Anagami – Wikipedia

Anāgāmi betyder på sanskrit och pali "en som inte återvänder". Inom de buddhistiska inriktningar vars mål är arahantskap är det det tredje steget på vägen mot arahantskap.^[1]

En anagami har frigjort sig helt och hållet från de fem första kedjorna (samyojana) som binder medvetna varelser till samsara, samt delvis frigjort sig från de sista fem:^[1]

1. Tron på ett jag/en själ
2. Tvivel på effektiviteten av den buddhistiska vägen
3. Tron på effektiviteten hos icke-buddhistiska riter och ritualer
4. Sensuellt begär
5. Ondska/dåliga avsikter
6. Önskan att återfödas som en gud i den subtila materiella himmelen
7. Önskan att återfödas som en gud i den immateriella himmelen
8. Stolthet
9. Otålighet/distraktion/agitation
10. Ignorans

En anagami återföds inte som människa, djur, helvetesvarelse, hungrigt spöke, eller liknande. Det är i denna bemärkelse som en anagami är "en som inte återvänder". Istället så når anagamin arahantskap i det liv som anagamiskap är uppnått, eller så återföds anagamin i någon av de fem högsta himmelrikena av de subtila-materiella himmelrikena. I synnerhet himmelriket Akanistha är vanligt för anagamor. I det himmelrike som anagamin återföds i uppnår sedan anagamin arahantskap.^[1]

• Buswell Jr., Robert E.; Lopez Jr., Donald S. (2014). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3