1772 – Wikipedia

1772 – MDCCLXXII 252 år sedan
År 1769 | 1770 | 1771 1772 1773 | 1774 | 1775
Årtionde 1750-talet  | 1760-talet 1770-talet 1780-talet | 1790-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1772 MDCCLXXII
Ab urbe condita	2524
Armeniska kalendern	1221 ԹՎ ՌՄԻԱ
Assyriska kalendern	6522
Bahaikalendern	-72–-71
Bengaliska kalendern	1179
Berberkalendern	2722
Brittiskt regeringsår	12 Geo. 3 – 13 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2316
Burmesiska kalendern	1134
Bysantinska kalendern	7280–7281
Koptiska kalendern	1488–1489
Erianska kalendern	2938
Etiopiska kalendern	1764–1765
Judiska kalendern	5532–5533
Vikram Samvat	1828–1829
Sakakalendern	1694–1695
Kaliyuga	4873–4874
Holocen kalender	11772
Nri-Igbo	772–773
Persiska kalendern	1150–1151
Muslimska kalendern	1185–1186
Nengō (Japan)	Meiwa 9  An'ei 1 (安永元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4105
Minguokalendern	140 före ROC 民前140年
Thailändsk kalender	2315
Unixtid

1772 (MDCCLXXII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 17 januari – Den dansk-norske kungen Kristian VII:s tyske livläkare Johann Friedrich Struensee, som i praktiken har makten i Danmark sedan en statskupp 1770, blir fängslad och avsatt i en kupp, ledd av kronprins Fredriks kabinettssekreterare Ove Guldberg. Även den danska drottningen Caroline Mathilde, som är Struensees älskarinna, och hans nära vän, adelsmannen Enevold Brandt, blir fängslade, sedan den psykiskt sjuke och viljelöse kungen har tvingats skriva under en order om att de ska fängslas. Drottningen förs till Kronborgs slott, där hon erkänner att Struensee har varit hennes älskare. När han erkänner, att de har haft ett förhållande skyller han på "naturliga krafter" och "svag motståndskraft" och hävdar också, att hon inte har varit mer än "en leksak" ("et stykke lejetøj") för honom. Eftersom kungen själv är psykiskt sjuk tar Guldberg över regeringsmakten från Struensee och kommer under de följande tolv åren (till 1784) ha lika stor makt som denne har haft, trots att han inte förrän under sistnämnda år officiellt blir Danmarks statsminister.
• Januari – Hattpartiet förlorar sitt franska ekonomiska underhåll.

• April – Hattrådet störtas och ersätts av mössrådet.
• 6 april – I en kommissionsdom upplöses Kristian VII:s och Caroline Mathildes äktenskap. Hon får behålla titeln "Drottning", men inte tillägget "av Danmark och Norge". Hon blir också landsförvisad från Danmark.
• 9 april – Joachim von Düben blir ny kanslipresident, varvid mössorna tar över makten i Sverige.
• 25 april – Struensee och Brandt döms båda för majestätsbrott till döden. Kommissionen, som dömer dem, leds av Ove Guldberg, som var ledare för statskuppen, som avsatte Struensee i januari. Guldberg försöker förgäves få till stånd att Brandt ska benådas till livet.
• 27 april – Kristian VII undertecknar Struensees och Brandts dödsdomar, som verkställs dagen därpå.

• 28 maj – Kanalen Staffordshire and Worcestershire Canal i England öppnas för trafik från en korsning med kanalen Trent and Mersey Canal till floden Severn vid Stourport. Bakom konstruktionen ligger James Brindley.^[1]
• 29 maj – Gustav III kröns tillsammans med sin hustru Sofia Magdalena av Danmark.
• 30 maj – Den avsatta danska drottningen Caroline Mathilde förs efter ett smärtsamt avsked från sina barn Fredrik och Lovisa Augusta, som hon aldrig kommer att återse, ombord på ett engelskt krigsfartyg, för att som landsflyktig först föras till Hannover. Fram till sin död 1775 kommer hon att leva på slottet i Celle.
• Maj – Vasaorden instiftas.

• Juni – Johan Christopher Toll avreser från Stockholm till Skåne för att förbereda en statskupp mot det rådande svenska statsskicket.

• Juli – Jakob Magnus Sprengtporten reser till Finland för att börja upproret mot statsskicket där. Han tar Sveaborg i besittning.

• 5 augusti – Första styckningen av Polen-Litauen genomförs.
• 12 augusti – Upproret bryter ut i Skåne.
• 16 augusti – Upproret bryter ut i Finland.

• 19 augusti – Eftersom upproren börjat något för tidigt tvingas Gustav III själv genomföra statsvälvningen i Stockholm.^[2]
• 21 augusti – Kungen samlar riksdagen i rikssalen, med kungavänliga trupper uppställda utanför. Kungen läser upp 1772 års regeringsform, som antas av riksdagen utan diskussion. Kungen får den styrande makten, och utser rådet, som skall ge honom råd i olika frågor och inte delta i beslut. Lagstiftningsmakten delas mellan kungen och riksdagen, medan riksdagen ensam får beskattningsmakten. Kungen kan inte börja anfallskrig utan riksdagens samtycke, men riksdagen sammankallas endast när kungen vill det. Den nya författningen innebär att 1720 års grundlag och 1766 års tryckfrihetsförordning upphävs.
• 22 augusti – Kanslipresidenten Joachim von Düben den yngre avgår.
• 23 augusti – Ulrik Scheffer blir ny kanslipresident.
• 27 augusti – Gustav III beslutar att tortyren ska avskaffas ur svenska fängelser.

