1904 – Wikipedia

1904 – MCMIV 120 år sedan
År 1901 | 1902 | 1903 1904 1905 | 1906 | 1907
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1904 MCMIV
Ab urbe condita	2656
Armeniska kalendern	1353 ԹՎ ՌՅԾԳ
Assyriska kalendern	6654
Bahaikalendern	60–61
Bengaliska kalendern	1311
Berberkalendern	2854
Brittiskt regeringsår	3 Edw. 7 – 4 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2448
Burmesiska kalendern	1266
Bysantinska kalendern	7412–7413
Koptiska kalendern	1620–1621
Erianska kalendern	3070
Etiopiska kalendern	1896–1897
Judiska kalendern	5664–5665
Vikram Samvat	1960–1961
Sakakalendern	1826–1827
Kaliyuga	5005–5006
Holocen kalender	11904
Nri-Igbo	904–905
Persiska kalendern	1282–1283
Muslimska kalendern	1321–1322
Nengō (Japan)	Meiji 37 (明治37年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4237
Minguokalendern	8 före ROC 民前8年
Thailändsk kalender	2447
Unixtid

1904 (MCMIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 2 januari – Bantufolket Herero i Tyska Sydvästafrika gör uppror mot tyskarna och förstör bland annat järnvägsbron vid Osona ^[1].
• 2 januari–11 februari – USA och Storbritannien skickar flottstyrkor till Dominikanska republiken för att skydda USA:s intressen i Puerto Plata, Sosua och Santo Domingo under revolutionär strid. Man upprättar bland annat en zon där man inte tillåter något bråk ^[2].
• 4 januari – I Sverige bildas Stockholms tjänarinneförening.^[3]
• 5 januari – USA skickar marinsoldater till Korea för att skydda USA:s legation i Seoul under kriget mellan Ryssland och Japan.^[4]
• 10 januari – Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld återvänder till Stockholm ^[5].
• 17 januari – Anton Tjechovs Körsbärsträdgården har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva.
• 23 januari – En storbrand i Ålesund gör 12 000 människor hemlösa.^[1]
• 29 januari – Den svenska idrottsklubben Västerås SK grundas.
• 30 januari – Den första fasta biografen i Stockholm, Sverige öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan. Göteborg har redan 11 biografer ^[1].

• 1 februari – Danmark ger Island självstyre ^[6].
• 7 februari – Baltimore i Maryland, USA förstörs vid en brand ^[7].
• 8 februari – Utan krigsförklaring angriper Japan den ryska Fjärranösternflottans båtar vid flottbasen Port Arthur. Detta blir inledningen till det rysk-japanska kriget om inflytande i Manchuriet och Korea ^[1].
• 20 februari – De båda studenterna vid Göteborgs högskola Fritiof Palmér och Signe Garling deklarerar via en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning att de har ingått ett så kallat "samvetsäktenskap" (samboförhållande). Händelsen blir en skandal som följs av en intensiv pressdebatt och högskolans myndigheter ingriper mot kontrahenterna.
• 23 februari – USA betalar 10 miljoner USD för kontrollen av Panamakanalens zon.
• 24 februari – På grund av rysk-japanska krigets utbrott (8 februari) företas mobiliseringar på Gotland ^[8].
• 25 februari – Brasilien annekterar Acre ^[9].

• 3 mars – Nationalgardet sätts in för att stoppa massaker på svarta i Springfield, Illinois ^[10].
• 16 mars – Sverige ansluter sig till Bernkonventionen om upphovsrättsligt skydd för konstnärliga och litterära verk ^[8].
• 25 mars – Den svenska Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) bildas.

• 4 april – Ett sjuttiotal rösträttsmöten hålls runt om i Sverige ^[8].
• 8 april – Avspänningsavtalet Entente Cordiale, en allians som bland annat delar upp de olika intresseområdena i Asien och Afrika - undertecknas av Storbritannien och Frankrike ^[1].
• 18 april – August Strindberg och Harriet Bosse skiljer sig ^[8].
• 30 april – Världsutställningen i Saint Louis invigs, Hamburgare och strutglass serveras ^[10].

