Alf Önnerfors – Wikipedia

Alf Önnerfors
FöddAlf Roland Önnerfors
30 november 1925
Hovmantorps församling[1]
Död22 juni 2019 (93 år)
Lund, Sverige
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
SysselsättningFilolog, översättare.
ArbetsgivareFreie Universität Berlin
Kölns universitet
Lunds universitet
Uppsala universitet
BarnAndreas Önnerfors (f. 1971)
Redigera Wikidata

Alf Roland Önnerfors, född 30 november 1925 i Hovmantorp, död 22 juni 2019 i Lund,[2] var en svensk klassisk och medeltidslatinsk filolog och översättare.

Önnerfors tog studentexamen i Uppsala 1945. Han blev filosofie magister 1949, filosofie licentiat 1954 och filosofie doktor vid Uppsala universitet 1957. Han var amanuens i klassisk filologi i Uppsala 1947–1950, extraordinarie docent vid Lunds universitet 1962–1963, och professor i medeltidslatinsk filologi vid Freie Universität Berlin från 1963.[3] År 1970 flyttade han till Universität zu Köln, där han verkade som professor i medeltidslatinsk filologi vid Institut für Altertumswissenschaften fram till sin emeritering 1991.

Önnerfors skrev många monografier över medeltidslatinsk litteratur, däribland också kritiska utgåvor av olika verk. Hans verk Mittellateinische Philologie: Beiträge zur Erforschung der mittelalterlichen Latinität (Darmstadt 1975) är ett standardverk. Tillsammans med Fritz Wagner gav han 1973 ut en festskrift för sin föregångare i Köln, Karl Langosch (1903–1992). Hans Kleinen Schriften gavs 1998 ut under titeln Classica et mediaevalia.

Han var far till Andreas Önnerfors.

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Titus Maccius Plautus: Tre komedier (översättning av Alf Önnerfors [Lögnhalsen] och Nils Lundqvist [Trinummus, Fångarna], Forum, 1956)
  • Tacitus: Germania (originalets text med svensk tolkning av Alf Önnerfors, Natur och kultur, 1960). Ny uppl. Wahlström & Widstrand, 2005
  • Johann Köster: "Med. dr Johann Köster-von Rosenburgs relation rörande Karl X Gustavs sista sjukdom och död" (med inledning, översättning och kommentar utgiven av Alf Önnerfors). Ingår i: Lychnos, 1989, s. [51]–101
  • Plinius den äldre: Om människan : antikens världsrekordbok = Naturalis historia VII (Åström, 2000)
  • Titus Maccius Plautus: Den skrävlande soldaten = Miles gloriosus (Åström, 2001)
  • Titus Maccius Plautus: Amfitryon (Amphitruo) (Åström, 2007)
  • Seneca den yngre: Medea (Medea) (Alf Önnerfors, 2008)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]