AK Scorpii – Wikipedia

AK Scorpii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 54m 44,8498s[1]
Deklination-36° 53′ 18,561″[1]
Skenbar magnitud ()9,01 - 9,61[2]
Stjärntyp
SpektraltypF5 IV-V[3]
VariabeltypHerbig-Ae/Be-stjärna[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,97 ± ,5[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,399 ± 0,116[1] mas/år
Dek.: -29,268 ± 0,083[1] mas/år
Parallax ()7,1126 ± 0,0621[1]
Avstånd459 ± 4  (141 ± 1 pc)
Detaljer
Massa1,25[5] M
Ålder18[5] miljoner år
Andra beteckningar
HD 152404, AKARI-IRC-V1, J1654448-365318, AKARI-FIS-V1, J1654450-365317, CD-36 11056, CPD-36 7072, GSC 07371-00870, HIC 82747, HIP 82747, IRAS 16514-3648, 2MASS J16544485-3653185, MSX5C G347.3777+04.2010, PPM 295643, SAO 208174, SSTGLMC G347.3777+04.2010, TYC 7371-870-1, UCAC2 16222735, AK Scorpii, WISE J165444.84-365318.7, Gaia DR3 5971474902099064576, Gaia DR1 5971474897726932992, Gaia DR2 5971474902099064576[6]

AK Scorpii eller HD 152404 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 9,0[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,11 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 459 ljusår 141 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -2 km/s.[4]

Stjärnsystemet AK Scorpii avbildat av ALMA. Dubbelstjärnans bana lades till för tydlighetens skull. Foto: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), I. Czekala och G. Kennedy; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello

AK Scorpii ingår i den närliggande Övre Centaurus-Lupus stjärnbildande regionen och stjärnan samlar aktivt material.[7] Dubbelstjärnan är omgiven av en gemensam stoftskiva som avbildades med VLT/SPHERE i spritt ljus[8] och med ALMA.[5] Den smala stoftringen har en radie på cirka 30 astronomiska enheter och gapet mellan den dubbelstjärnan och stoftskivan är fylld av lite gas. [3][5][7]

Primärstjärnan AK Scorpii A är en vit underjättestjärna eller stjärna i huvudserien av spektralklass F5 IV-V[3] Den har en massa som är ca 1,25[5] solmassor. Följeslagaren har också en massa av ca 1,25 solmassa.[5]

Ljuskurva i synliga bandet för AK Scorpii, anpassad från ASAS-SN-data NASA:s TESS-data [9]

Dubbelstjärnan ligger i en excentrisk bana som orsakar varierande ackretionshastigheter på grund av gravitationsinteraktioner med stoftskivan. Vid den mest avlägsna punkten i omloppsbanan för binären (apoastron) dras materia från den inre skivkanten in i gapet. Materialet bildar ansamlingsströmmar som fyller ringliknande strukturer runt varje komponent i dubbelstjärnan. Vid den närmaste punkten i omloppsbanan (periastron), kommer de ringliknande strukturerna i kontakt, vilket leder till en vinkelmomentumförlust och därmed uppstår ett ackretionsutbrott.[10]

I augusti 2014 observerades systemet med rymdteleskopet Hubble under periastronpassagen. Teleskopet observerade en minskning av väteflödet, vilket förklaras av ockultationen av stjärnan av en gasström som faller mot stjärnan.[11] Systemet visar genom XMM-Newton-data också ett förstärkt röntgen- och ultraviolettflöde under periastron, vilket är ett ytterligare tecken på starkare ackretion under periastron.[10]