• 1 maj – Slaget vid Yalufloden utkämpas under rysk-japanska kriget 1904-1905.
• 4 maj – Sveriges riksdag beslutar om en läroverksreform som från 1905 delar upp det svenska läroverkssystemet i stadierna "realskola" och "gymnasium" ^[1]. Flickor får rätt till underordnade befattningar i statens samskolor.
• 8 maj – Filmen Den stora tågplundringen, världens första västernfilm, har svensk premiär.
• 18 maj – Sveriges riksdag förkastar regeringen Boströms förslag om allmän och lika rösträtt för män, med proportionellt valsystem ^[11].
  • International Agreement for the suppression of the White Slave Traffic framläggs i Paris 18 maj 1904.

• 3 juni – International Alliance of Women bildas av International Council of Women på Second Conference of the International Woman Suffrage Alliance.
• 15 juni – Omkring 1 000 personer, främst kvinnor och barn, omkommer då en utflyktsbåt från tyska föreningen i New York börjar brinna och sjunker på East River utanför Manhattan ^[10].
• 16 juni – Den 29-årige finske nationalisten Eugen Schauman skjuter den ryske generalguvernören över Finland Nikolaj Bobrikov i senatshuset i Helsingfors ^[1]. Schauman tar därefter omedelbart sitt eget liv, medan Bobrikov avlider dagen därpå.
• 26 juni – Idrottsföreningen IF Elfsborg bildas.
• 28 juni – 700 nordiska utvandrare, bland dem 70 svenskar, drunknar när ångbåten Norge, som åker från Köpenhamn till New York, går på grund och sjunker i hårt väder på Atlanten utanför Skottland ^[1].

• Juli – Transsibiriska järnvägen är klar efter drygt 10 års arbete, så att ryssarna lättare kan befolka Sibirien ^[1], 831 mil från Moskva till Vladivostok ^[10].
• 1 juli
  • I Saint Louis öppnas de 3:e moderna olympiska spelen inom ramen för världsutställningen ^[1].
  • Svenska AB Gas-accumulator (AGA) bildas med Gustaf Dalén som direktör ^[8].
• 14 juli – Skalden Erik Axel Karlfeldt inväljs i Svenska Akademien ^[11].
• 16 juli – Sveriges första ubåt, Hajen, sjösätts på Galärvarvet i Stockholm.
• 20 juli – I Danmark bildas De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger med målet att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden ^[12].

• 6 augusti – De sista hästspårvagnarna tas i bruk på Stockholms gator ^[1].
• 18 augusti – Sågverksarbetare i Sörvik, Dalarna, avskedas och vräks från sina bostäder för att de tillhör en fackförening och vägrar gå med på lönesänkning ^[8].
• 19 augusti – Stockholmsdirektören Karl Fredrik Lundin skadas svårt när världens första dokumenterade brevbomb exploderar i händerna på honom. Bomben har konstruerats av den svenske ingenjören Martin Ekenberg.
• 24 augusti – Ballongfararen Salomon August Andrée och hans medhjälpare Nils Strindberg och Gustav Frenkel, som 1897 gav sig av i luftballong över Arktis och Nordpolen, dödförklaras ^[11].

• September – Döva och blinda Helen Keller, 24, tar examen vid ett amerikanskt universitet, självbiografin blir storsäljare ^[10].
• 7 september – En brittisk militärexpedition invaderar Tibet.
• 14 september – 36-årige ryske författaren Maksim Gorkij besöker på sin första utlandsresa Helsingfors där hans pjäs "Småborgare" spelas på Finska teatern ^[1].
• 26 september – Nyzeeländske delfinen Pelorus Jack skyddas ensam av Order in Council under Sea Fisheries Act.^[13]

• 4 oktober – Den svenska idrottsklubben IFK Göteborg bildas.
• 18 oktober – Allmänna valmansförbundet (AVF) i Sverige bildas genom sammanslagning av den svenska riksdagens tre högergrupper ^[8]. Försvarsfrågan och rösträttsfrågan är dominerande punkter på dagordningen ^[11]. Fredrik Östberg är ordförande, men förbundet domineras av Arvid Lindman, ledare för andrakammarhögern, och Ernst Trygger, ledare för förstakammarhögern.
• 22 oktober – Kravaller utbryter i flera ryska städer då reservister kallats in i kriget mot Japan ^[10].
• 23 oktober – Ett kraftigt jordskalv med magnituden 6,0 på richterskalan drabbar södra Sverige och Norge, med epicentrum i södra Oslofjorden. Skalvet är det värsta som drabbat Norden på tusen år och har gått till historien som Oslofjordskalvet.
• 27 oktober – USA:s och möjligen världens största tunnelbana öppnas i New York.

