Arnö, Nyköpings kommun – Wikipedia

	Arnö
	tidigare tätort
	Sankta Katarina kyrka
Land	Sverige
Län	Södermanlands län
Kommun	Nyköpings kommun
Distrikt	Nyköpings Sankt Nicolai distrikt
Koordinater	58°43′36″N 17°1′24″Ö / 58.72667°N 17.02333°Ö
Area	247 hektar (2018)
Folkmängd	4 804 (2020)
Befolkningstäthet	19,4 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Nyköping
Postnummer	611 4X
Riktnummer	0155
Tätortskod	T0702
Beb.områdeskod	0480TB101 (1980–2020)
Geonames	2725277
	Ortens läge i Södermanlands län Ortens läge i Södermanlands län
	Wikimedia Commons: Arnö
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Arnö är en bebyggelse i Nyköpings kommun samt de facto en stadsdel i Nyköping i Södermanlands län. SCB klassade bebyggelsen som en egen tätort mellan 1980 och 2020 och från 2020 som en del av tätorten Nyköping.

Arnö ligger direkt söder om centralorten Nyköping, längs riksväg 53 och järnvägen mot Oxelösund.

Genom Arnö går Arnöleden, som börjar vid Hamnvägen i centrala Nyköping, och slutar vid Flättnaleden.

Historia

Området var under bronsåldern skärgård, och under järnåldern utgjordes det mestadels av bergsknallar omgivna av inskjutande vikar. Det har fått sitt namn efter Arnö, som omtalas första gången 1286. Arnö har möjligen ursprungligen avsett ett större område; ett köpebrev 1366 omtalar försäljning av Arnö och Bene "på Skogen". "Skogen" har långt fram i historien använts som begrepp för Sankt Nicolai sockens södra del, från Arnö ned till Oxelösund. Flera av de övriga gårdarna i nuvarande Arnö är kända sedan medeltiden. Grönberga, senare kallat Berga, var en frälsegård som omtalas första gången på 1300-talet och låg där Kaptensvägen nu går. Långsätter omtalas första gången 1414 och revs på 1970-talet. De medeltida gårdarna Björkö och Lumsätter ligger fortfarande utanför tätortavgränsningen.

Orten är namngiven efter Arnö herrgård, som fanns här redan på 1200-talet.

Området bebyggdes för första gången i slutet av 1970-talet i regi av dåvarande BPA och Anders Diös. Därefter har området utökats vid flera tillfällen.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Arnö 1980–2015^[6]^[7]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1980	1 539
1990	3 321	170
1995	3 750	187
2000	3 826	195
2005	3 925	201
2010	3 871	210
2015	4 124	228
Anm.: Ny tätort 1980

Samhället

I området ligger Arnöanstalten, Herrhagsskolan och Långsättersskolan. Det räknas av många som en del av Nyköping, men är statistiskt en egen tätort, då obebyggda områden skiljer Arnö från staden.

Långsätter är en del av Arnö. Det ligger i den södra delen av Arnö, och består av bland annat Arnö-anstalten, Ica-affären, Långsätterskolan och många villor. Det finns ett fåtal skogsdungar, medan resterande del är bebyggd.

Herrhagen består framför allt av flerbostadshus. I området ligger Herrhagsskolan.

SCB-orten innefattar även området Kanntorp och industriområdet Finntorp. Nyköpings kommun använder även Arnö som namn på en stadsdel. Den omfattar då förutom SCB-orten även området ända ned till Strandstuviken, bland annat Örstig.

Se även

Sankt Nicolai socken

Noter

^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 24 oktober 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 15 september 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter 2020, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 10 mars 2021.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[f06e5bb379dd1e44db3aa91d9597d8dc0dace11e-1] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d2a1144f21579396b6a1a2944e882079633d4da8-2] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 24 oktober 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e84e1de10fda7d86c38ae97b4a21b4411c344be1-3] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 15 september 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e74c7aed66f64c80973af8a4af1b08cb9946369e-5] Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter 2020, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 10 mars 2021.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-7] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[2]

[1]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]