1992 – Wikipedia

1992 – MCMXCII 32 år sedan
År 1989 | 1990 | 1991 1992 1993 | 1994 | 1995
Årtionde 1970-talet  | 1980-talet 1990-talet 2000-talet | 2010-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1992 MCMXCII
Ab urbe condita	2744
Armeniska kalendern	1441 ԹՎ ՌՆԽԱ
Assyriska kalendern	6742
Bahaikalendern	148–149
Bengaliska kalendern	1399
Berberkalendern	2942
Brittiskt regeringsår	40 Eliz. 2 – 41 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2536
Burmesiska kalendern	1354
Bysantinska kalendern	7500–7501
Koptiska kalendern	1708–1709
Erianska kalendern	3158
Etiopiska kalendern	1984–1985
Judiska kalendern	5752–5753
Vikram Samvat	2048–2049
Sakakalendern	1914–1915
Kaliyuga	5093–5094
Holocen kalender	11992
Nri-Igbo	992–993
Persiska kalendern	1370–1371
Muslimska kalendern	1412–1413
Nengō (Japan)	Heisei 4 (平成4年)
Nordkoreanska kalendern	81
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4325
Minguokalendern	ROC 81 民國81年
Thailändsk kalender	2535
Unixtid	694224000–725846399

1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari
  • Serber och kroater accepterar att FN sätter in en fredsbevarande trupp i Kroatien^[1].
  • Gnesta och Trosa bryter sig ur Nyköpings kommun.
  • Egyptiern Boutros Boutros-Ghali avlöser peruanen Javier Pérez de Cuéllar som FN:s generalsekreterare, och blir den förste afrikanen på posten^[2].
• 10 januari – Den borgerliga svenska regeringens första budget presenteras av finansminister Anne Wibble. Budgeten är stram med många nedskärningar, men uppvisar ett underskott på 70,8 miljarder SEK^[3].
• 15 januari – EG erkänner Kroatien och Slovenien som självständiga stater^[1].
• 16 januari
  • Australien erkänner Kroatien som självständig stat.^[4]
  • Sverige erkänner Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Moldavien, Slovenien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan som självständiga stater^[5].
  • Dispens ges till Bingolotto att börja sändas nationellt i Sverige, trots att denna sortens lotteri egentligen ej är tillåtet enligt gällande svensk lotterilag.
• 20 januari
  • VSB-avtalet mellan Finland och Ryssland (tidigare Sovjetunionen) upphävs^[1].
  • 87 personer omkommer och 9 överlever då en fransk Airbus störtar nära Strasbourg^[6].
• 21 januari – Danska supertankern Maersk Navigator och en liberiansk tanker krockar utanför Sumatra, Indonesien och båda fartygen läcker. Bakom dem bildas ett fyra kilometer långt och flera hundra kilometer brett oljebälte^[7].
• 23 januari – Tre personer skadas då en maskerad pistolman skjuter mot invandrare i Stockholm. Några dagar senare skottskadas en gatuköksägare och en kioskinnehavare^[8].
• 24 januari – Sverige antar ett försvarspolitiskt beslut med neutralitetspolitisk omformulering^[9].
• 30 januari – 50-årige Hassan Zatara skjuts i sin butik av John Ausonius och skadas för livet.^[10].

• 1 februari – Vid ett möte i Camp David deklarerar USA:s president George H. W. Bush och Rysslands president Boris Jeltsin ett formellt slut på det kalla kriget.
• 5 februari – Sveriges statsminister Carl Bildt och invandrarminister Birgit Friggebo försöker dämpa känslorna på ett möte i Stockholmsförorten Rinkeby. Friggebo föreslår förgäves att alla i salen skall förenas i sången We Shall Overcome under den så kallade Lasermannens pågående attentat mot invandrare i Sverige^[5].
• 8 februari – De 16:e olympiska vinterspelen invigs i Albertville, Frankrike. EG lyckas under en del av ceremonin få de olympiska ringarna ersatta av EG:s 12-stjärniga symbol.^[2]
• 13 februari
  • Diplomatiska relationer knyts mellan Australien och Kroatien.^[4]
  • Mona Sahlin utses till Socialdemokraternas nya partisekreterare efter Bo Toresson^[8].
• 14 februari – EES-avtalet undertecknas av EG och EFTA efter omförhandling^[1].
• 16 februari – Nobelkoncernens styrelse erkänner att Bofors betalade ut pengar till Indiens premiärminister Rajiv Gandhi och andra indiska toppolitiker under Boforsaffären 1986^[5].
• 21 februari – Svea hovrätt dömer fem åtalade som infört buggningsutrustning i Sverige till dagsböter^[11].
• 22 februari – FN:s säkerhetsråd beslutar enhälligt att skicka en fredsbevarande styrka på 14 000 man till tre områden i Kroatien, vilket är första gången som FN-soldater placeras i Europa^[2].
• 24 februari – Tjugokronorssedeln införs i Sverige^[3].
• 26 februari – Diplomatiska relationer knyts mellan Finland och Ukraina.^[12]
• 27 februari – Finland beslutar ansöka om EG-medlemskap^[1].
• 28 februari – Katarina Frostenson tar över Artur Lundkvists stol i Svenska Akademien^[8].
• 29 februari – Bosnien och Hercegovina röstar för självständighet.^[1]

