Östergötlands lagsaga – Wikipedia

Östergötlands lagsaga (även kallad Östgöta lagsaga) var en lagsaga som omfattade de områden som ingår i dagens landskap Östergötland samt områden som ligger i norra och östra Småland (i stort sett hela nuvarande Kalmar län med de små landen (folklanden) Tjust, Sevede, Handbörd, Aspeland och Möre samt Tveta, Vista och Vedbo i nuvarande Jönköpings län).[1]. Tingsplats var Liunga ting (Linköping) och den ursprungliga lagen som användes var Östgötalagen.

Lagsagan kan följas till första hälften av 1200-talet. 1559 utbröts de delar som idag räknas till Småland till Smålands lagsaga. Sundbo härad överfördes 1570 till denna lagsaga från Närkes lagsaga för att 1639 återföras dit. 1678 utbröts ur lagsagan Aska, Dals, Lysings och Göstrings härader och bildade Vadstena län som ingick i Hedvig Eleonoras livgeding, vilken sedan 1719 återgick men återigen ut för att bilda egen lagsaga 1733 för att åter återgå 1739. i perioden 1718–1719 var lagsagan (utan Vadstenadelen) uppdelad i två: Linköpings och Norrköpings (läns) lagsaga.[2]

Lagsagan avskaffades med övriga lagsagor 31 december 1849.

  1. ^ Rudolf Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige. Lagmansdömen Stockholm 1875.
  2. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 273 
  3. ^ Svenska Familj-Journalen, Band 15, årgång 1876
  4. ^ SDHK-nr: 18168 Arkiverad 27 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.