• 8 november – Republikanen Theodore Roosevelt besegrar demokraten Alton B. Parker vid presidentvalet i USA.
• 16 november – Grytviken grundas i den brittiska besittningen Sydgeorgien av kapten Carl Anton Larsen som en valfångststation ^[14].
• 17–24 november – USA skickar soldater till Panama för att skydda amerikanska liv och egendomar i Ancon vid hot om uppror ^[4].
• November – Den svenska socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris utkommer med sitt första nummer ^[10].

• December – Emigrationen från Sverige till Nordamerika avtar, från 42 000 personer 1903 medan 18 000 åkte 1904 ^[8][11].
• 10 december – Årets Nobelpris går till bland andra ryssen Ivan Pavlov i medicin medan litteraturpriset delas av Fréderic Mistral och spanjoren José Echegaray ^[11].
• 18 december – Svenska Fotbollförbundet bildas ^[15].

• USA skickar soldater Tanger i Marocko för att rädda en kidnappat amerikan samt skydda USA:s ^[2].
• Erik Gustaf Boströms rösträttsförslag förkastas av den svenska riksdagen.
• Anders Österlings första diktsamling utkommer.
• Under året postas 48 671 400 vykort i Sverige, vilket är cirka tio per invånare.
• Vid en konflikt vid Norrköpings spårvägar sätter man in strejkbrytare, vilket leder till kravaller och hårda domar mot arbetarna.
• Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström formulerar sina "lydrikespunkter" som Sveriges krav för ett självständigt norskt konsulatsväsende, sedan förhandlingarna strandat.
• Luleå stift bildas genom en utbrytning från Härnösands stift, samtidigt som Kalmar stift dras in.
• Den statliga svenska egnahemskommittén avger sitt betänkande. Statliga egnahemslån införs, varvid staten lånar ut tio miljoner på fem år till självständiga småjordbruk. Lantarbetarbefolkningen skall på detta sätt ges bättre villkor och fås att stanna i hemlandet.
• Svenska farmaceutförbundet bildas.
• Svenska gymnastikförbundet bildas.
• En biltävling Stockholm–Uppsala anordnas.
• En internationell konvention om bekämpning av pest, kolera och gula febern antas.
• Världens äldsta inspelade intervju genomförs då den 94-årige skomakaren Peter Wickblom intervjuas om sin utvandring till USA 1846.
• Stockholm delas in i överlärardistrikt med en överlärare i varje skola.
• I Klara församling i Stockholm finns 25 sprit- och 130 ölkrogar ^[8].
• I Sverige inrättas Egnahemslånefonden för arbetare som vill bli småbrukare ^[16].
• Arbetarna i Munkfors bildar en fackförening, den första inom UHB ^[17].
• KF:s partihandel bildas ^[18]
• En tysk diplomat i Stockholm påstår att Sverige sedan 1880-talet alltmer bygger sitt samhälle efter tysk modell ^[19].
• En folkskollärare i Göteborg stäms inför rådhusrätten för att ha agat en pojke, vilket pojkens far hävdar är misshandel ^[20].
• Kvinnoorganisationen Feministák Egyesülete grundas i Ungern.
• Chalmers studentkår grundas av Teknologföreningen C.S.^[21]

• 8 januari – Karl Brandt, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.
• 14 januari – Cecil Beaton, brittisk fotograf.
• 18 januari – Cary Grant, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 22 januari
  • Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
  • George Balanchine, rysk koreograf.

• 2 februari – Helen Rose, amerikansk kostymör.
• 3 februari
  • Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare.
  • Pretty Boy Floyd, amerikansk bankrånare.
• 6 februari – Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.
• 14 februari – Hertta Kuusinen, finländsk politiker.
• 15 februari – Sten Looström, svensk skådespelare.
• 16 februari
  • Joseph Bühler, tysk nazistisk politiker.
  • George F. Kennan, amerikansk diplomat, politisk rådgivare, statsvetare och historiker (död 2005)
• 20 februari
  • Herbert Brownell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1953–1957.
  • Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964–1980.
• 23 februari – George Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1957–1961.
• 27 februari – James T. Farrell, amerikansk författare.
• 28 februari – Sven Svensson, svensk hemmansägare och politiker (högern).
• 29 februari
  • Jimmy Dorsey, amerikansk klarinettist och orkesterledare.
  • Helmer Grundström, svensk författare.