• 2 mars
  • TV4 sänder för första gången i lokal-tv.
  • Kriget om Transnistrien inleds.
• 9 mars – Kina skriver på Icke-spridningsavtalet om kärnvapen^[1].
• 12 mars – 13 personer dödas och 29 skadas då en 55 ton tung spårvagn utan fungerande bromsar skenar ned för Aschebergsgatan i Göteborg.^[2][5]
• 16 mars – Diplomatiska relationer knyts mellan Kazakstan och Malaysia.^[13]
• 17 mars
  • I en folkomröstning röstar drygt två tredjedelar av Sydafrikas vita befolkning till förmån för förhandlingar i syfte att införa en ny grundlag utan apartheid.
  • Hallandskusten vid Falkenberg, Sverige drabbas av ilandflutna oljeklumpar^[7].
• 18 mars – Finland ansöker om medlemskap i EG.
• 22 mars – Procordias VD Sören Gyll blir ny koncernchef för Volvo efter Pehr G. Gyllenhammar^[8].
• 24 mars – Dirk Frimout blir förste belgaren i rymden.
• 27 mars – ESK-konferensen väljer in Kroatien, Slovenien och Georgien som medlemmar^[1].
• 30 mars – Den 64:e oscarsgalan hålls i Dorothy Chandler Pavilion i Kalifornien, USA.

• 1 april – Bijeljinamassakern inträffar.
• 2 april – Georgien erkänns, som sista f.d. sovjetrepublik, som självständig stat av Sverige^[14].
• 3 april – Rögle BK går upp i elitserien i ishockey för första gången efter att ha besegrat Leksands IF med 4-3 efter sudden death.
• 6 april – EG erkänner Bosnien-Hercegovina^[1].
• 7 april – Fočamassakrerna inträffar.
• 11 april
  • Nöjesparken Eurodisney invigs utanför Paris^[8].
  • EG-domstolen godkänner EES-avtalet^[1].
• 7 april – Då EG-medlemsstaterna erkänt Bosnien Hercegovina som självständig stat inleder den jugoslaviska centralregeringen i Belgrad ett väpnat angrepp^[2].
• 9 april – Konservativa partiet vinner parlamentsvalet i Storbritannien för fjärde gången i rad. John Major fortsätter som premiärminister och Neil Kinnock avgår som partiledare för Labour.
• 15 april – 300 personer omkommer då två färjor kolliderar i Nigeria^[6].
• 22 april
  • Häftiga strider utkämpas i Bosnien-Hercegovina mellan serber och muslimer^[1].
  • Över 600 personer omkommer och ett 1 000-tal skadas då en kloakledning i Guadalajara, Mexiko exploderar på en sträcka av 3 kilometer^[6].
  • 125 personer omkommer då ett tankfartyg krockar med färja i Thailand^[6].
• 25 april – Regeringstrupper i Afghanistan kapitulerar för gerillatrupper. Rivaliserande grupper utkämpar häftiga strider i Kabul^[1].
• 27 april – Jugoslaviens parlament utropar ett mini-Jugoslavien, där bara Serbien och Montenegro är med i federationen^[2].
• 29 april – Våldsamma upplopp rasar i Los Angeles och andra städer i USA då en helvit jury friat poliserna som misshandlade afroamerikanen Rodney King^[8].

• 1 maj – USA sätter in federala trupper för att stoppa raskravallerna i Los Angeles^[1].