Stjärnornas spektrum visar att deras atmosfär har överskott av de kemiska elementen yttrium, barium och lantan. Primärstjärnan visar dessutom ett överskott av zirkonium medan följeslagaren har överskott av svavel.[3]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AK Scorpii, 22 november 2023.
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/82747/akscorpii. Hämtad 2024-03-20.
  3. ^ [a b c d e] Castelli, F.; Hubrig, S.; Järvinen, S. P.; Schöller, M. (January 2020). "The chemical composition of the Herbig Ae SB2 system AK Sco (HD 152404)". MNRAS. 491 (2): 2010–2024. arXiv:1910.09372. Bibcode:2020MNRAS.491.2010C. doi:10.1093/mnras/stz3015. ISSN 0035-8711. S2CID 204801058.
  4. ^ [a b] Anthonioz, F.; Ménard, F.; Pinte, C.; Le Bouquin, J.-B.; Benisty, M.; Thi, W.-F.; Absil, O.; Duchêne, G.; Augereau, J.-C.; Berger, J.-P.; Casassus, S. (January 2015). "The VLTI/PIONIER near-infrared interferometric survey of southern T Tauri stars. I. First results". Astronomy & Astrophysics. 574: A41. arXiv:1412.1052. Bibcode:2015A&A...574A..41A. doi:10.1051/0004-6361/201424520. ISSN 0004-6361.
  5. ^ [a b c d e f] Czekala, Ian; Chiang, Eugene; Andrews, Sean M.; Jensen, Eric L. N.; Torres, Guillermo; Wilner, David J.; Stassun, Keivan G.; Macintosh, Bruce (September 2019). "The Degree of Alignment between Circumbinary Disks and Their Binary Hosts". Astrophysical Journal. 883 (1): 22. arXiv:1906.03269. Bibcode:2019ApJ...883...22C. doi:10.3847/1538-4357/ab287b. ISSN 0004-637X. S2CID 182952526.
  6. ^ V* AK Sco (unistra.fr). Hämtad 2024-03-20.
  7. ^ [a b] Czekala, I.; Andrews, S. M.; Jensen, E. L. N.; Stassun, K. G.; Torres, G.; Wilner, D. J. (June 2015). "A Disk-based Dynamical Mass Estimate for the Young Binary AK Sco". Astrophysical Journal. 806 (2): 154. arXiv:1505.01850. Bibcode:2015ApJ...806..154C. doi:10.1088/0004-637X/806/2/154. ISSN 0004-637X. S2CID 14513671.
  8. ^ Janson, Markus; Thalmann, Christian; Boccaletti, Anthony; Maire, Anne-Lise; Zurlo, Alice; Marzari, Francesco; Meyer, Michael R.; Carson, Joseph C.; Augereau, Jean-Charles; Garufi, Antonio; Henning, Thomas (January 2016). "Detection of Sharp Symmetric Features in the Circumbinary Disk around AK Sco". Astrophysical Journal Letters. 816 (1): L1. arXiv:1512.04552. Bibcode:2016ApJ...816L...1J. doi:10.3847/2041-8205/816/1/L1. hdl:2268/243722. ISSN 0004-637X. S2CID 53609671.
  9. ^ "ASAS-SN Variable Stars Database". ASAS-SN Variable Stars Database. ASAS-SN. Hämtad 6 januari 2022.
  10. ^ [a b] Gómez de Castro, Ana I.; López-Santiago, Javier; Talavera, Antonio; Sytov, A. Yu; Bisikalo, D. (March 2013). "XMM-Newton Monitoring of the Close Pre-main-sequence Binary AK Sco. Evidence of Tide-driven Filling of the Inner Gap in the Circumbinary Disk". Astrophysical Journal. 766 (1): 62. arXiv:1301.6966. Bibcode:2013ApJ...766...62G. doi:10.1088/0004-637X/766/1/62. ISSN 0004-637X.
  11. ^ Gómez de Castro, Ana I.; Loyd, Robert O. P.; France, Kevin; Sytov, Alexey; Bisikalo, Dmitry (February 2016). "Protoplanetary Disk Shadowing by Gas Infalling onto the Young Star AK Sco". Astrophysical Journal Letters. 818 (1): L17. arXiv:1602.02585. Bibcode:2016ApJ...818L..17G. doi:10.3847/2041-8205/818/1/L17. ISSN 0004-637X. S2CID 54604633.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]