattat sitt beslut accepterade ålänningarna den självstyrelse som Finland erbjudit Åland genom en självstyrelselagen år 1920. Den 9 juni 1922 sammanträdde Ålands landsting (som lagtinget då benämndes) till sitt första plenum. Den dagen firas i dag som Ålands självstyrelsedag.

Ålands lagting – ett parlament

Ålands lagstiftande församling eller "riksdag" benämns Ålands lagting. Ålands lagting har tack vare Ålands självstyrelse behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagting har endast befogenhet att stifta lagar som gäller landskapet Åland och lagarna benämns följaktligen landskapslagar.

Självstyrelsen omfattar inte alla områden utan lagtinget har bara rätt att stifta lagar inom de områden som omfattas av Ålands självstyrelse. På övriga områden gäller finländsk lag. Lagstiftningsmakten är delad mellan finska staten och det självstyrda landskapet Åland och gränserna för Ålands behörighet regleras i självstyrelselagen.

Självstyrelselagen kan bara ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och med Ålands lagtings samtycke. Nu gällande självstyrelselag trädde i kraft den 1 januari 1993. Då bytte man också namn på parlamentet, från landsting till lagting, för att undvika sammanblandning med landstingen i Sverige och markera likheten med lagtinget på de självstyrande Färöarna.

Parlamentarism

Landskapet Ålands verkställande makt innehas av Ålands landskapsregering. Innan 2004 kallades regeringen Ålands landskapsstyrelse. Sedan 1988 tillsätts regeringen av lagtinget enligt parlamentariska principer vilket betyder att regeringen måste ha parlamentets förtroende.

Ålands landskapslagar

I självstyrelselagen föreskrivs de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:

undervisning
kultur och fornminnen
hälso- och sjukvård
socialväsendet
näringslivets främjande
miljövård
kommunalförvaltning
polisväsende
postväsende
radio och television
intern trafik

På de här områdena kan man säga att Åland i det närmaste fungerar som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltningsapparat. Ålands landskapslagar publiceras av landskapsregeringen i Ålands författningssamling.

Lagstiftningsprocessen på Åland

Den åländska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment. Utredningar utförs inte rutinmässigt och förarbeten saknas ofta. Istället inleds lagstiftningsprocessen genom att Ålands landskapsregering skriver ett lagförslag (tidigare beteckning framställning), motsvarigheten till en proposition, som lämnas till Ålands lagting. Ibland genomförs ett remissförfarande innan lagförslaget godkänns av landskapsregeringen. I vissa fall innebär förslaget till landskapslag att finsk lag ska gälla även på Åland. En sådan landskapslag kallas blankettlag.

Lagförslaget behandlas av Ålands lagting som är den lagstiftande församlingen på Åland. De lagar som lagtinget antar sänds till republikens president som kan inlägga sitt veto. Ålandsärenden som föreläggs presidenten föredras från justitieministeriet förutom ekonomiska regleringar som föredras från finansministeriet. Vid vardera ministeriet finns särskilt förordnade föredragande i åländska ärenden. Presidenten har vetorätt endast i två fall:

om lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller
om lagen rör rikets yttre eller inre säkerhet.

Presidenten grundar sitt beslut på utlåtanden från den så kallade Ålandsdelegationen och ibland också på utlåtanden från Högsta domstolen. Då presidenten godkänt landskapslagen kungörs den och upptas i Ålands författningssamling.

Finska myndigheternas behörighet

På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gäller rikslagarna på samma sätt som i landet i övrigt.

Exempel på sådana områden är:

utrikesförvaltningen
större delen av civil- och straffrätten
domstolarna
tull- och myntväsendet
statsbeskattningen

För att Ålands intressen skall kunna tillvaratas också i de här angelägenheterna har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland, men Åland är det enda valdistriktet från vilket endast en ledamot väljs in.

Val till Ålands lagting

Lagtinget, som består av 30 medlemmar, väljs vart fjärde år genom hemliga och proportionella val. Rösträttsåldern är 18 år och Åländsk hembygdsrätt utgör förutsättning för rösträtt och valbarhet. Senaste valet hölls söndagen den 15 oktober 2023.

Mandatfördelning

															Mandatfördelning 2023–2027 Regeringen (19) Liberalerna på Åland (9) Åländsk Center (6) Ålands socialdemokrater (4) Stödparti (1) Partilös (1) Oppositionen (10) Obunden samling (5) Moderat Samling för Åland (4) Hållbart initiativ (1)

**Mandatfördelning i Ålands lagting efter valen 1979–2023**
Parti	1979	1983	1987	1991	1995	1999	2003	2007	2011	2015	2019	2023
Liberalerna på Åland	9	9	8	7	8	9	7	10	6	7	6	9
Åländsk Center	14	11	9	10	9	9	7	8	7	7	9	7
Frisinnad Samverkan/Moderaterna på Åland	4	5	5	6	6	4	4	3	4	5	4	4
Ålands socialdemokrater	3	5	4	4	4	3	6	3	6	5	3	4
Obunden samling	0	0	2	3	3	4	3	4	4	3	4	5
Ålands framtid	0	0	0	0	0	0	2	2	3	2	1	0
Ålands framstegsgrupp	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	0	0
Gröna på Åland	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Åländsk Demokrati	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	0
Hållbart initiativ	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2	1
Totalt	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30

Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå [1]

Den ekonomiska självstyrelsen

Lagtingets andra huvuduppgift vid sidan av lagstiftningen är att besluta om landskapsbudgeten. Den nya självstyrelselagen har inneburit stora förändringar för självstyrelsen i ekonomiskt avseende.

Liksom tidigare uppbär finska staten skatter, tullar och avgifter på Åland såsom i landet i övrigt. I gengäld kompenseras landskapets utgifter genom att ett anslag i statsbudgeten ställs till lagtingets förfogande. Anslaget utgör 0,45 procent av inkomsterna i statsbokslutet med undantag för statens lån. Med denna klumpsumma skall Åland sköta sådana angelägenheter som annars skulle handhas av statliga myndigheter. Lagtinget beslutar fritt om fördelningen av klumpsumman.

Källor

^ ”Sverige förlorar Finland 1808-1809”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-forlorar-finland-1808-1809. Läst 21 januari 2022.
^ ”Ålandsfrågan”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alandsfragan. Läst 21 januari 2022.
^ ”Ålands nationstillhörighet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alands-nationstillhorighet. Läst 21 januari 2022.

Se även

Externa länkar

Lagtingets hemsida

[1] ”Sverige förlorar Finland 1808-1809”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-forlorar-finland-1808-1809. Läst 21 januari 2022.

[2] ”Ålandsfrågan”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alandsfragan. Läst 21 januari 2022.

[3] ”Ålands nationstillhörighet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alands-nationstillhorighet. Läst 21 januari 2022.

[1]

[2]

[3]