Islänningasagor – Wikipedia

Denna artikel är en del av en serie om: Fornvästnordisk litteratur

Fornnordisk poesi Poetiska Eddan Skaldediktning Eddica minora Eddica apocryphica Sagalitteratur Islänningasagor Fornaldarsagor Kungasagor Riddarsagor Samtidssagor (Biskopssagor · Sturlungasagan) Krönikor Isländingaboken Landnamsboken Kristningssagan Kristna sagor Helgonsagor Apostlasagor Facklitteratur Snorres Edda

Denna tabell: visa • redigera

Islänningasagor eller isländska sagor (isländska Íslendingasögur), också kallade ättesagor,^[1] är medeltida litteratur skriven på och om Island.

Islänningasagor utgör en underavdelning till sagalitteraturen. Sagorna handlar om invandringen till Island, vikingatåg och släktfejder från tiden för Islands kolonisation på 800-talet och framåt. Ordet saga kommer från den isländska betydelsen "muntlig eller skriftlig historia, berättelse eller fantasisaga".

Islänningasagorna skrevs ner på pergament under 1200-talet och början av 1300-talet.^[2] Men det var först i slutet av 1600-talet som deras stora värde började uppmärksammas, först genom Árni Magnússons forskning i Köpenhamn. Intresset spred sig till andra länder under 1700-talet, liksom ordet "saga" som då lånades till många olika språk. I början av 1800-talet, när upplysningstiden ersattes av romantiken, uppstod en renässansliknande vurm för det fornnordiska eller "götiska" idealet – göticismen. Man började på nytt att skriva sagor om vikingar, till exempel Frithiofs saga (1825) av Esaias Tegnér.

I de isländska historieberättelserna blandas ofta historiska fakta med dåtidens mytiska föreställningar och överdrifter vilket är varför många uppgifter ifrågasatts. I Sverige betraktar man i dag de flesta av dessa sagor som historiska berättelser, i vilka man förvisso kan hitta stora mängder information om skick och bruk i de forntida nordiska samhällena och om hur folk i allmänhet levde, men där många av de specifika händelser som beskrivs kanske till stor del är ren fiktion. Samtidigt har det visat sig att många händelser efter hand har verifieras genom arkeologiska fynd när platserna väl hittats.

Sagornas ursprungliga funktion i den miljön på Island där de kom till var ofta underhållning. I en beskrivning från 1200-talet av ett bröllop på gården Reykjahólar berättas det om sagnaskemmtan, och: "Rolf från Skalmarnäs berättade sagan om Röngvid viking och om hur Tråen bärsärk bröt sig in i en gravhög och om Romund Gripsson - med många verser. Den sagan blev använd för kung Sverres underhållning, och kungen menade att sådana lögnsagor var de roligaste."

Det finns på Island två sentida utgåvor av islänningasagorna, dels Guðni Jónssons Íslendinga sögur (Reykjavík 1946-49), dels den vetenskapliga utgåvan från Hið íslenzka fornritafélag, utgiven i serien Íslenzk fornrit (1933-). I nedanstående tabell redovisas sagorna enligt den sistnämnda utgåvan, inkluderande Íslendingabók og Landnámabók som inte är egentliga "sagor" utan redogörelser för Islands kolonisation.

I Jónssons utgåva finns dessutom ett antal sagor som är översatta till svenska, och som kan finnas på annat håll i Íslenzk fornrit. Dessa redovisas i separat tabell.

Nedanstående lista är en förteckning över kortsagor som inte finns med i Íslenzk fornrit, men som finns med i Guðni Jónssons utgåva. Flera av dessa sagor finns med i Flatöboken, men en del av berättelserna där har av olika skäl (ännu) inte blivit medtagna i den vetenskapliga utgåvan.

Fotnoter: þáttr betyder "kapitel", "kort berättelse". Av Ohlmarks översatt som "småsaga".

AU Bååth=Albert Ulrik Bååth; AE=Agnes Ekermann; Hj Alv=Hjalmar Alving; Å Ohl=Åke Ohlmarks; IF=Ingegerd Fries; LL=Lars Lönnroth; CL=Carl Lönnberg; PW=Peter Wieselgren; JM=Josua Mjöberg; MGL=Mats G. Larsson; MM=Mats Malm; NB=Natanael Beckman; NA=Nore Ambrosius; PAG=Peter August Gödecke; SH=Solon Hammargren; SJ=Sven B.F. Jansson

2014 utkom en svensk nyöversättning^[4][5][6][7] av samtliga släktsagor och 49 tåtar i verket Islänningasagor i fem band under redaktion av Kristinn Jóhannesson, Gunnar D. Hansson och Karl G. Johansson och med bidrag av en mängd svenska översättare.^[8] Ambitionen är att dessa översättningar så småningom ska finnas fritt tillgängliga över internet.^[9]

Islands universitetsbibliotek har en sammanställning av översättningar som gjorts av den isländska medeltidslitteraturen på sin hemsida. Totalt finns 30 språk med i förteckningen.

Se ovanstående tabell för olika översättningar till svenska.

• Örnólfur Thorsson (1997). The Complete Sagas of Icelanders. 5 vols. Reykjavik: Leifur Eiriksson Publishing Ltd.
• Örnólfur Thorsson, et al. (eds.) (2000) The Sagas of the Icelanders: a selection. Penguin Books

• Islänningatåtar
• Islands historia
• Snorre Sturlasson

• Arnold, Martin (2003). The Post-Classical Icelandic Family Saga. Lampeter: Edwin Mellen Press
• Karlsson, Gunnar (2000). The History of Iceland. Minneapolis: University of Minnesota Press
• Liestøl, Knut (1930). The Origin of the Icelandic Family Sagas. Cambridge MA: Harvard University Press
• Miller, William Ian (1990). Bloodtaking and Peacemaking: Feud, Law, and Society in Saga Iceland. Chicago: University of Chicago Press

• Icelandic Saga Database hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 13 augusti 2018). - en webbplats med alla isländska sagor, samt översättningar till engelska och andra språk
• Íslendinga sögur - på fornnordiska, samt översättningar till danska, norska och svenska
• Sagnanet - fotografier av originalmanuskripten
• Islands ambassads sida om 'Sagalitteraturen' hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 6 mars 2005).

v • r Isländsk litteratur och isländska författare Äldre tid Poesi (Poetiska Eddan – Eddica minora – Skaldediktning – Ríma) · Sagalitteratur (Islänningasagor – Fornaldarsagor – Kungasagor – Riddarsagor – Biskopssagor – Sturlungasagan) · Krönikor (Isländingaboken – Landnamsboken – Kristningssagan) · Facklitteratur (Snorres Edda) Från senmedeltid till 1900 Eggert Ólafsson · Hallgrímur Pétursson · Jón Arason · Jónas Hallgrímsson · Matthías Jochumsson · Stephan G. Stephansson Modern tid Arnaldur Indriðason · Einar Benediktsson · Gunnar Gunnarsson · Halldór Laxness · Jóhann Sigurjónsson · Steinunn Sigurðardóttir · Yrsa Sigurðardóttir Övrigt Islands författarförbund (Gunnarshús) · Hið Islenzka Bokmentafjelag · Nomineringar till Nordiska rådets litteraturpris från Island Se även Fornvästnordisk litteratur och Fornnordisk poesi