• 3 maj
  • Serberna anfaller Sarajevo^[1].
  • Amerikanska militärflygplan evakuerar amerikaner från Sierra Leone, där militärledare störtat regeringen^[15].
• 5 maj – Krig bryter ut i Tadzjikistan
• 7 maj – Margareta Winberg anklagar LO-basen Stig Malm för att kalla Socialdemokratiska kvinnoförbundet för "fittstim"^[8].
• 8 maj
  • Svenska Försvarsmaktens materielverk beställer 110 exemplar av flygplanet JAS 39 Gripen^[3].
  • Nordbanken räddas från konkurs genom att svenska staten tar över och sätter in 20 miljarder SEK^[14].
• 9 maj – 100 miljoner människor runtom Europa ser Eurovision Song Contest arrangeras i Malmö isstadion, efter att Carola har vunnit festivalen året före.
• 10 maj
  • Serbiska soldater inleder belägringen av Sarajevo, och utsätter staden för häftig artillerield^[8].
  • Sverige vinner med 5-2 mot Finland i finalen i Prag och blir därmed världsmästare i ishockey för sjätte gången^[2].
• 12 maj
  • 1 000 flyktingar från f.d. Jugoslavien söker sig till Sverige varje vecka^[3].
  • De svenska löntagarfonderna upplöses genom att Sveriges regering gör upp med Ny demokrati om hur deras medel skall fördelas^[3]. Pengarna flyttas till forskningsstiftelser och hamnar bortom Sveriges riksdags kontroll.
• 22 maj – Sverige erkänner Bosnien och Hercegovina^[14].
• 23 maj – Den italienske domaren Giovanni Falcone, känd för sin framgångsrika bekämpning av den sicilianska maffian, mördas på Sicilien i ett av maffian arrangerat bombattentat.
• 25 maj – Boel Flodgren, professor i handelsrätt, blir rektor för universitetet i Lund och blir därmed Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor^[5].
• 30 maj – FN beslutar införa handelsembargo mot Jugoslavien på grund av kriget i Bosnien och Hercegovina^[1].

• 1 juni
  • FN larmar om att 100 barn dagligen dör av svält i Mogadishu^[8].
  • Bromma flygplats öppnas efter 30 år åter för internationell trafik^[14].
• 2 juni – Vid en folkomröstning i Danmark säger danskarna nej till Maastrichtavtalet^[1].
• 4 juni – Spelkonsolen SNES släpps till försäljning i Sverige.
• 5 juni
  • Tjecker och slovaker väljer egna parlament inför Tjeckoslovakiens upplösning.
  • Fastighetskrisen är direkt orsak till att SEB för första gången i företagets historia redovisar en förlust^[5].
• 8 juni – FN beslutar att skicka trupper till Bosnien-Hercegovina^[1].
• 9 juni – Eldningsförbud införs i flera svenska kommuner efter en rekordtorr och het försommar^[14].
• 14 juni – 22-åriga Helena Andersson promenerar hem från en fest på Stadshotellet i Mariestad och försvinner.
• 16 juni – I Sverige varnar LO-ekonomerna Per-Olof Edin och Dan Andersson för svenskt EG-medlemskap, och splittrar därmed LO genom att påstå att EG går ut på att utestänga medborgarna från politiska beslut^[2].
• 17 juni – Lasermannen, som med skjutvapen med lasersikte dödat en och skadat flera andra invandrare, grips^[3] efter ett bankrån^[8].
• 18 juni – Irland godkänner Maastrichtavtalet^[1].
• 19 juni – Kroat-bosniakiska konflikten påbörjas.
• 24 juni – Kriget mellan georgiska styrkor och Sydossetien avslutas.
• 26 juni – Danmark vinner europamästerskapet i fotboll i Sverige genom att i finalen besegra Tyskland med 2–0

• 1 juli – Statens telenämnd och Televerkets frekvensförvaltning går samman till den nya myndigheten Telestyrelsen.
• 3 juli – Norske spionen Arne Treholt beviljas nåd och friges^[8].
• 7 juli – Arbetslösheten i Sverige uppgår till 4,6 %^[14].
• 9 juli - Svåra skogsbränder härjar i Sverige. På Gotland förstörs 25 kvadratkilometer skogsåker och myrmark medan 10 kvadratkilometer skogs- och myrmark förstörs sydöst om Älmhult^[7].
• 16 juli – Natos intervention i Bosnien och Hercegovina påbörjas.
• 18 juli – Neil Kinnock avgår som partiledare för Labour efter partiets andra raka valförlust och ersätts av John Smith.
• 19 juli – Den italienske domaren och maffiautredaren Paolo Borsellino mördas i ett bombdåd av den sicilianska maffian.
• 25 juli – De 25:e olympiska sommarspelen invigs i Barcelona med deltagare från 172 länder^[2].
• 31 juli – 113 personer omkommer när en thailändsk Airbus störtar i Himalaya^[6].

• 3 augusti – USA inleder en serie militärövningar i Kuwait då Irak vägrat erkänna en ny gräns upprättad av FN samt vägrat samarbeta med FN:s inspektörer^[15].
• 14 augusti – Krig bryter ut mellan georgiska styrkor och Abchasien. Samtidigt påbörjar abchasiska styrkor etnisk rensning på civila georgier.
• 16 augusti – 5 personer omkommer då ett danskt taxiflygplan havererar i sjön Vänern, Sverige^[6].
• 20 augusti – Det första avsnittet av tv-serien Rederiet sänds.
• 26 augusti – Sveriges riksbank höjer den svenska marginalräntan till 16 procent.

