Antoine-Léonard Thomas – Wikipedia

Antoine Léonard Thomas
Född	1 oktober 1732[1][2] Clermont-Ferrand, Frankrike
Död	17 september 1785[1][2] (52 år) Oullins, Frankrike
Begravd	Église Saint-Martin d'Oullins
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	College Duplessis
Sysselsättning	Poet, litteraturkritiker
Befattning
Stol nummer 30 i Franska akademien (1766–1785)
Arbetsgivare	Collège de Beauvais
Partner	Jean-François Ducis
Redigera Wikidata

Antoine-Léonard Thomas, född den 1 oktober 1732 i Clermont-Ferrand, död den 17 september 1785 i Oullins, var en fransk skriftställare.

Thomas räknas bland 1700-talets litterära storheter som den främste författaren av så kallade akademiska äreminnen. Hans Éloges över flera franska stormän, som Duguay-Trouin, Sully, Descartes och framför allt hans bästa alster, L'éloge de Marc-Aurèle (1775), vittnar om stor stilistisk förmåga och beredde honom också inträde i Franska akademien (1767). Jämte dessa äreminnen utgav han några arbeten i bunden form, bland annat Ode sur le temps (1762), samt Essai sur le caractère, les maurs et l'esprit des femmes dans tous les siècles (1772), som just inte var ägnat att göra lycka hos kvinnorna, och Essai sur les éloges, ou l'histoire de la litterature et de l'éloquence appliquées à ce genre d'ouvrage (1773), en i många stycken märklig historik över vältaligheten under olika tidsåldrar med mera.

Wikimedia Commons har media som rör Antoine-Léonard Thomas.

• Thomas, Antoine Léonard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)