Artilleriregementet (gamla) – Wikipedia

Artilleriregementet
Vapen för Artilleriregementet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Kungl. Artilleriregementet
Datum	1636–1794
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Artilleriet
Roll	Krigsförband
Efterföljare	Finska artilleriregementet, Göta artilleriregemente Svea artilleriregemente Wendes artilleriregemente
Storlek	Regemente
Högkvarter	Olika, huvudsakligen Stockholm
Befälhavare
Regementschef	Carl Gideon Sinclair [a]
Framstående chef	Carl Cronstedt [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Artilleriregementet var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1636–1794. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.^[1]

Regementet har sitt ursprung i ett artillerikompani som sattes upp 1623 i Stockholm. Fältartilleriregementet organiserades 1630 för att följa Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget. År 1636 fick alla svenska artilleriregementen en och samma befälhavare. Artilleriregementet bestod av allt artilleri i egentliga Sverige. År 1649 utökades till att omfatta hela stormaktsväldets artilleri med personal fördelad på mer än 50 garnisoner med uppgift att bemanna såväl fästningsartilleri som fältartilleri.

Under Stora nordiska kriget hade artilleriet förminskats avsevärt och omorganiserades helt och hållet 1718 till en fältanrättning och tolv fästningsanrättningar belägna i Stockholm, Jönköping, Malmö, Halmstad, Varberg, Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Landskrona, Marstrand, Bohus och Sundsborg. År 1792 hade regementet 3 200 man organiserade i 40 kompanier. Två år senare 1794 upplöstes och delades regementet till fyra nya, Finska artilleriregementet, Göta artilleriregemente, Svea artilleriregemente och Wendes artilleriregemente.

• 
  Uniform från ca år 1700.
• 
  Uniform m/1779 för officer och artillerist.
• 
  Okänd löjtnant eller underlöjtnant i regementets uniform m/1792.

Regementets soldater rekryterades från hela landet och var förlagt på flera olika platser, bland annat Stockholm. Ur basorganisation, fredsstaten, mobiliserades i krig Arméns Fältartilleriregemente. Benämningen infördes i fredsorganisationen 1689. Regementet var förlagt i hela det dåvarande Svenska Riket. År 1700 organiserades fyra så kallade "fältstater" (No.1-No.4) för att följa Karl XII i fält. Regementet var uppdelat i fyra brigader. Brigaderna bestod av varierande antal kompanier men varje kompani bestod av 80 man. Livbrigaden (Stockholm, Vaxholm och Frösö skans) bestod av 13 kompanier, Göteborgsbrigaden (Göteborg, Karlstad och Eda skans) av sju kompanier, Skånska brigaden (Kristianstad, Malmö, Landskrona, Jönköping, Kalmar och Stralsund) av 10 kompanier och Finska brigaden (Helsingfors, Lovisa, Tavastehus, och Varkaus) av 10 kompanier. Pjäserna var också av varierande modeller och med varierande kaliber vilket orsakade stora problem avseende ammunitionsförsörjningen. Hela fältartilleriet gick förlorat 1709. Organisationen byggdes upp igen från grunden och 1718 fastställdes namnet till Kongl. Artilleriregementet.

Fästningsartilleri fanns bland annat i Bohus fästning, Älvsborg fästning, Karlstens fästning (Marstrand), Varbergs fästning, Halmstads slott, Landskrona citadell, Malmö, Kalmar slott, Visby, Karlshamn, Borgholms slott, Viborg, Kexholm, Narva, Ivangorod, Reval, Dorpat, Riga, Dünamunde, Pernau, Nyenskans, Bremen-Verden, Stade, Wismar, Stettin, Stralsund, Anklam, Wolgast, Greifswald och Demmin.

