Anna Brahe – Wikipedia

Anna Brahe
Grevinnan Anna Brahe, 1923. Porträtt av David Wallin.
Titlar
Överhovmästarinna (tillförordnad)
Tidsperiod	18 januari 1908– 14 december 1908
Företrädare	Grevinnan Ebba Åkerhielm
Efterträdare	Grevinnan Augusta Lewenhaupt
Personfakta
Födelsenamn	Friherrinnan Anna Augusta Nordenfalk
Född	11 december 1863 Stockholm, Sverige
Död	27 maj 1929 (65 år) Östra Ryds socken, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Friherrliga ätten Nordenfalk nr 390 (född) Grevliga ätten Brahe nr 1 (ingift)
Far	Friherre Johan Nordenfalk den yngre
Mor	Augusta Reuterskiöld
Familj
Make	Greve Magnus Per Brahe (g. 1897–1927, hennes död)
Heraldiskt vapen
Grevliga ätten Brahes vapen.

Anna Augusta Brahe, född friherrinna Nordenfalk 11 december 1863 i Klara församling, Stockholm, död 27 maj 1929 i Östra Ryds församling, Uppland, var en svensk grevinna, hovdam samt slottsfru till Skokloster, Rydboholm och Krageholms slott. Hon var dotter till friherre Johan Nordenfalk den yngre samt gift med överstekammarherren Magnus Per Brahe, den sista greven Brahe.

Anna Brahe var fram till sitt giftermål 1897 hovfröken hos kronprinsessan Victoria. Hon återvände till hovet 1908 som tillförordnad överhovmästarinna åt Victoria som nu blivit drottning.^[1] Brahe var involverad som slottsfru vid sin makes fideikommisser, främst Skoklosters slott, där hon gjorde stora insatser i slottets och samlingarnas vård. Hon var även verksam inom Föreningen Handarbetets vänner och var länge ordförande i dess kulturutskott.^[2]

• Litteris et Artibus, 26 maj 1925.^[1]
• Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 20 september 1906.^[1]
• Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 18 juni 1897.^[1]
• 1:a klassen av österrikiska S:t Elisabetsorden.^[1]