Anders Gustaf Rosenberg – Wikipedia

Anders Gustaf Rosenberg
Född18 januari 1809[1]
Mellösa socken[1], Sverige
Död26 juli 1884[1] (75 år)
Nora[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningOrganist, pianobyggare[2]
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1877)
Redigera Wikidata

Anders Gustaf Rosenberg, född 18 januari 1809 i Lilla Mellösa socken, Södermanlands län, död 26 juli 1884 i Nora, var en svensk kyrkomusiker, tonsättare och folkmusiksamlare.

Rosenberg tog organistexamen 1826 och musikdirektörsexamen 1836 samt var organist i Floda 1826–1837 och därefter organist och klockare i staden Nora. Han tog verksamt del i striderna om omarbetningen av Haeffners koralbok och blev själen och ledaren i den kommitté, som tillsattes av koralmötet i Uppsala 1880. Hans grundsatser i harmoni (med anslutning till Johann Christian Friedrich Haeffners) fick ett uttryck i Bengt Wilhelm Hallbergs koralbok (1882), i rytmik åter (med påverkan från den fritt och deklamatoriskt rytmiserade gregorianska sången) i Christofer Ludvig Anjous och Jonas Fredrik Törnwalls koralbok (samma år).

Rosenberg bedrev också en omfattande verksamhet som samlare av polskor och danslekar; 420 sådana, upptecknade i Södermanland, Uppland, Östergötland, Dalarna och Jämtland, utkom i tre häften 1876, 1879 och 1882. Han invaldes som agré i Kungliga Musikaliska Akademien 1836 och tilldelades Litteris et Artibus 1877.[3]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 8 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 8 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)