Sopron – Wikipedia

Sopron
Ödenburg
Stad
Brandtornet från 1100-talet i Sopron.
Brandtornet från 1100-talet i Sopron.
Flagga
Stadsvapen
Smeknamn: Civitas Fidelissima (Mest lojala staden)
Land Ungern Ungern
Provins Győr-Moson-Sopron
Koordinater 47°41′5″N 16°34′59″Ö / 47.68472°N 16.58306°Ö / 47.68472; 16.58306
Area 168,97 km²
Folkmängd 60 548 (1 oktober 2011[1])
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 3045190
Webbplats: portal.sopron.hu/Sopron/portal/english/

Sopron (ungerskt uttal: [ˈʃopron]; tyska: Ödenburg, kroatiska: Šopron) är en stad i nordvästra Ungern nära den österrikiska gränsen. Staden ligger i provinsen Győr-Moson-Sopron och hade 2011 totalt 60 548 invånare.

Tvåspråkig skylt i Sopron.
Minnesmärke över gränsövergången till Österrike i Sopron.

Sopron blev under medeltiden del av kungariket Ungern. 1273 ockuperades slottet i Sopron av kung Ottokar II av Böhmen men han lämnade slottet efter en viss tid. Sopron utsågs till en av Ungerns kungliga fria städer (ungerska: Szabad királyi város) 1277 av kung László IV.[2]

I samband med freden i Saint-Germain och befäst genom Trianonfördraget skulle de tre västungerska komitaten Sopron, Vas och Moson avträdda de tysktalande delarna till Österrike, där de bildade förbundslandet Burgenland. Sopron skulle ingå i Burgenland men de ungerska myndigheterna ville inte avträda staden, som skulle bli den nya huvudstaden i Burgenland, och en folkomröstning hölls i december 1921 som kompromiss. Området för folkomröstningen innehöll Sopron samt 8 närliggande byar. I fem av byarna fick den österrikiska sidan majoritet men Sopron, som hade 34 000 av folkomröstningsområdets 48 000 invånare, röstade flertalet för Ungern. Resultatet av folkomröstningen fastställdes den 23 december 1921 och Sopronområdet skulle tillhöra Ungern från och med 1 januari 1922. Först den 20 februari 1922 erkände Österrike resultatet.[3]

Den 19 augusti 1989 ägde den paneuropeiska picknicken rum strax utanför Sopron. I samband med picknicken flydde över 600 östtyskar till Österrike.[4]

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på språk:[5]

Språk Talare
1900
% 1900 Talare
1910
% 1910
Hela befolkningen 33 478 100,0 % 33 932 100,0 %
Tyska 17 924 53,5 % 17 318 51,0 %
Ungerska 13 540 40,4 % 91 305 44,3 %
Kroatiska 946 2,8 % 781 2,3 %
Slovakiska 279 0,8 % 184 0,5 %
Rumänska 13 0,0 % 13 0,0 %
Serbiska 9 0,0 % 8 0,1 %
Rutenska (Ukrainska) 2 0,0 % 0 0,0 %
Övriga 765 2,3 % 606 1,8 %

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på religion:[6]

Religion Antal
1900
% 1900 Antal
1910
% 1910
Hela befolkningen 33 478 100,0 % 33 932 100,0 %
Romersk katolicism 21 406 63,9 % 21 752 64,1 %
Lutherdom 9 249 27,6 % 9 427 27,8 %
Judendom 2 440 7,3 % 2 255 6,6 %
Kalvinism 313 0,9 % 403 1,2 %
Katolska östkyrkor 40 0,1 % 41 0,1 %
Ortodox 17 0,1 % 32 0,1 %
Unitarism 10 0,0 % 19 0,1 %
Övriga 3 0,0 % 3 0,0 %

Fotbollsklubben FC Sopron bildad 1921 spelade i Borsodi liga och vann den Ungerska cupen 2005. Klubben upplöstes 2008.

Sopron har följande vänorter:

Kända invånare

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ www.citypopulation.de På engelska, läst 15 september 2015
  2. ^ Portal.sopron.hu På engelska, läst 15 september 2015
  3. ^ Hungarianhistory.com: A Case Study on Trianon På engelska, läst 15 september 2015
  4. ^ Dagens Nyheter, 18 augusti 2009: 20 år sedan ”paneuropeiska picknicken” Läst 15 september 2015
  5. ^ Kt.lib.pte.hu (På ungerska), läst 15 september 2015
  6. ^ Kt.lib.pte.hu Arkiverad 21 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. (På ungerska), läst 15 september 2015