French
DeutschÖstra och Västra Kyrksundet – Wikipedia
| Östra Kyrksundet | |
| Sjö | |
 Vy över Östra Kyrksundet från Sibby. | |
| Land |  Finland |
|---|---|
| Landskap |  Åland |
| Höjdläge | 0,3 m ö.h. |
| Koordinater | 60°15′15″N 20°09′34″Ö / 60.2541°N 20.1594°Ö |
| Area | 2,6 km² |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 850198 |
| SjöID | 82.A44.1.002 |
  Sjöns läge på Åland. | |
 Östra Kyrksundets utsträckning. | |
| Västra Kyrksundet | |
| Sjö | |
 Västra Kyrksundet. Vy mot sjöns östra strand. | |
| Land | Finland |
|---|---|
| Landskap | Åland |
| Höjdläge | 0,3 m ö.h. |
| Koordinater | 60°14′39″N 20°06′07″Ö / 60.2443°N 20.1020°Ö |
| Area | 0,59 km² |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 850197 |
| SjöID | 82.A44.1.001 |
| Sjöns läge på Åland. | |
 Västra Kyrksundets utsträckning. | |
Östra Kyrksundet och Västra Kyrksundet är två intill varandra liggande insjöar i Sunds kommun på Åland. De är förbundna genom den knappt 200 meter långa Strömmen (Bromansströmmen), en grävd kanal.
Bortsett från glon Vandöfjärden är Östra Kyrksundet Ålands största insjö, både till areal och volym.[1] Dess yta är 200 hektar medan Västra Kyrksundet är 59,5 hektar. Maxdjupet i bägge är cirka 20 meter.[2] Den sammanlagda strandlinjen är 20,76 km.[3]
Avrinningen sker från Västra Kyrksundet genom Kloströmmen, en cirka 500 meter lång kanal, till Slottssundet, en vik av innanfjärden Lumparen. Kanalen förstorades 1932 för att skapa en båtled till havet.[4]
Följande byar gränsar mot sjöarna och är delägare i dem:
- Västra Kyrksundet: Kastelholm, Jussböle, Sundby, Lappböle och Prästgården.
- Östra Kyrksundet: Prästgården, Björby, Lövvik, Brändbolstad, Gunnarsby, Strömbolstad, Persby, Sibby och Träsk.[5]
År 2011 valdes Östra och Västra Kyrksundet genom en omröstning arrangerad av Finlands miljöcentral till Ålands landskapssjö.[6]
Sjöarnas tillkomst
[redigera | redigera wikitext]På medeltiden, i alla fall under dess äldre del, var Kyrksundet segelbar i hela dess längd. Invånarna i de kringliggande byarna kunde sjövägen nå havet via Lumparen. Men landhöjningen snörde av den långsmala viken på två ställen, vid Sunds kyrka och vid Kastelholms slott, och insjöarna Östra och Västra Kyrksundet bildades, först den östra och senare den västra.[7] Sjöarnas avrinning skedde sedan genom två smala utflöden (strömmar på åländska), Bromansströmmen vid kyrkan och Kloströmmen vid Kastelholms slott.
Kyrksundets övergång från långsmal havsvik till två insjöar var en lång process, som torde ha inletts under tidig medeltid och inte avslutades förrän många hundra år senare. Ännu enligt en karta från mitten av 1600-talet verkar vattnet kunna strömma fritt fram och tillbaka genom det som senare blev Kloströmmen vid Kastelholm och bro är utritad på platsen.[8]
Motorbåtskanalen
[redigera | redigera wikitext]I början av 1930-talet rensades och förstorades Kloströmmen och Bromansströmmen. Den gamla båtleden från Östra Kyrksundet ut till havet återskapades. Motorbåtstrafik inriktad på turister inleddes. Eldsjäl i satsningen var turistföretagaren och bonden Karl Karlsson (1877–1954) på Norrgårds i Strömbolstad som från 1934 drev trafiken med den egenbyggda motorbåten Strömbolstad. Turisterna hämtades vid Jomalavik och fick en vacker båtfärd genom Slottssundet med visning av Kastelholms slott, vidare genom Västra och Östra Kyrksunden, förbi Sunds kyrka och med Strömbolstad som slutmål där förplägnad väntade. Sedan återvände de till Mariehamn med buss. Satsningen utvecklades väl ända till kriget 1939 satte stopp för alla turistresor till Åland.[9]
Tillkomsten av kanalen i Kloströmmen ledde till en sänkning av vattennivån i sjöarna med ungefär en halvmeter och att saltvatten lättare kunde tränga in i Västra Kyrksundet. Åren 1978–1979 ändrades förhållandena i sjön radikalt. Kontakten med havet stängdes med en dammlucka, salthalten sjönk och vattenståndet stabiliserades.[10]
Kanalen vid Bromansströmmen finns kvar, men är numera tämligen igenväxt och oframkomlig för båttrafik.[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lindholm 1989, s. 1.
- ^ Weppling 1983, s. 2.
- ^ ”Östra och Västra Kyrksundet”. Järviwiki. http://www.jarviwiki.fi/wiki/Östra_och_Västra_Kyrksundet. Läst 24 december 2013.
- ^ Weppling 1983, s. 1.
- ^ Lantmäteriverkets karta Kartplatsen, läst 8 augusti 2024.
- ^ ”Östra och Västra Kyrksundet är Ålands landskapssjö”. Ålands Radio TV. https://alandsradio.ax/nyheter/ostra-och-vastra-kyrksundetar-alands-landskapssjo. Läst 8 augusti 2024.
- ^ Detta kan utläsas av höjdkurvorna på terrängkartan: Kartplatsen.
- ^ ”Karta över Kastelholm från cirka 1650 (MHA A 2d 118-119)”. Riksarkivet, Helsingfors. https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6014706911&aineistoId=2510722764. Läst 8 augusti 2024.
- ^ Skogsjö 2003, s. II:326. Uppgifterna återgår på en kopierad skrift Ang. turisttrafik med motorbåt Jomala vik–Kastelholm–Sunds kyrka–Strömbolstad åren 1934–1939 (1998), skriven av Per Karlsson i Uppsala, son till Karl Karlsson.
- ^ Storfors 1982, s. 1.
- ^ Observation vid besök på platsen 1 juni 2024.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Lindholm, Tore (1989). Undersökningar av Östra Kyrksundet 1989. Husö biologiska station. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/167251/74.pdf. Läst 8 augusti 2024
- Skogsjö, Håkan (2003). Familjer och gårdar i Sund : från stormaktstid till nutid. Mariehamn. Libris 9958445. ISBN 951-98576-4-8
- Storberg, Karl-Erik (1982). Fiskbeståndet i Västra Kyrksundet åren 1975–1981. Husö biologiska station. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/167202/26.pdf. Läst 8 augusti 2024
- Weppling, Kjell (1983). Tillrinningen till Västra och Östra Kyrksundet 1982. Husö biologiska station. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/167207/31.pdf. Läst 8 augusti 2024
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Kartplatsen”. Östra Kyrksundet. Lantmäteriverket (Finland). https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/?lang=sv&n=6699123.939&e=120743.166&zoom=10. Läst 9 augusti 2024.
- ”Kartplatsen”. Västra Kyrksundet. Lantmäteriverket (Finland). https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/?lang=sv&n=6698647.774&e=118645.462&zoom=10. Läst 9 augusti 2024.