• 1 mars – Glenn Miller, amerikansk orkesterledare, trombonist och arrangör.
• 2 mars – Tom Steed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1981 (död 1983)
• 4 mars – Luis Carrero Blanco, spansk sjömilitär och politiker.
• 5 mars – Karl Rahner, tysk katolsk teolog.
• 7 mars – Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (SS-Obergruppenführer).
• 11 mars
  • Linnéa Edgren, svensk skådespelare.
  • Albrecht von Hagen, tysk jurist och motståndskämpe.
• 23 mars – Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
• 24 mars – Anna Lindahl, svensk skådespelare.

• 1 april – Holger Löwenadler, svensk skådespelare.
• 2 april – Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, Dramatenchef, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare^[8].
• 4 april
  • Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist.
  • Walter J. Kohler Jr., amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1951–1957.
• 6 april – Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966–1969.
• 7 april – Ralph Bunche, amerikansk diplomat, nobelpristagare.
• 8 april – Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
• 12 april – Glen H. Taylor, amerikansk politiker, senator 1945–1951.
• 14 april – Sir John Gielgud, brittisk skådespelare.
• 15 april – Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
• 16 april – Walter Walford Johnson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1950–1951.
• 19 april – Hildur Lindberg, svensk skådespelare.
• 20 april – Bob Bartlett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1968.
• 21 april – Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer.
• 22 april – Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för atombombsprojektet.
• 24 april – Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.
• 25 april – René Cogny, fransk generalmajor.
• 27 april – Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
• 30 april – Willi Mentz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

• 6 maj – Harry Martinson, svensk författare, nobelpristagare^[8].
• 11 maj – Salvador Dali, spansk målare.
• 13 maj – Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
• 16 maj – Olle Bennström, racerförare och vinnare av Grand Prix 1932.
• 17 maj
  • Jean Gabin, fransk skådespelare.
  • John J. Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1947–1970.
• 21 maj – Fats Waller, amerikansk jazzpianist.
• 22 maj – Anne de Vries, nederländsk författare.
• 26 maj – George Formby, brittisk sångare, musiker, skådespelare och komiker.

• 2 juni – Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare – Tarzan.
• 14 juni – Gösta Grip, svensk skådespelare.
• 15 juni – Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
• 17 juni – J. Vernon McGee, amerikansk teolog och radiopredikant.
• 19 juni – Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
• 25 juni – Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
• 26 juni – Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
• 30 juni – Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.

• 1 juli – Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945–1957.
• 2 juli – Erik Lundin, schackspelare
• 7 juli – Alvah Bessie, amerikansk författare.
• 10 juli – Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
• 12 juli
  • Pablo Neruda, chilensk poet, nobelpristagare.
  • Olle Olsson Hagalund, svensk konstnär
• 14 juli – Isaac Bashevis Singer, polsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
• 16 juli – Leo-Jozef Suenens, belgisk ärkebiskop och kardinal.
• 17 juli – Evert Lundquist, svensk konstnär ^[8].
• 19 juli – Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
• 24 juli – Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.
• 27 juli – Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf.
• 28 juli – Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.

• 9 augusti – Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant.
• 14 augusti – Erik Zetterström, svensk författare känd under signaturen Kar de Mumma^[8].
• 16 augusti
  • Roman Hruska, amerikansk republikansk politiker, senator 1954–1976.
  • Wendell Stanley, amerikansk kemist, nobelpristagare.
• 20 augusti – Gustav Sandgren, svensk författare.
• 21 augusti – Count Basie, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
• 22 augusti – Deng Xiaoping, kinesisk politiker, ledare 1976–1997.
• 23 augusti – William Primrose, brittisk violast.
• 29 augusti – Werner Forssmann, tysk läkare, nobelpristagare.

• 2 september – Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
• 17 september – Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.
• 21 september – Birgit Chenon, svensk skådespelare.
• 26 september – Estelle Bernadotte, svensk filantrop.

• 1 oktober
  • Erik Upmark, svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för SJ 1949–1969.
  • A.K. Gopalan, indisk politiker.
• 2 oktober – Graham Greene, brittisk författare.
• 5 oktober – Greta Wassberg, svensk sångare.
• 6 oktober – Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
• 16 oktober
  • Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare.
  • Eivor Wallin, svensk politiker (socialdemokrat).
• 17 oktober – Josef Klehr, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 18 oktober – Nils Gustafsson, svensk violinist.
• 20 oktober – Anna Neagle, brittisk skådespelare.
• 22 oktober – Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
• 24 oktober – Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
• 27 oktober – Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
• 30 oktober – Neil H. McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1957–1959.

