Altair-klass – Wikipedia

	Altair-klass
	Altair-klass
	HMS Altair i Kalmar, 16 augusti 2008.
Allmänt
Typ	Skolfartyg
Varv	Djupviks varv
Fartyg tillhörande klassen	HMS Altair (A501) ; HMS Antares (A502) ; HMS Arcturus (A503) ; HMS Argo (A504) ; HMS Astrea (A505)
Tekniska data
Deplacement	85 ton
Längd	25,9 meter
Bredd	6,0 meter
Djupgående	1,3 meter
Framdrift
Huvudmaskin	2 st Dieselmotorer typ MTU 12V2000M90. Motoreffekt 2 x 930 Kw
Prestanda
Hastighet	24 knop
Räckvidd	48 timmars drift vid 11 knop ; 13 timmars drift vid 24 knop
Lastförmåga
Besättning	10 man
Beväpning
Bestyckning	Tksp i ringlavett ; ; Källa tekniska data:

Altair-klass är en fartygsklass inom svenska marinen där fem skolfartyg ingår. Besättningarna uppgår till tio personer på varje båt. Fartygsnamnen är hämtade från den gamla Plejad-klassen som bestod av torpedbåtar. Fartygen är inte stridsutrustade men kan utrustas med kulspruta och modifieras till bojbåt. Alla fem fartyg är stationerade i Karlskrona.^[1]

Bakgrund

År 2004 behövde på grund av åldersskäl marinens gamla utbildningsfartyg ersättas. Detta var bland annat M-båtarna från 1940-talet, som inte uppfyllde kraven på säkerhet och arbetsmiljö.^[1] Man började leta efter en färdig fartygstyp som uppfyllde de ställde kraven på ett nytt utbildningsfartyg, men ingen hittades så man valde att projektera en egen båt.^[1]

Från början var beställning på sex båtar med av budgetskäl beslutades det att fem skulle byggas istället.^[2] Kostnaden per fartyg är 26 miljoner kronor. Beställningen hamnade på Swedeship Marine AB hos Djupviks varv på Tjörn. Båten är projekterad av Försvarets materielverk samt detaljkonstruerad och klassad hos Det Norske Veritas av Djupviks varv.^[1]

Konstruktion

Fartygen är 26 meter långa och sex meter breda och skroven är gjorda av aluminium.^[1] Fartygens livslängd är beräknade till 25 år. De kan modifieras till bojbåtar för ubåtsjakt. Fartygen är inte utrustade för stridsuppgifter men kan beväpnas med en tung kulspruta i lavett.^[1] Besättningen består av tio personer; fartygschef, försteofficer, maskintjänstchef, kock och sex elever per båt.^[1]

Fartyg i klassen

Referenser

Noter

^ [a b c d e f g h] Ulf Petersson (2008). Ulf Petersson. red. ”Egenutvecklade skolfartyg bästa lösningen”. Protec (FMV) (3): sid. 10. 0346-9611. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813143708/http://www.fmv.se/upload/Bilder%20och%20dokument/Publikationer/Informationsmaterial/PROTEC/Protec_nr3_08.pdf. Läst 21 december 2008.
^ ”Nya skolfartyg till marinen”. fmv.se. Försvarets materielverk. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121016132919/http://fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyhetsarkiv/Nyheter-2009/Nya-skolfartyg-till-marinen/. Läst 29 maj 2009.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Altair-klass.
Bilder & media

[Protec-1] [a b c d e f g h] Ulf Petersson (2008). Ulf Petersson. red. ”Egenutvecklade skolfartyg bästa lösningen”. Protec (FMV) (3): sid. 10. 0346-9611. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813143708/http://www.fmv.se/upload/Bilder%20och%20dokument/Publikationer/Informationsmaterial/PROTEC/Protec_nr3_08.pdf. Läst 21 december 2008.

[2] ”Nya skolfartyg till marinen”. fmv.se. Försvarets materielverk. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121016132919/http://fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyhetsarkiv/Nyheter-2009/Nya-skolfartyg-till-marinen/. Läst 29 maj 2009.

[1]

[2]