• September – I Sverige uppmärksammas 150-årsminnet av då Sveriges riksdag 1842 beslöt att införa allmän folkskola i Sverige.
• 8 september
  • Finland låter marken flyta fritt^[1].
  • Sveriges riksbank höjer marginalräntan från 16 till 24 %^[14].
• 9 september
  • Sveriges riksbank höjer marginalräntan från 24 %^[8] till 75 % för att stoppa valutaflöde och spekulationer i devalvering.
  • Flera svenska kreditinstitut, såsom Götabanken och Sveriges Kreditbank, befinner sig nu i ekonomisk kris^[3].
• 13 september – Stefan Edberg, Sverige vinner herrsingeln vid US Open i tennis och rankas nu som etta i världen^[3].
• 14 september – TV4 introducerar morgon-TV, där nyhetsbulletinerna varvas med gästbesök i studion^[2].
• 16 september
  • USA:s president George Bush meddelar till USA:s kongress att han beordrat om att zoner skall införas i södra Irak där Irak inte får flyga^[15].
  • Storbritannien lämnar det europeiska valutasamarbetet och devalverar pundet^[1].
  • Sveriges riksbank höjer dagslåneräntan till 500 % då valutautflödet från Sverige tar ny fart^[2].
• 17 september – Fem svenska kärnkraftverk stoppas då nödkylningen inte fungerar^[14].
• 19 september – Den svenska regeringen presenterar ett sparpaket på 45 miljarder kronor. Bensinskatten och momsen höjs, bostadssubventionerna och arbetsgivaravgiften sänks.
• 20 september
  • Frankrike godkänner Maastrichtavtalet med 50,5 % ja-röster^[1].
  • Sveriges regering och socialdemokraterna lägger fram ett krispaket med besparingar och skattehöjningar som skall förstärka svenska statsbudgeten med 40-55 miljarder SEK^[5].
• 21 september – Sveriges riksbank sänker marginalräntan från 500 till 50 % sedan sparpaketet presenterats^[3].
• 22 september – Jugoslavien utesluts ur FN.
• 23 september – Sveriges regering skapar en bankgaranti, ingen svensk bank ska tillåtas gå i konkurs.
• 26 september – 163 personer omkommer ett nigerianskt Herculesflygplan störtar strax efter start^[6].
• 30 september
  • I Sverige upphör tioöringen, som använts sedan 1873, att gälla som betalningsmedel^[2].
  • Sveriges regering och Socialdemokraterna lägger fram ytterligare ett krispaket.

• Oktober – I Danmark bildas Foreningen af Offentligt Ansatte genom sammanslagning av Dansk Kommunal Arbejderforbund och Husligt Arbejderforbund^[16].
• 1 oktober – Ahmed Ramis Radio Islam fälls för hets mot folkgrupp efter rader av antisemitiska program^[3].
• 4 oktober – 50 personer omkommer då en israelisk Boeing 747 störtar över höghusområdet Bijlmermeer i Amsterdam, Nederländerna^[6].
• 16 oktober – Den svenska herrtidningen Svenska Hustler fälls av en tryckfrihetsjury för grovt förtal och grov förolämpning, och tidningen får betala 50 000 SEK i böter till sju målsäganden, bland andra Ingvar Carlsson, Birgitta Dahl, Mona Sahlin och Ian Wachtmeister för att ha klippt in deras porträtt på pornografiska bilder^[5].

• 3 november – Demokraten Bill Clinton besegrar republikanen George H.W. Bush^[2] och den oberoende kandidaten Ross Perot vid presidentvalet i USA.
• 4 november – Storbritanniens parlament godkänner Maastrichtavtalet med röstsiffrorna 319–316^[1].
• 15 november – 11 personer omkommer och 52 skadas då ett Skandinavienexpressen-tåg vid krockar med en stillastående godsvagn under färd mellan Österrike och Köpenhamn, Danmark^[6].
• 18 november – Den svenska riksdagen godkänner EES-avtalet^[14]; endast Vänsterpartiet röstar emot.
• 19 november – Sveriges riksbank låter, efter flera dagars valutaspekulation, den svenska kronan flyta fritt, vilket i praktiken innebär en devalvering med 9-14 %.^[2] då valutautflödet från Sverige den senaste veckan låg på 160 miljarder SEK^[5]. Socialdemokraterna och regeringen kommer överens om en statsgaranti till kreditväsendet för att förhindra bankkollaps. Krisdrabbade banker skall få bankstöd.
• 20 november – Det brittiska slottet Windsor Castle utanför London eldhärjas. Branden förstör några av de mest historiska och antika delarna av byggnaden, med stora konstskatter^[8] som har anor från 1000-talet.
• 24 november – Guatemala erkänner Belize^[17].
• 25 november
  • Norge ansöker om medlemskap i EG^[1].
  • August Malmströms tavla "Grindslanten" säljs på Bukowskis auktion för två miljoner SEK, då den under 1980-talet inköptes av det 1992 konkursdrabbade Ekströmska museet på Öland var priset 16 miljoner SEK^[5].

