Svenska gardesregementet – Wikipedia

Konungens Svenska gardesregemente
Uniform 1798
Information
Datum	1790–1808
Land	Sverige
Försvarsgren	Svenska armén
Typ	Infanteri
Föregångare	Ehrenmalms bataljon Sandels fotjägare Tornérhjelms bataljon Storamiralens regemente
Efterföljare	af Paléns värvade regemente Fleetwoodska regementet
Storlek	Regemente

Konungens Svenska gardesregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1790–1808.

Regementet bildades 1790 som Konungens Andra gardesregemente med manskapet ur Ehrenmalms bataljon, Sandels fotjägare, Tornérhjelms bataljon samt marinsoldater ur Storamiralens regemente. Gustaf Mauritz Armfelt var dess första befäl mellan 1790-1792.^[1] Andra gardesregementet bytte först namn till Konungens Göta gardesregemente och därefter år 1803 till Konungens Svenska gardesregemente.

Gustav IV Adolf visade sitt missnöje över gardesregementets undermåligt genomförda landstigningsförsök vid Helsinge och Lokalaks nära Nystad den 12 oktober under Finska kriget genom att upplösa regementet och man fördelade ut regementets kompanier till det Fleetwoodska regementet (Svea Livgarde) och af Paléns värvade regemente (Finska gardesregementet).^[2]

Sekundchefer verksamma vid regementet åren 1790–1808. Sekundchef var en titel som användes fram till den 31 december 1974 vid de regementen som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. Åren 1790–1792 var Gustav III regementschef och åren 1792–1808 var Gustav IV Adolf var regementschef.

• 1790–1792: Gustaf Mauritz Armfelt^[3][1]
• 1792–1793: Överste Per Ulrik Lilliehorn
• 1793–1796: Fabian von Fersen
• 1796–1802: Carl Borgenstierna
• 1802–1804: Eberhard von Vegesack
• 1804–1808: Herman Fredrik Christian von Engelbrechten

• Svea livgarde
• Göta livgarde