French
DeutschArnold Ljungdal – Wikipedia
| Arnold Ljungdal | |
 | |
| Född | Arnold Gottfrid Ljungdal 2 augusti 1901 Holms församling, Älvsborgs län |
|---|---|
| Död | 13 juli 1968 (66 år) Kungsholms församling, Stockholms län |
| Yrke | Författare, översättare, filosof, bibliotekarie, politiker |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1922–1968 |
| Maka | Ingeborg Björklund (g. 1929–1932) Gun Sjödin (g. 1937–1968; hans död) |
Arnold Gottfrid Ljungdal, född 2 augusti 1901 i Holms församling, Älvsborgs län, död 13 juli 1968 i Kungsholms församling, Stockholms län,[1] var en svensk författare, översättare, filosof, bibliotekarie och politiker (socialdemokrat).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Ljungdal föddes i Mellerud och växte upp i Göteborg, där han tog studentexamen 1920. Han blev fil. kand. 1922 och fil. lic. 1926 vid Lunds universitet, och arbetade därefter som assistent 1932–38 och andre bibliotekarie 1938–66 vid Stockholms stadsbibliotek.[2]
I poesidebuten Till den nya tiden (1926) etablerar sig Ljungdal som agitationsdiktare. Uppföljaren Fanorna (1928) visar prov på formmässig förnyelse i modernistisk riktning, med inspiration från Vilhelm Ekelund och Elmer Diktonius. Utöver socialistiskt inspirerade kampdikter kom Ljungdal att arbeta med bibliska teman och stadsskildringar, exempelvis i I folkton 1934 (1934) och i diktsviten ”Nattvandring”, publicerad i urvalsvolymen Lyriskt bokslut (1945). Som romanförfattare debuterade Ljungdal 1941 med Farväl till Don Juan, en realistisk och delvis självbiografiskt inspirerad arbetsmiljöskildring, som bland annat har jämförts med Josef Kjellgrens Människor kring en bro (1935).[3]
Under studietiden grundade Ljungdal, tillsammans med Hannes Sköld, Svenska Clartéförbundets avdelning i Lund 1922. Han var sedan redaktör för dess tidskrift Clarté 1924–25, styrelseledamot och vice ordförande i Clartéförbundet 1932–35 samt ordförande 1944–1947. Ljungdal var även vice ordförande i Sveriges Författareförening 1940–48,[3] redaktör för tidskriften Kulturfront 1943–44 och ordförande i Föreningen för förbindelser med Tyska demokratiska republiken 1956–68.[4]
Som översättare har han bland annat översatt lyrik av Friedrich Hölderlin, Rainer Maria Rilke och Bertolt Brecht till svenska.
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Arnold Ljungdal var son till grosshandlaren Gottfrid Ljungdal och Anna, född Andersson. Han gifte sig 1929 med författaren Ingeborg Björklund; de skilde sig 1932. Han var därefter gift med arkitekten Gun Sjödin från 1937.[3]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Två kvinnospel (Malmö: Framtiden, 1922)
- Tiden och tron (Stockholm: Bonniers, 1926)
- Till den nya tiden: dikter (Stockholm: Tiden, 1926)
- Kulturen i fara (Stockholm: Bonniers, 1927)
- Morgonrodnad: skådespel i fem akter (Stockholm: Bonniers, 1927)
- Fanorna: dikter (Stockholm: Bonniers, 1928)
- Ungdom: dikter (Stockholm: Bonniers, 1931)
- I folkton 1934: dikter (Stockholm: Tiden, 1934)
- Farväl till Don Juan: roman (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1941)
- Nihilismens filosofi (Stockholm: Steinsvik, 1943)
- Lyriskt bokslut: ett dikturval (Stockholm: Steinsvik, 1945)
- Marxismens världsbild (Stockholm: Norstedts, 1947)
- Katedral: dikter (Stockholm: Norstedts, 1950)
- Till mänska klarnad: dikter (Stockholm: Norstedts, 1953)
- Oavslutat porträtt (Stockholm: Norstedts, 1957)
- Rekapitulation (Stockholm: Norstedts, 1960)
- Eld och aska: ett dikturval 1926–1960 (Stockholm: FIB:s Lyrikklubb, 1963)
- Problemet Kierkegaard (Stockholm: Norstedts, 1964)
- Georg Lukács och marxismens estetik (Stockholm: Bonniers, 1967)
- Respit: dikter (Stockholm: Norstedts, 1968)
Översättningar
[redigera | redigera wikitext]- Karl Marx, Lönarbete och kapital (Lohnarbeit und Kapital) (Stockholm: Fram, 1927)
- Walter Schönstedt, Skjuten vid flyktförsök: en SA-roman (Auf der Flucht erschossen: ein SA-Roman) (Stockholm: Clarté, 1934)
- Rainer Maria Rilke, Duinoelegier (Duineser Elegien) (Stockholm: Norstedts, 1951)
- Bertolt Brecht, Dikter 1918–1956, red. och övers. (Stockholm: Bonniers, 1964)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1937 – Sigtunastitelsens författarstipendium (tillsammans med Hans Botwid och Bertil Malmberg)
- 1946 – Sigtunastiftelsens författarstipendium (tillsammans med Sven Rosendahl)
- 1951 – Boklotteriets stipendiat
- 1957 – Boklotteriets stipendiat
- 1963 – Boklotteriets stipendiat
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 495. Libris 113133 och Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 148
- ^ [a b c] Björn Julén, ”Arnold G Ljungdal”, Svenskt biografiskt lexikon band 24 (1982–1984), s. 5. Läst 26 augusti 2023.
- ^ Ragnild Lome, ”Arnold Ljungdal”, Store norske leksikon. Läst 26 augusti 2023.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Almgren, Birgitta (2009). Inte bara Stasi: relationer Sverige-DDR 1949–1990. Stockholm: Carlsson. Libris 11418743. ISBN 978-91-7331-253-0 (inb.)
- Arvidson, Stellan (1945). ”Arnold Ljungdals bokslut”. Clarté (Stockholm) 1945(18):5-6,: sid. 4-7. 0345-2085. ISSN 0345-2085. Libris 11733618
- Brolin, David (2000). ”Samhällsnyttan och moralen – Arnold Ljungdals kritik av folkhemmets filosofer.”. Clarté (Stockholm : Svenska Clartéförbundet) 2000 (2000:3),. http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=3308&Itemid=26.
- Brolin, David (1998). ”Arnold Ljungdal och Marxismens världsbild”. Häften för kritiska studier (Stockholm : Föreningen Häften för kritiska studier, 1968-) 1998 (31:1),: sid. 38-50. ISSN 0345-4789. ISSN 0345-4789 ISSN 0345-4789. Libris 2833400
- Jonsson, Stefan (1994). ”Mannen som såg tidens eldström : anteckningar om Arnold Ljungdals marxism”. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia (Lund : Arkiv, 1971-) 1994 (Nr 60),: sid. 31-54. ISSN 0345-0333. ISSN 0345-0333 ISSN 0345-0333. Libris 2320814
- Myrstener, Mats (2011). Facklig kamp vid Stockholms stadsbibliotek. Libris 12299971
- Stenkvist, Jan (1971). Arnold Ljungdal, Clarté och tjugotalet. Stockholm: Norstedt. Libris 814039
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Arnold Ljungdal.
