Apollo 15 – Wikipedia
Apollo 15 | |||
Statistik för uppdraget | |||
---|---|---|---|
Uppdrag | Apollo 15 | ||
NSSDC-ID | Kommandomodul: 1971-063A[1] Månlandare: 1971-063C[2] | ||
Kommandomodul | Endeavour | ||
Månlandare | Falcon | ||
Anrop | Endeavour ("strävan") Kommandomodul Falcon Månlandare | ||
Uppskjutning | |||
Raket | Saturn V | ||
Uppskjutningsramp | John F. Kennedy Space Center LC-39A | ||
Uppskjutning | 26 juli 1971 13:34:00 UTC | ||
Landning | |||
Landning | 7 augusti 1971 20:45:53 UTC | ||
Månen | |||
Antal varv kring månen | 74 st | ||
Månlandning | 30 juli 1971 22:16:29 UTC | ||
Månuppskjutning | 2 augusti 1971 17:11:23 UTC | ||
Månprover, vikt | 77 kg | ||
Antal månpromenader | 4 st | ||
Månpromenader, längd | 19 timmar, 7 minuter, 53 sekunder | ||
Dockning | |||
Dockning | 26 juli 1971 17:07:49 UTC | ||
Ur dockning | 30 juli 1971 18:13:16 UTC | ||
Andra dockningen | 2 augusti 1971 19:10:25 UTC | ||
Andra ur dockning | 3 augusti 1971 01:04:01 UTC | ||
Rymdpromenad | |||
Antal rymdpromenader | 1 st | ||
Total tid för rymdpromenad | 39 minuter, 7 sekunder | ||
Besättning | |||
Befälhavare | David Scott | ||
Pilot | Alfred Worden (kommandomodulen) James B. Irwin (månlandaren) | ||
Kronologi | |||
|
Apollo 15 var den nionde bemannade rymdfärden i Apolloprogrammet och den fjärde gången som människan landade på månen.
Den sköts upp från John F. Kennedy Space Center den 26 juli 1971 och den 30 juli landade två av de tre besättningsmännen på månytan, norr om berget Mons Hadley Delta i bergskedjan Montes Apenninus.
Befälhavare David Scott och månlandarens pilot James B. Irwin stannade sammanlagt 3 dagar på månen, därav 18 och en halv timme utanför modulen. Med hjälp av ett fordon, månbilen, kunde de också ta sig längre bort från månlandaren än som hade varit möjligt tidigare. Sammanlagt samlade de ihop 77 kilo sten och sand. På den andra turen hittades vid foten av Mons Hadley den så kallade Genesis Rock, en sten som har uppskattats vara 4 miljarder år gammal.
Medan Scott och Irwin befann sig på månens yta stannade Alfred Worden kvar i kommandomodulen Endeavor och använde diverse instrument, bland annat en spektrometer, för att ta reda på mer om månen.
Till skillnad från tidigare uppdrag lades större vikt vid vetenskaplig forskning än som hade varit fallet tidigare. Då hade man varit tvungen att koncentrera sig på att få färden till månen, månlandningen och återresan att fungera tekniskt. De tre återvände till jorden den 7 augusti.
Besättning
[redigera | redigera wikitext]- David Scott, befälhavare
- James B. Irwin, månlandarpilot
- Alfred Worden, kommandomodulpilot
Väckningar
[redigera | redigera wikitext]Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett särskilt musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.
Media
[redigera | redigera wikitext]- Video från uppskjutningen den 26 juli
- Video som visar månlandningen 30 juli
- Video från en utflykt med månbilen 1 augusti
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-063A. Läst 27 mars 2020.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-063C. Läst 27 mars 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Apollo 15.
|
|