Aristoxenos – Wikipedia

Aristoxenos från Tarent, var en grekisk filosof och musikskriftställare, levde omkring 350 f.Kr. i Aten.

Aristoxenos var först pythagoréen Xenofilos och därefter Aristoteles lärjunge. Av hans (enligt Suidas) 453 arbeten finnas endast Harmonika' stoicheia bevarad vilket är den äldsta kända musikskriften. Det finns även ett fragment av ett arbete om rytmen (utgivet första gången 1785). Gentemot pythagoréernas evinnerliga talräknande i musiken hävdade Aristoxenos känslans och hörselförnimmelsernas rätt att döma i harmonifrågor.

På senare tid har Aristoxenos fått en krater på Merkurius uppkallad efter sig, Aristoxeneskratern.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Aristoxenos, 1904–1926.