I samband med försvarsbeslutet 2000 upplöstes och avvecklades samtliga svenska artilleriregementen. Där artilleriet vid den tidsperioden utgjordes av Bergslagens artilleriregemente Gotlands artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente och Wendes artilleriregemente. I dess ställe bildades ett artilleriregemente, vilket antog namnet Artilleriregementet och som sökte sina traditioner från det Artilleriregemente som upplöstes 1794. Det nya Artilleriregemente bestod av fyra bataljoner Bergslagens-, Norrlands, Svea- och Wendes artilleribataljon.

Förbandschefen titulerades regementschef och hade tjänstegraden överste.^[1]

• Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
• Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
• Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 
• Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
• Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/ 

v • r Svenska artilleriförband Nuvarande Artilleriets stridsskola (ArtSS) • Bodens artilleriregemente (A 8) • Bergslagens artilleriregemente (A 9) Tidigare Artilleriregementet • Första Göta artilleriregemente • Andra Göta artilleriregemente • Första Svea artilleriregemente • Andra Svea artilleriregemente • Finska artilleriregementet • Raketkåren • Fyrverkarkåren • Svea artilleriregemente (A 1) • Göta artilleriregemente (A 2) • Wendes artilleriregemente (A 3) • Gotlands artillerikår (A 4) • Norrlands artilleriregemente (A 4) • Norrbottens artillerikår (A 5) • Upplands artilleriregemente (A 5) • Smålands artilleriregemente (A 6) • Gotlands artilleriregemente (A 7) • Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) • Artilleriregementet (A 9) • Bergslagens artilleriregemente (A 9) • Positionsartilleriregementet (A 9) • Karlsborgs artilleriregemente (A 10) • Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) • Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11) • Vaxholms artillerikår • Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Arméns artillericentrum (ArtC) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Högre artilleriläroverket

v • r Försvarsmakten Ledning Högkvarteret Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML) Försvarsgrensstaber Arméstaben (AST) · Flygstaben (FS) · Marinstaben (MS) Militärregioner Militärregion Gotland (MR G) · Norra militärregionen (MR N) · Mellersta militärregionen (MR M) · Västra militärregionen (MR V) · Södra militärregionen (MR S) Försvarsgrenar Armén Livgardet (LG) · Livgardesbrigaden (IB 1) · Dalregementet (I 13) · Norrbottens regemente (I 19) · Norrbottensbrigaden (NMekB 19) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK) · Livregementets husarer (K 3) · Norrlands dragonregemente (K 4) · Skaraborgs regemente (P 4) · Skaraborgsbrigaden (MekB 4) · Södra skånska regementet (P 7) · Södra skånska brigaden (MekB 7) · Gotlands regemente (P 18) · Bodens artilleriregemente (A 8) · Bergslagens artilleriregemente (A 9) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Göta trängregemente (T 2) · Markstridsskolan (MSS) Flygvapnet Skaraborgs flygflottilj (F 7) · Upplands flygflottilj (F 16) · Blekinge flygflottilj (F 17) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS) Marinen Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Stockholms amfibieregemente (Amf 1) · Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS) Hemvärnet Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG) Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND) Ledningsregementet (LedR) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) Stridskraft logistik (LOG) Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens logistik (FMLOG) Försvarsmaktens specialförband Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda sambandsenheten (SSE) · Specialförbandens fallskärmsskola (SFS) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda logistikgruppen för logistiskt stöd (SLG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18) EU:s stridsgrupper Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15) Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) · Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) Försvarsmaktens gemensamma centra Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC) · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmaktens veterancentrum (VetC) Utbildning Försvarsmaktens militärhögskolor Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) · Försvarsmaktens stridsskolor Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Markstridsskolan (MSS) · Sjöstridsskolan (SSS) Försvarsmaktens övriga funktionsskolor Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Tolkskolan (TolkS) Försvarsmaktens funktionsenheter Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) · Försvarsmaktens militärpolisenhet (FM MPE) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmusiken (FöMus) Försvarsmaktsgemensamma förband Försvarsmaktens logistik (FMLOG) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) Försvarsmakts- och totalförsvarsövningar Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)