• 2 december – Den tyska förbundsdagen accepterar Maastrichtavtalet^[1].
• 3 december
  • Grekiska supertankern Aegean Sea, lastad med 80 000 ton råolja, stöter på grund och bryts i två delar utanför kusten vid la Coruña, Spanien. Fiske- och badstränder förstörs^[7].
  • 3 personer omkommer då ett privatflygplan havererar mot ett bostadshus i Bromma, Sverige^[6].
• 6 december
  • Sex ungdomar skottskadas av en 26-årig man i Mora. En av dem avlider senare.
  • Schweiz säger nej till EES-avtalet^[1].
  • Babri Masjid rivs av hinduer.
• 7 december – Det svenska Televerkets nyinrättade etiska råd för 071-nummer gör sitt första ingripande genom att stänga en linje som förmedlar privata strippor.
• 9 december
  • Falu koppargruva i Sverige läggs ner efter cirka 800 års verksamhet^[2].
  • Det svenska invandrarverkets chef Christina Rogestam avgår, sedan verket har spräckt sina budgetramar på grund av den ökade flyktingströmmen från Jugoslavien^[5].
• 10 december – USA:s president George Bush meddelar att USA skall skicka soldater till Somalia^[15].
• 12 december
  • I Indonesien omkommer 2 500 personer vid flodvåg efter jordskalv i Stilla havet^[18].
  • EG accepterar Danmarks undantagskrav för att säga ja till Maastrichtavtalet, och låter Danmark stå utanför den gemensamma europeiska valutan samt få en Europarmé^[1].
• 13 december – Fallskärmsavtal för 180 statliga svenska chefer avslöjas. SJ:s generaldirektör Stig Larsson har de bästa villkoren och får en månadspension på 84 000 SEK om hans förordnande inte förlängs^[5].
• 21 december – 50 personer omkommer och 280 överlever då ett nederländskt charterflygplan havererar över Faro, Portugal^[6].
• 22 december – 157 personer omkommer då ett libyskt passagerarflygplan störtar^[6].
• 31 december
  • Flygbolaget Linjeflyg avvecklas och försätts i konkurs av ägaren SAS.
  • Svenska bilister köar vid bensinstationerna på nyårsafton inför prishöjningen som gör att Sverige får Europas dyraste bensin^[3].

• Pro Hockey publiceras för första gången.
• En undersökning i Bolivia uppskattar antalet hembiträden till 135 000^[19].
• New Jersey blir andra delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar. New York var först 1987.
• Den svenska riksdagen inför fri etableringsrätt med statsbidrag för fritids- och daghem.
• En försvarsproposition läggs fram som syftar till att göra det svenska försvaret smalare och vassare genom satsning på ny teknik och regementsnedläggningar.
• Den socialdemokratiska tidningskoncernen A-pressen hamnar i akut kris och försätts i konkurs, utan ingripande från LO eller socialdemokraterna.
• En FN-insats inleds i Bosnien med svenskt deltagande.
• De diplomatiska relationerna mellan Sverige och Sydafrika normaliseras.
• Svenskan Pia Cramling blir internationell stormästare i schack.
• Regeringen tillsätter en parlamentarisk kyrkoberedning, för att utreda förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten.
• Hallandsåstunneln börjar byggas.
• Ledamöterna i Sveriges riksdag går i fackeltåg genom Stockholm mot rasism och främlingsfientlighet^[3].
• Sveriges första dom mot fotbollshuliganer ger en månads fängelse för våldsamheter^[3].
• Posten i Sverige beslutar minska antalet kontor från 2 000 till 1 000^[3].
• Arbetslösheten i Sverige är med 4,6 % den högsta sedan 1950-talet^[3].
• Svåra skogsbränder i Sverige på grund av sommarens torka^[3].
• Sverige upplever finansiell kris följd av expansion inom framför allt IT^[20].
• KF startar omfattande omstrukturering^[21].

