Prinsessan Alice av Albany – Wikipedia

Prinsessan Alice, grevinna av Athlone
Född25 februari 1883[1][2][3]
Windsor Castle, Storbritannien
Död3 januari 1981[1][2][3] (97 år)
Kensington Palace[4], Storbritannien
BegravdRoyal Burial Ground
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningPolitiker, aristokrat
Befattning
Gemål till Kanadas generalguvernör
Kansler för University of the West Indies (1948–1971)[5]
MakeAlexander Cambridge, 1:e earl av Athlone
(g. 1904–1957, makas/makes död)[6]
BarnMay Abel Smith (f. 1906)
Rupert Cambridge (f. 1907)[7]
Maurice, prins av Teck (f. 1910)[7]
FöräldrarPrins Leopold, hertig av Albany
Helene av Waldeck och Pyrmont
SläktingarKarl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha (syskon)
Vilhelmina av Nederländerna
Utmärkelser
Kungliga Viktoria- och Albertsorden
Georg VI:s familjeorden
Elizabeth II:s familjeorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Prinsessan Alice av Albany (1883–1981) var en medlem av den brittiska kungafamiljen, dotter till prins Leopold, hertig av Albany (1853–1884) och hans maka, prinsessan Helene av Waldeck och Pyrmont (1861–1922), en syster till drottning Emma av Nederländerna.[8]

Gustav V, Prinsessan Alice, Prinsessan Ingeborg och borgarrådet Yngve Larsson vid invigningen av Bromma flygplats 1936.

Tidigt faderlös växte hon upp på Claremont House i England, tillsammans med modern och den yngre brodern Charles Edward, senare Hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha (1884–1954). Brodern blev far till prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, och prinsessan Alice var alltså kung Carl XVI Gustafs morfars syster.

Hon gifte sig 1904 med prins Alexander av Teck, (1874–1957), en bror till sedermera drottning Mary. Paret fick tre barn, en dotter och två söner. Den yngste sonen, Maurice, dog i späd ålder, medan den äldre, Rupert, viscount Trematon, var född med blödarsjuka och dog till följd av en olycka vid 21 års ålder.

1917 ändrade kung Georg V på den brittiska kungafamiljens användning av tyska titlar i landet, och svågern, prins Alexander, utnämndes i samband med det till 1:e earl av Athlone. Earlen av Athlone var Sydafrikas generalguvernör från 1924 till 1930 och som Kanadas generalguvernör under andra världskriget från 1940 till 1946. Prinsessan Alice fungerade då som vicekunglig gemål.

Prinsessan Alice blev med åren drottning Victorias sista överlevande barnbarn - och hon är den hittills infödda (icke ingifta) brittiska kunglighet som levt längst.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Leopold, hertig av Albany
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Viktoria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
Prinsessan Alice, grevinna av Athlone
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Furst Georg II av Waldeck-Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Furst Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Emma av Anhalt-Bernburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Helene av Waldeck och Pyrmont
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Vilhelm I av Nassau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Helena av Nassau-Weilburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Pauline av Württemberg
 
 
 


  1. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6137251, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10068.htm#i100671, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] FemBios databas, FemBio-ID: 569, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.telegraph.co.uk .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.uwi.edu , läst: 6 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10068.htm#i100671, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ Aronson, Theo (1981). Princess Alice, Countess of Athlone (first ed.). London: Cassell. ISBN 0304307572.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]