• 9 november – Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
• 12 november – Jacques Tourneur, fransk filmregissör.
• 13 november – Peter Yorck von Wartenburg, tysk jurist och motståndskämpe.
• 14 november – Dick Powell, amerikansk skådespelare och sångare.
• 19 november
  • Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
  • Nathan Freudenthal Leopold, Jr., amerikansk brottsling.
• 20 november – Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
• 21 november – Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.
• 22 november – Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare.
• 28 november – James Eastland, amerikansk politiker, senator 1941 och 1943–1978.
• 30 november – Clyfford Still, amerikansk konstnär.

• 15 december – Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN–ambassadör.
• 17 december – Bernard Lonergan, kanadensisk jesuit och religionsfilosof.
• 19 december – B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.
• 21 december – Johannes Edfelt, svensk författare^[8].
• 24 december – Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.

• 9 januari
  • Charles Foster, 75, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1891–1893.
  • John Brown Gordon, 71, amerikansk general och politiker.
• 20 januari – Albert von Maybach, 81, preussisk ämbetsman.
• 22 januari – Laura Vicuña, 12, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.

• 12 februari – Antonio Labriola, 60, italiensk marxist.
• 15 februari – Mark Hanna, 66, amerikansk industrialist och republikansk politiker, senator 1897-1904.

• 17 mars – Gideon C. Moody, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.
• 23 mars – Helge Åkeson, 72, pacifist och baptistpredikant, grundare av Fribaptistsamfundet.
• 24 mars – Edwin Arnold, 71, engelsk skald och orientalist.

• 11 april – Alberto Cantoni, 62, italiensk författare.

• 1 maj – Antonín Dvořák, 62, tjeckisk tonsättare.
• 10 maj – Henry Morton Stanley, 63, brittisk-amerikansk journalist, upptäcktsresande och kolonisatör.

• 11 juni – Clas Theodor Odhner, 67, svensk riksarkivarie.
• 16 juni – Eugen Schauman, 29, finländsk student och aktivist.
• 17 juni
  • Nikolaj Bobrikov, 65, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904 (mördad).
  • Harvey Logan, amerikansk brottsling med smeknamnet Kid Curry.

• 3 juli – Theodor Herzl, 44, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
• 5 juli – Abaj Qunanbajuly, 58, kazakisk poet, kompositör och filosof.
• 8 juli – Anton Qvam, 69, norsk politiker
• 15 juli – Anton Tjechov, 44, rysk författare.
• 16 juli – Carl Fredric von Sydow, 71, svensk apotekare och riksdagspolitiker.

• 4 augusti – James T. Lewis, 84, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.

• 24 september – Niels Ryberg Finsen, 43, dansk läkare, nobelpristagare.
• 30 september – George Frisbie Hoar, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1904.

• 4 oktober – Frédéric Bartholdi, 69, fransk skulptör, Frihetsgudinnans skapare.
• 7 oktober – Isabella Bird, 72, brittisk upptäcktsresande, författare, fotograf och naturalist.
• 8 oktober – Matt Whitaker Ransom, 78, amerikansk politiker, militär och diplomat, senator 1872–1895.
• 21 oktober – Isabelle Eberhardt, 27, schweizisk upptäcktsresande och författare.

• 18 november – William Campbell Preston Breckinridge, 67, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.
• 20 november – Hugh Smith Thompson, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–1886.
• 29 oktober – Benjamin Harrison Eaton, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.
• 24 november – Christopher Dresser, 70, brittisk designer.

• 13 december – Johannes Skaar, 76, norsk biskop.
• 21 december – George Laird Shoup, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.
• 28 december – Otto Intze, 61, tysk vattenbyggnadsingenjör.

• Fysik – Lord Rayleigh, Storbritannien
• Kemi – Sir William Ramsay, Storbritannien
• Medicin – Ivan Pavlov, Ryssland
• Litteratur
  • Frédéric Mistral, Frankrike
  • José Echegaray, Spanien
• Fred – Institutet för internationell rätt

• Wikimedia Commons har media som rör 1904.
  Bilder & media