• 1 januari
  • Jack Wilshere, engelsk fotbollsspelare i Arsenal FC.
  • He Kexin, kinesisk gymnast.
• 2 januari – Trimi Makolli, svensk fotbollsspelare (anfallare) i Djurgårdens IF.
• 3 januari – Christopher Mhina, svensk skådespelare och rappare.
• 10 januari – Anton Abele, svensk aktivist, debattör och krönikör.
• 19 januari
  • Logan Lerman, amerikansk skådespelare.
  • Nicklas Bärkroth, svensk fotbollsspelare.
  • Shawn Johnson, amerikansk artistisk gymnast.
• 31 januari – Tyler Seguin, kanadensisk ishockeyspelare.

• 5 februari
  • Neymar, brasiliansk fotbollsspelare.
  • Kejsi Tola, albansk sångerska.
  • Victor Beer, svensk youtuber.
• 7 februari
  • Jose Baxter, engelsk fotbollsspelare.
  • Maimi Yajima, japansk sångerska.
  • Sergi Roberto, spansk fotbollsspelare.
• 8 februari – Patrik Nemeth, svensk ishockeyback.
• 11 februari – Taylor Lautner, amerikansk skådespelare.
• 16 februari – Charlie Gustafsson, svensk skådespelare.
• 17 februari – Meaghan Jette Martin, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 24 februari – Félice Jankell, svensk skådespelare.
• 25 februari – Hannah Callenbo, svensk barnskådespelare.
• 26 februari – Mikael Granlund, finländsk ishockeyspelare.
• 28 februari
  • André Linman, finländsk gitarrist och sångare.
  • Johan Gustafsson, svensk ishockeyspelare.

• 3 mars – Johan Palm, svensk sångare.
• 4 mars – Bernd Leno, tysk fotbollsmålvakt.
• 10 mars – Emily Osment, amerikansk skådespelare.
• 23 mars – Tåve Wanning, tidigare medlem i musikgruppen (barngruppen) Peaches.
• 25 mars
  • Gernot Trauner, österrikisk fotbollsspelare.
  • Simon Lussetti, svensk videobloggare.

• 26 mars – Joel Adolphson, svensk skådespelare och youtuber.

• 4 april – Alexa Nikolas, amerikansk skådespelare.
• 6 april – Norea Sjöquist, svensk skådespelare.
• 10 april – Daisy Ridley, brittisk skådespelare.
• 15 april
  • Amy Diamond, svensk sångerska.
  • John Guidetti, svensk fotbollsspelare.
• 20 april – Nazar Sljusartjuk, ukrainsk sångare.
• 30 april – Marc-André ter Stegen, tysk fotbollsmålvakt.

• 4 maj – Ashley Rickards, amerikansk skådespelare.
• 7 maj – Alexander Ludwig, kanadensisk skådespelare.
• 10 maj – Charice Pempengco, filippinsk sångerska.
• 11 maj – Thibaut Courtois, belgisk fotbollsmålvakt.
• 12 maj
  • Philip Andersson, svensk fotbollsspelare.
  • Malcolm David Kelley, amerikansk skådespelare.
• 16 maj
  • Kaleigh Gilchrist, amerikansk vattenpolospelare.
  • Jeff Skinner, kanadensisk ishockeyspelare.
• 19 maj – Spencer Breslin, amerikansk barnskådespelare.
• 21 maj – Olivia Olson, amerikansk skådespelare.
• 27 maj – Jeison Murillo, colombiansk fotbollsspelare.

• 3 juni – Hannah Buckling, australisk vattenpolospelare.
• 4 juni – Dino Jelusić, kroatisk sångare.
• 7 juni – Alípio Duarte Brandão, brasiliansk fotbollsspelare.
• 12 juni – Philippe Coutinho, brasiliansk fotbollsspelare.
• 27 juni – Marko Mitrovic, svensk fotbollsspelare.

• 3 juli – Molly Sandén, svensk sångerska.
• 22 juli – Selena Gomez, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 25 juli – Johan Larsson, svensk ishockeyspelare.
• 27 juli – Sarah Juel Werner, dansk skådespelare.
• 30 juli – Fabiano Caruana, amerikansk-italiensk schackspelare

• 4 augusti – Dylan och Cole Sprouse, amerikanska skådespelare (tvillingbröder).
• 12 augusti – Jacinta Wawatai, nyzeeländsk skådespelare.
• 14 augusti – John Klingberg, svensk ishockeyspelare.
• 16 augusti – Piotr Lisek, polsk stavhoppare.
• 20 augusti – Demi Lovato, amerikansk sångerska.
• 25 augusti
  • Sara Benz, schweizisk ishockeyspelare.
  • Angelica Mandy, brittisk skådespelare.
• 27 augusti
  • Petter Granberg, svensk ishockeyspelare.
  • Daniel Ståhl, svensk friidrottare.

