French
DeutschHonungsskivlingar – Wikipedia
| Honungsskivlingar | |
 Armillaria sp. från Australien | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Agaricales |
| Familj | Marasmiaceae |
| Släkte | Honungsskivlingar Armillaria |
| Vetenskapligt namn | |
| § Armillaria | |
| Auktor | (Fr.) Staude |
 Armillaria mellea | |
| Den mykologiska karaktären hos honungsskivlingar: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||||
Honungsskivlingar (Armillaria) är ett släkte svampar i ordningen skivlingar som förekommer i tempererade och tropiska regioner över hela världen. Arterna är ganska lika varandra och det är svårt att skilja dem åt. Dessa svampar lever ofta som parasiter på döda och levande träd. Vissa av de senare dör på grund av svampens inverkan.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Hatten har en mörkbrun till guldgul färg och är täckt med håriga fjäll. Antalet fjäll blir med tiden mindre och de kan saknas helt hos äldre exemplar. Under hatten lever ofta små skalbaggar.
Lamellerna har en vitaktig till rödgul färg. Sporerna saknar färg men tycks vara vita liksom lamellerna omkring. Sporernas utseende skiljer honungsskivlingar tydlig från tofsskivlingar (Pholiota), som har bruna sporer och som annars har liknande kännetecken.
Den upp till 20 centimeter långa stjälken[1] är ofta böjd då vanligen flera stjälkar har samma rot. Stjälkens basis är tydlig tjock.
Honungsskivlingar i Europa
[redigera | redigera wikitext]| sort | beskrivning[2] |
|---|---|
| A. mellea | parasit på friska lövträd, alla slags stressade träd. |
| A. ostoyae | parasit på friska barrträd, alla slags stressade träd. |
| A. gallica | saprofytisk, endast på försvagade träd, vanlig orsak till rotröta på barrträd och lövträd samt stamröta på lövträd. |
| A. cepistipes | saprofytisk, endast på försvagade träd, vanlig orsak till stamröta på barrträd. |
| A. borealis | står mellan de parasitiska och mer saprofytiska arterna, vanlig som stamröta hos barrträd, nordlig utbredning. |
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Honungsskivlingar förekommer i tempererade och tropiska regioner över hela världen. På norra halvklotet syns de vanligen mellan september och december på levande eller döda träd.
Ätlighet
[redigera | redigera wikitext]Honungsskivlingarna ansågs förr ätliga och de kunde i Finland säljas, men de ätliga arterna är mycket svåra att skilja från den giftiga mörkfjälliga honungsskivlingen. Honungsskivlingarna skall aldrig ätas råa, de skall tillredas med omsorg och endast små mängder skall ätas första gången.[3]
Världens största kända organism
[redigera | redigera wikitext]Året 2000 ägde i Malheur National Forest i USA ett förunderligt skogsdöende rum. Som orsak upptäcktes ett mycel av honungsskivlingsarten A. ostoyae som sträckte sig över 880 hektar. Med en uppskattad ålder av minst 2 400 år och en vikt av cirka 600 ton räknas den som världens största kända organism.[4]
Definitionen är svår då flera organismer växer kolonivis där gränsen mellan enskilda individer är otydlig (jämför Världens största organism).
Arter
[redigera | redigera wikitext]Arter enligt Catalogue of Life.[5]
- Armillaria hinnulea
- Armillaria borealis
- Armillaria gallica
- Armillaria sinapina
- Armillaria obscura
- Armillaria ostoyae
- Armillaria sparrei
- Armillaria calvescens
- Armillaria gemina
- Armillaria fuscipes
- Armillaria mellea
- Armillaria laricina
- Armillaria cepistipes
- Armillaria heimii
- Armillaria limonea
- Armillaria luteobubalina
- Armillaria novae-zelandiae
- Armillaria ectypa
- Armillaria tabescens
- Armillaria socialis
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 januari 2010.
- Heinz Butin: Krankheiten der Wald- und Parkbäume. Diagnose, Biologie, Bekämpfung. 2 Sporentafeln. 3., neubearbeitete und erweiterte Auflage. Thieme, Stuttgart und New York 1996, ISBN 3-13-639003-2
- Tainter FH, Baker FA. (1996). Principles of Forest Pathology. Chichester: Wiley. s. 424. ISBN 978-0471129523.
- ^ Ettore Bielli: Pilze. ein umfassender Ratgeber zum Bestimmen und Sammeln von Pilzen. originalet på italienska: Funghi. Kaiser, Klagenfurt 2002, ISBN 3-7043-2179-6. S. 76
- ^ Åkesson I. (1995). Pettersson M.L.. red. ”Honungsskivlingar - flera arter inom Armillaria”. Faktablad om växtskydd. Trädgård (Sveriges lantbruksuniversitet SLU Info /Växter, Box 44, 230 53 Alnarp: SLU Info/Växter) (85 T). Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304124457/http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/faktablad_tradgard/FVT085/FVT085.HTM. Läst 2 mars 2018. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 8 oktober 2012.
- ^ BBC News report about the largest Armillaria in the world
- ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/armillaria/match/1. Läst 24 september 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Honungsskivlingar.
