1842 – Wikipedia

1842 – MDCCCXLII 182 år sedan
År 1839 | 1840 | 1841 1842 1843 | 1844 | 1845
Årtionde 1820-talet  | 1830-talet 1840-talet 1850-talet | 1860-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1842 MDCCCXLII
Ab urbe condita	2594
Armeniska kalendern	1291 ԹՎ ՌՄՂԱ
Assyriska kalendern	6592
Bahaikalendern	-2–-1
Bengaliska kalendern	1249
Berberkalendern	2792
Brittiskt regeringsår	5 Vict. 1 – 6 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2386
Burmesiska kalendern	1204
Bysantinska kalendern	7350–7351
Koptiska kalendern	1558–1559
Erianska kalendern	3008
Etiopiska kalendern	1834–1835
Judiska kalendern	5602–5603
Vikram Samvat	1898–1899
Sakakalendern	1764–1765
Kaliyuga	4943–4944
Holocen kalender	11842
Nri-Igbo	842–843
Persiska kalendern	1220–1221
Muslimska kalendern	1257–1258
Nengō (Japan)	Tenpō 13 (天保13年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4175
Minguokalendern	70 före ROC 民前70年
Thailändsk kalender	2385
Unixtid

1842 (MDCCCXLII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 22 januari – A Bergmans uppspinneri vid Stadsgården i Stockholm brinner ner.^[1]

• 30 mars – Crawford Long utför den första operationen med anestesi (diethylether).^[2]

• 5 maj – I Hamburg bryter en stadsbrand ut. Den pågår fram till 8 maj och förstör en tredjedel av Altstadt. 51 personer dör och 20 000 blir hemlösa.

• 18 juni – Den svenska folkskolestadgan utfärdas^[3], vari beslutas att alla svenska barn skall gå i folkskola. Det tar dock några årtionden innan verksamheten helt fungerar. I stadgan tillsätts också skolstyrelser och inrättas lärarseminarier.

• 24 juli – Skeppsholmskyrkan i Stockholm invigs.

• 8 augusti – Kronoarbetskåren bildas i Sverige.^[4]

• 29 augusti – Freden i Nanking sluts mellan Kina och Storbritannien.

• 9 september – Otaheiti ställs under Frankrikes protektorat.^[5]

• Oktober – Amerikanska soldater ockuperar i slutet av månaden San Diego i (dåvarande) Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka.^[6]
• 19 oktober – Amerikanska soldater ockuperar Monterrey i Mexiko i tron att krig börjat, men möts av fred, och drar sig tillbaka.^[6]

November

16 November - Den sista avrättningen i Lappland och Västerbottens Lappmark Värkstäls av drängen Olof Salomonsson i Åsele för Rånmord [1]

• 10 december – Haparanda, Sverige får stadsprivilegier.^[7]

• Den förordning som reglerar det antal stockar som de svenska sågverken får sälja upphävs.
• Kallvattenkurbad öppnas i Söderköping. Denna sorts kurbad blir mycket populär under 1840- och 1850-talet.
• Metodistpredikanten George Scott tvingas lämna Sverige efter att på en föredragsturné i USA ha uttalat sig nedlåtande om det andliga tillståndet i Sverige.
• Emilie Flygare-Carléns roman Rosen på Tistelön utkommer.
• En ångkarusell uppsätts i Kongl. Humlegården i Stockholm.
• Sveriges första plöjningstävlan arrangeras av Lars Gustaf von Celsing på hans gård Lindholm i Södermanland, med kronprins Oscar och prins Carl bland gästerna.
• Första afghankriget, som utbröt 1839, avslutas med britternas återtåg.

• 9 januari – Edvard Thermænius, svensk fabriksägare och riksdagspolitiker.
• 11 januari – Erik Norman, svensk lantbrukare och liberal politiker.
• 13 januari – Gundelach Bruzelius, svensk jurist och politiker.
• 16 januari – Armin Baltzer, schweizisk geolog.

• 11 februari – Erik Gustaf Boström, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.
• 23 februari – Eduard von Hartmann, tysk filosof.
• 26 februari – Camille Flammarion, fransk astronom.

• 2 mars – Enrique Gaspar y Rimbau, spansk diplomat och författare.
• 17 mars – Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
• 23 mars – Dudley C. Haskell, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1883.