• 1 september – Tomáš Nosek, tjeckisk ishockeyspelare.
• 7 september – Tove Alexandersson, svensk orienterare.
• 16 september – Nick Jonas, amerikansk skådespelare/sångare.
• 18 september
  • Joel Mustonen, finländsk ishockeyspelare.
  • Rebecca Stenberg, svensk ishockeyspelare.
  • Simon Thern, svensk fotbollsspelare.
• 21 september – Johan Sundström, svensk ishockeyspelare.
• 28 september – Skye McCole Bartusiak, amerikansk skådespelare.

• 12 oktober – Josh Hutcherson, amerikansk skådespelare.
• 14 oktober – Savannah Outen, amerikansk sångerska.
• 15 oktober – Ncuti Gatwa, rwandisk-skotsk skådespelare.
• 21 oktober – Bernard Tomic, tysklandsfödd kroatisk-australisk tennisspelare.
• 22 oktober
• Ashleigh Southern, australisk vattenpolospelare.
• Tika Sevón Liljegren, finlandssvensk sångerska.
• 27 oktober – Brandon Saad, amerikansk ishockeyspelare.

• 3 november – Joshua Suherman, indonesisk skådespelare och sångare.
• 11 november – Carl Déman, svensk youtubare och röstskådespelare.
• 12 november – Adam Larsson, svensk ishockeyspelare.
• 16 november – Marcelo Brozović, kroatisk fotbollsspelare.
• 18 november – Niki Popovic, dansk musiker, medlem i Cool Kids.
• 19 november – Tove Styrke, svensk sångerska.
• 23 november
  • Miley Cyrus, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Gabriel Landeskog, svensk ishockeyspelare.
• 26 november – Daniel Berta, svensk tennisspelare.
• 30 november – Märta Ferm, svensk barnskådespelare.

• 8 december
  • Jordan Nobbs, engelsk fotbollsspelare.
  • Mattias Janmark, svensk ishockeyspelare.
• 15 december – Alex Telles, brasiliansk fotbollsspelare.
• 16 december – Hewa Şadî, svensk-kurdisk tyngdlyftare.
• 17 december – Jordan Garrett, amerikansk barnskådespelare.
• 23 december – Jeffrey Schlupp, tysk-ghanansk fotbollsspelare.
• 30 december – Ryan Tunnicliffe, engelsk fotbollsspelare.

• 1 januari
  • Carl Gustaf Dahlberg, 81, svensk militär.
  • Grace Hopper, 85, amerikansk datorpionjär.
• 3 januari – Judith Anderson, 94, amerikansk skådespelare.
• 13 januari – Dagny Lind, 89, svensk skådespelare.
• 15 januari – Lars Lennartsson, 78, svensk sångare och skådespelare.
• 16 januari – Carl-Gustaf Lindstedt, 70, svensk skådespelare och komiker^[2].
• 17 januari – Olof Lilljeqvist, 80, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
• 28 januari – Arvo Ylppö, 104, finländsk barnläkare, arkiater och professor i pediatrik.

• 1 februari – Lasse Werner, 57, svensk jazzpianist.
• 2 februari – Einar Schelén, 91, svensk målare.
• 7 februari – Freddy Albeck, 72, dansk sångare och skådespelare.
• 10 februari – Alex Haley, 70, amerikansk författare.
• 16 februari – Jânio Quadros, 75, Brasiliens president 1961.
• 17 februari – Leif Widengren, 53, svensk polisman.
• 19 februari – Joseph L. Fisher, 78, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981.
• 22 februari – Lisa Tunell, 86, svensk sångerska, kontraalt.

• 1 mars – Pierre Maudru, 99, fransk manusförfattare och regissör.
• 2 mars – Sandy Dennis, 54, amerikansk skådespelerska.
• 3 mars – Lella Lombardi, 50, italiensk racerförare.
• 6 mars – Erik Nordgren, 79, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
• 7 mars – Gunnar Sträng, 85, socaldemokratisk politiker och statsråd^[2].
• 9 mars – Menachem Begin, 78, Israels sjätte premiärminister 1977–1983, mottagare av Nobels fredspris.
• 23 mars
  • Gurdial Singh Dhillon, 76, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
  • Friedrich von Hayek, 92, brittisk ekonom och politisk filosof, mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1974.
• 28 mars – Elisabeth Granneman, 61, norsk skådespelare.

• 4 april – Anderz Harning, 54, svensk samhällsdebattör och författare.
• 5 april – Hamdamsaltaneh Pahlavi, 89, iransk prinsessa.
• 6 april – Isaac Asimov, 72, rysk–amerikansk författare.
• 19 april – Benny Hill, 68, brittisk skådespelare och komiker. (Antaget datum för dödsfallet. Han hittades avliden den 21 april)
• 21 april – Väinö Linna, 71, finländsk författare.
• 23 april – Satyajit Ray, 70, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
• 24 april – Nils Åsblom, 67, svensk skådespelare.
• 27 april – Olivier Messiaen, 83, fransk kompositör, organist och ornitolog.
• 28 april – Francis Bacon, 82, brittisk målare.

