4001 Ptolemaeus – Wikipedia
- För andra betydelser, se Ptolemaeus.
4001 Ptolemaeus | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 2 augusti 1949 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4001) Ptolemaeus |
Alternativnamn | 1949 PV, 1949 QD1, 1982 BU9, 1987 OE[1] |
Uppkallad efter | Klaudios Ptolemaios[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Duponta-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,682 AU |
Perihelium | 1,892 AU |
Halv storaxel | 2,287 AU |
Excentricitet | 0,1726042 |
Siderisk omloppstid | 3,46 år |
Medelomloppshastighet | 19,70 km/s |
Medelanomali | 333,3° |
Inklination | 5,458° |
Longitud för uppstigande nod | 130,7° |
Periheliumargument | 204,3° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,6 km |
Albedo | 0,392 |
Absolut magnitud (H) | 13,69[4] |
4001 Ptolemaeus eller 1949 PV[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 2 augusti 1949 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. 1991 fick den officiellt sitt namn efter den grekiske astronomen Klaudios Ptolemaios.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Duponta.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4001 Ptolemaeus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4001. Läst 19 juni 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 4001 Ptolemaeus” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4001. Läst 25 januari 2021.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (4001) Ptolemaeus. Springer Berlin Heidelberg. sid. 341. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3986. Läst 19 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|