• 2 april – Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954).
• 5 april – Hans Hildebrand, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.
• 11 april – Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
• 17 april – Maurice Rouvier, fransk statsman, Frankrikes tillförordnade president 2–3 december 1887.
• 30 april – Charles S. Fairchild, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1887–1889.

• 26 maj – Evald Rygh, norsk politiker.

• 1 juni – Christoph Blumhardt, tysk teolog och socialdemokratisk politiker.
• 3 juni – Eugen Bracht, tysk konstnär.

• 7 juli – Helge Palmcrantz, svensk uppfinnare.
• 14 juli – Christian Lundeberg, svensk politiker och industriledare, Sveriges statsminister från 2 augusti till 7 november 1905.
• 25 juli – Daniel Paul Schreber, tysk jurist.

• 24 augusti – August Næsström, svensk sågverksägare och riksdagsman.

• 24 september – Emma Livry, fransk ballerina.
• 26 september – Richard Wellesley, 1:e markis Wellesley, brittisk politiker.

• 10 oktober – Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.

• 4 november – Olof Arborelius, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902–1909.
• 11 november – William R. Webb, amerikansk demokratisk politiker och pedagog, senator 1913.
• 12 november – John William Strutt, brittisk fysiker.
• 26 november – Alfred James Caldicott, brittisk kompositör och musikpedagog.
• 29 november – William E. Cameron, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1882–1886.

• 9 december – Pjotr Kropotkin, rysk naturforskare, revolutionär och anarkist.
• 10 december – Jonas Nilsson, svensk lantbrukare och riksdagspolitiker.
• 17 december – Marius Sophus Lie, norsk matematiker.
• 18 december – Nathan B. Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1911.
• 31 december – Giovanni Boldini, italiensk konstnär.

• 9 januari
  • Maria Dalle Donne, 63, italiensk läkare och direktör vid universitetet i Bologna.
  • Alexandre Duval, 74, fransk dramatiker.
• 16 januari – Thomas Fearnley, 39, norsk konstnär.
• 23 januari – Pehr Aurén, 80, svensk lärare, matematiker och astronom.
• 29 januari
  • Pierre Cambronne, 71, fransk greve och militär.
  • Nathan F. Dixon, 67, amerikansk politiker, senator 1839–1842.

• 15 februari – Carlo Andrea Pozzo di Borgo, 77, korsikansk greve och rysk diplomat.

• 15 mars – Luigi Cherubini, 81, italiensk kompositör.
• 23 mars – Stendhal, eg. Marie-Henri Beyle, 59, fransk författare.
• 30 mars
  • Johan Fredrik Aminoff, 86, finländsk greve, militär och politiker.
  • Elisabeth Vigée-Lebrun, 86, fransk målare.

• 11 april – Sándor Kőrösi Csoma, 58, ungersk orientalist.
• 22 april – Friederike Fliedner, 42, tysk diakonissa.
• 23 april – William George Keith Elphinstone, 60, brittisk militär.

• 8 maj – Jules Dumont d’Urville, 51, fransk upptäcktsresande.
• 10 maj – Amos Eaton, 65, amerikansk botaniker och geolog.

• 7 juni – James Barbour, 66, amerikansk politiker och diplomat.
• 9 juni – Outerbridge Horsey, 65, amerikansk politiker, senator 1810–1821.
• 26 juni – Peter Oluf Brøndsted, 61, dansk arkeolog.

• 1 juli – Thomas Veazey, 68, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.
• 14 juli – Ole Holck, 68, norsk militär och politiker.
• 24 juli – John Sell Cotman, 60, brittisk konstnär.
• 28 juli – Clemens Brentano, 63, tysk författare.

• 21 augusti – Leona Vicario, 53, mexikansk agent.

• 2 september – Carl Östberg, 78, svensk brukspatron och grosshandlare.
• 15 september – Pierre Baillot, 70, fransk violinist.
• 21 september – James Ivory, 77, brittisk matematiker.
• 24 september – Obadiah German, 76, amerikansk politiker, senator 1809–1815.

• 2 oktober – William Ellery Channing, 62, amerikansk präst.

• 26 november – Robert Smith, 85, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1809–1811.

• 18 december – Joseph Frank, 70, tysk läkare.

• Nodira, uzbekisk poet och regent.

• Wikimedia Commons har media som rör 1842.
  Bilder & media