Artur Leffler – Wikipedia

Artur Leffler
Född20 mars 1854[1]
Fågelås församling[2][1][3], Sverige
Död11 juli 1938 (84 år)
Stockholm
BegravdDjursholms begravningsplats[4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningIngenjör[2]
MakaEmma Christina Mittag-Leffler[2][3]
BarnMaj Bruno (f. 1889)[2][3]
FöräldrarOlof Leffler
SläktingarGösta Mittag-Leffler (syskon)
Frits Läffler (syskon)
Anne Charlotte Leffler (syskon)
Redigera Wikidata

Artur Lorens Olof Abraham Leffler, född 20 mars 1854 i Fågelås, Skaraborgs län, död 11 juli 1938 i Stockholm, var en svensk ingenjör.

Han var son till rektor Johan Olof Leffler och Gustava Vilhelmina Mittag, och bror till författaren Anne Charlotte Leffler, språkvetaren Frits Läffler och matematikern Gösta Mittag-Leffler. Artur Leffler gifte sig 1886 med Emma Christina Leffler (född 1861), dotter till stadsmäklaren David Leon Leffler och Alida Stade.

Han studerade 1871-1874 vid Teknologiska institutet (KTH). Efter examen blev han andre verkmästare vid Hällefors bruk. Han var åren 1874-1879 konstruktör vid flera verkstäder och praktiserade 1879-1883 i USA. Åren 1884-1886 var han förste verkmästare vid Hällefors bruk.

Han var 1886-1896 inspektör för slöjdundervisningen vid Göteborgs folkskolor och kommissarie vid industriutställningen i Göteborg 1891. Han blev Sveriges kommissarie vid världsutställningen World Columbian Exposition i Chicago 1893. Han tog där även initiativet till de utländska kommissariernas förening och blev dess hederssekreterare. Han invaldes 1893 i Kemistsamfundet. När han lämnade tjänsten som slöjdinspektör, bjöd han en lördag i september 1896 in samtliga slöjdlärare och -lärarinnor i Göteborg till en avskedsfest.[5]

Han var 1896-1897 överingenjör vid Malmö-Trelleborgs järnväg och ordförande i aktiebolagets styrelse. Åren 1897-1901 var han verkställande direktör i Alby vattenfallsaktiebolag, Alby Calciumcarbid AB och Alby elektrokemiska AB. Direktör i Héroults elektrostål 1902-1908 och verkställande direktör i Umeå vattenfallsaktiebolag 1897-1918. Han var 1925 bosatt i Djursholm.

Han har författat reseskildringar från Amerika samt tjänsteberättelser och uppsatser om slöjd.

  1. ^ [a b] Norra Fågelås kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13393/C/3 (1811-1860), bildid: C0051849_00117, sida 205, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 december 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 december 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 4 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svensk Läraretidning (1896), sid. 546, högerspalten.