• 6 maj – Marlene Dietrich, 90, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
• 11 maj – Kurt Bendix, 87, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
• 15 maj – Jovy Marcelo, 26, filippinsk racerförare.
• 17 maj – Astrid Carlson, 78, svensk skådespelare.
• 21 maj – Jan Sparring, 62, svensk sångare.
• 23 maj – Giovanni Falcone, 53, italiensk domare.
• 30 maj – Karl Carstens, 77, tysk politiker, Västtysklands president 1979–1984.

• 15 juni – Rune Turesson, 70, svensk skådespelare.
• 16 juni – Siw Öst, 50, svensk sångerska, medlem av Family Four.
• 18 juni – Denny Hulme, 56, nyzeeländsk racerförare.
• 27 juni – Georg Årlin, 75, svensk skådespelare och regissör.

• 2 juli – Charles F. Brannan, 88, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1948–1953.
• 4 juli – Astor Piazzolla, 71, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
• 19 juli
  • Hans von Hofsten, 61, svensk militär.
  • Paolo Borsellino, 52, italiensk domare
• 22 juli – David Wojnarowicz, 37, amerikansk konstnär och författare.
• 23 juli
  • Arletty, 94, fransk modell och skådespelare.
  • Tord Bernheim, 78, svensk revyartist, sångare och skådespelare.

• 5 augusti – Jeff Porcaro, 38, amerikansk musiker, trummis i Toto.
• 8 augusti – Thomas J. McIntyre, 77, amerikansk demokratisk politiker, senator 1962–1979.
• 14 augusti – Mona Dan-Bergman, 65, svensk skådespelare.
• 23 augusti – Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, 70, svensk skådespelare.

• 2 september – Barbara McClintock, 90, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
• 4 september – Knatten Andersson, 70, svensk skådespelare.
• 12 september – Anthony Perkins, 60, amerikansk skådespelare.
• 19 september – Folke Nordström, 81, svensk militär.
• 25 september – César Manrique, 73, spansk konstnär och arkitekt.

• 4 oktober – Sven Hörnell, svensk fotograf.
• 6 oktober – Denholm Elliott, 70, brittisk skådespelare.
• 8 oktober – Willy Brandt, 78, tysk (västtysk) politiker, förbundskansler i Västtyskland 1969–1974^[2], mottagare av Nobels fredspris.
• 9 oktober – Per Olof Sundman, 70, svensk författare och politiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975–1992.
• 20 oktober
  • Sam Vanni, 84, finländsk konstnär.
  • Sven Åsberg, 74, svensk industriföretagare och motorprofil.
• 26 oktober – Elna Gistedt, 87, svensk skådespelare.

• 7 november – Alexander Dubček, 70, tjeckoslovakisk politiker.
• 19 november – Diane Varsi, 54, amerikansk skådespelare.
• 23 november
  • Roy Acuff, 89, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.
  • Segol Mann, 74, svensk skådespelare.

• 3 december – Gunnar Dahlander, 76, svensk fackföreningsman.
• 6 december – Yngve Sköld, 93, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
• 10 december – Kai Korte, 70, finländsk ämbetsman, justitiekansler 1982–1986.
• 11 december – Majken Johansson, 63, svensk poet och frälsningssoldat^[3].
• 13 december – Ellis Arnall, 85, amerikansk demokratisk politiker, Guvernör i Georgia 1943–1947.
• 15 december – Sven Delblanc, 61, svensk författare^[2].
• 19 december – H.L.A. Hart, 85, brittisk rättsfilosof.
• 21 december – Sven Widegren, 82, svensk militär.
• 21 december – Albert King, 69, amerikansk gitarrist och sångare.
• 22 december – Erik Lindén, 81, svensk idrottsman.
• 24 december – Mimmo Wåhlander, 56, svensk skådespelare.
• 24 december – Peyo, 64, belgisk serietecknare.
• 26 december – John Kemeny, 66, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.

• Fysik – Georges Charpak, Frankrike
• Kemi – Rudolph A Marcus, USA
• Medicin
  • Edmond H Fischer, USA / Schweiz
  • Edwin G Krebs, USA
• Litteratur – Derek Walcott, Saint Lucia
• Fred – Rigoberta Menchú Tum, Guatemala
• Ekonomi – Gary Becker, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1992.
  Bilder & media

Auktoritetsdata • LCCN: sh2013002390 • NKC: ch460666