Anders Eriksson (jurist) – Wikipedia

Karl Anders Eriksson, född 1 juni 1944, är en svensk ämbetsman.

Eriksson blev 1968 juris kandidat, 1969 civilekonom och 1971 filosofie kandidat. Han blev hovrättsråd 1986 och har också tjänstgjort i Justitiedepartementet, först vid enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt och därefter som rättschef för civilrättsliga frågor från 1989.[1][2] Han var generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen 1994-2000 och generaldirektör för Kammarkollegiet 2000 till 2006. Han var därefter ordförande för Registernämnden från 2006 och dess efterföljare Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden från 1 januari 2008 fram till den 12 november 2009.[3]

Eriksson har också skrivit juridiska böcker inom det familjerättsliga området. Han promoverades 2005 till juris hedersdoktor vid Uppsala universitet[1].

Företrädare:
Mats Börjesson 		Säkerhetspolischef
1994–2000 		Efterträdare:
Jan Danielsson
Företrädare:
Anitha Bondestam 		Ordförande för Registernämnden
2006–2007 		Efterträdare:
Siste innehavare av ämbetet
Företrädare:
Förste innehavare av ämbetet 		Ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
2008–2009 		Efterträdare:
Cecilia Renfors (t.f.)


Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Uppsala Universitet (29 september 2004). ”Uppsala universitet: Kammarkollegiets generaldirektör blir hedersdoktor”. Pressmeddelande.  Arkiverad från originalet den 25 september 2007.
  2. ^ Ny huvudredaktion i Karnov – Svensk lagsamling med kommentarer, 8 februari 2007
  3. ^ Statlig säkerhetsnämnd spricker, SvD 12/11 2009
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Eriksson_(jurist)&oldid=52880434”