Kejsardömet Etiopien – Wikipedia

Kejsardömet Etiopien
የኢትዮጵያ ንጉሠ ነገሥት መንግሥተ Mängəstä Ityop'p'ya (amhariska)
1137–1974 →
Flagga	Vapen
Valspråk: Etiopien sträcker sina händer mot Gud
Nationalsång: Ityopp'ya Hoy
Kejsardömet Etiopiens läge i Afrika under mitten av 1900-talet.
Huvudstad	Addis Abeba
Språk	Amhariska
Religion	Etiopisk-ortodox kristendom (officiell) Romersk-katolsk kristendom (1622-1632)
Statsskick	Envälde[1] Absolut monarki
Sista kejsare	Haile Selassie
Bildades	1137
Upphörde	12 september 1974
– upphörde genom	Monarkins avskaffande
Valuta	Etiopisk dollar
Idag del av	Etiopien  Eritrea

Kejsardömet Etiopien (amhariska: የኢትዮጵያ ንጉሠ ነገሥት መንግሥተ, Mängəstä Ityop'p'ya) eller Abessinien var en stat i östra Afrika som grundades av amharen Yekuno Amlak, konungarnas konung (negus negesti), år 1270. Kejsardömet varade fram till 1974 då det avskaffades vid en militärkupp.

Under största delen av sin existens omfattade landet nuvarande Etiopien och Eritrea men under sin höjdpunkt även nuvarande Djibouti, Jemen och västra Saudiarabien samt delar av Somalia, Sudan och Egypten.

Under kapplöpningen om Afrika och dess kolonisering var Etiopien det enda landet i Afrika vid sidan om Liberia som förblev helt självständigt. Landet var dock under en kort period, 1936 till 1941, ockuperat av Italien.

• Etiopiens historia