Artturi Virkkunen – Wikipedia

Artturi Heikki (A.H.) Virkkunen, född den 19 januari 1864 i Karunki, död den 17 november 1924 i Esbo, var en finländsk historiker. Hans ursprungliga namn var Snellman.

Virkkunen blev 1894 filosofie doktor och undervisade 1891-1902 i historia vid finska läroverk i Helsingfors och tjänstgjorde som överinspektör (från 1918 skolråd) vid Skolstyrelsen; var 1921-24 professor i historia vid Åbo universitet och universitetets rektor.

Han tillhörde redan i unga år Uusi Suometars medarbetarstab, var 1917-18 chefredaktör för denna tidning och 1919 för dess efterträdare Uusi Suomi.

Han utgav bland annat österbottniska nationens historia (2 band, 1890-91, ofullbordad) och Uleåborgs stads historia under 1600-talet (1905-19) samt två arbeten om östersjöfinnarna (1894-1907).

Virkkunen var lantdagsledamot för Finska partiet och riksdagsledamot för Samlingspartiet 1907–1909, 1910–1911 och 1914–1922. Samlingspartiet grundades 1918 samtidigt som Finska partiet upplöstes och begreppet riksdag ersatte lantdag i samband med 1919 års regeringsform.^[1]

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.^[2]

•  Sankt Stanislausorden, tredje klass, 1903^[3]
•  Sankt Annas orden, tredje klass, 1907^[3]
•  Sankt Stanislausorden, andra klassen, 1912^[3]
•  Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 1921^[3]

[Redigera Wikidata]

• Virkkunen Artturi i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0