• 1 september – Karl blir hertig av Södermanland.
• September – Den svenska brännvinsbränningen förbjuds på grund av missväxt.

• 4 november – I en ny helgdagsreduktion minskas det svenska antalet arbetsfria helgdagar per år (förutom söndagarna) från 32 till 10. Till skillnad från 1571 års helgdagsreduktion är syftet nu uttalat att minska antalet arbetsfria dagar.
• 9 november – Kungligt privilegium utfärdas för ett svenskt Generalassistentkontor (statlig pantbank) i Stockholm.

• Henrik af Trolle efterträder Augustin Ehrensvärd som befälhavare för den svenska skärgårdsflottan. af Trolle utarbetar tillsammans med skeppsbyggmästare Fredric Henric af Chapman en plan för hur flottan ska förbättras. Han kartlägger också de finska farvattnen.
• Den svenska vitterhetsakademien återupptar sin verksamhet.
• Härnösand blir biskopssäte.

• 4 januari – Anton Friedrich Justus Thibaut, tysk rättslärd.
• 20 januari – Angélique Brûlon, fransk löjtnant, första kvinnan som mottog Hederslegionen.

• 6 februari
  • Carl von Kügelgen, tysk målare.
  • Gerhard von Kügelgen, tysk målare.
• 7 februari – Miguel de Álava, spansk militär och politiker.

• 17 mars – Charles Leclerc, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.

• 7 april – Charles Fourier, fransk filosof och nationalekonom.
• 19 april – David Ricardo, brittisk nationalekonom.
• 25 april – James Burrill, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817–1820.

• 2 maj – Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
• 11 maj – Adélaïde Victoire Hall, fransk-svensk målare.
• 18 maj – Carl von Brühl, tysk greve, militär och ämbetsman.

• 10 juni – David L. Morril, amerikansk politiker, senator 1817–1823, guvernör i New Hampshire 1824–1827.

• 2 juli – Giovanni Battista Ambrosiani, italiensk dansare.
• 29 juli – Domenico Viviani, italiensk naturforskare.

• 25 augusti – Gustaf von Knorring, svensk militär och konstnär.

• 29 september – Gustaf Klingspor, svensk greve och militär.

• 6 oktober – Anna Maria Rüttimann-Meyer von Schauensee, schweizisk salongsvärd.
• 20 oktober – Johann Heinrich Ferdinand von Autenrieth, tysk läkare.
• 21 oktober – Samuel Taylor Coleridge, brittisk författare.
• 23 oktober – Francesco Inghirami, italiensk arkeolog.

• 3 november – Carl Axel Löwenhielm, svensk greve, diplomat, militär och politiker.
• 8 november – William Wirt, amerikansk politiker.
• 22 november – Lars Hjortsberg, svensk skådespelare.

• 15 december – Jan Krukowiecki, polsk greve och militär.
• 16 december – William H. Cabell, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1805–1808.
• 24 december – Joseph Woelfl, österrikisk pianist och kompositör.

• 14 januari – Maria av Storbritannien, 48, lantgrevinna av Hessen-Kassel.

• 10 februari – Louis Tocqué, 75, fransk målare.
• 11 februari – Olof Lindbom, 52, svensk präst.
• 18 februari – Johann Hartwig Ernst von Bernstorff, 59, dansk politiker.

• 29 mars – Emanuel Swedenborg, 84, svensk naturvetenskapsman, bibeltolkare och teosof.

• 28 april
  • Johann Friedrich Struensee, 34, tysk-dansk läkare och politiker, avrättad.
  • Enevold Brandt, 33, dansk adelsman, avrättad.

• 1 maj – Gottfried Achenwall, 52, tysk statistiker.

• 10 juni – Bernt Wallenstierna, 64, svensk militär.
• 15 juni – Louis-Claude Daquin, 77, fransk kompositör.
• 27 juni – Jenny Cameron, skotsk hjältinna.

• 19 juli – Anders Nordencrantz, 75, svensk nationalekonom.
• 24 juli – Axel Löwen, 85, svensk greve och militär.

• 31 augusti – Marie-Suzanne Giroust, 38, fransk konstnär.

• 12 september – Samuel Olof Tilas, 28, svensk friherre, poet och kommissionssekreterare i Konstantinopel.
• 30 september – Johann Benjamin Michaelis, 25, tysk poet.

• 27 oktober – Daniel Tilas, 60, svensk friherre, genealog och konstnär.
• 30 oktober – Karl Wilhelm Jerusalem, 25, tysk jurist.

• 7 november – Luis José Velázquez, 50, spansk litteraturhistoriker.
• 23 november – Hans Hummelhielm, 78, svensk ämbetsman.

• 28 december – Ernst Johann von Biron, 82, hertig av Kurland.

• Wikimedia Commons har media som rör 1772.
  Bilder & media