Askersunds stad – Wikipedia

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Askersunds stad. För orten se Askersund, för dagens kommun, se Askersunds kommun.
Askersunds stad
Före detta kommun
Askersunds stadshus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNärke
LänÖrebro län
CentralortAskersund
Inrättad13 juni 1643
Upphörd31 december 1970
Uppgått iAskersunds kommun
Befolkning, areal
Areal274 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°53′13″N 14°54′54″Ö / 58.886925°N 14.915111944444°Ö / 58.886925; 14.915111944444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagVästernärkes domsagas tingslag (–)
DomkretsAskersunds rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod1882
Redigera Wikidata

Askersunds stad var en stad och kommun i Örebro län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Askersund fick köpingsrättigheter under Johan III (under Vadstena stad) och sina stadsprivilegier den 13 juni 1643.[1]

När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades den som kommun. Vid kommunreformen 1952 lades Askersunds landskommun samman med Askersunds stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Askersunds kommun. [2]

Egen jurisdiktion hade Askersund fram till 1948, då rådhusrätten drogs in och staden blev en del av Västernärkes domsagas tingslag.[3]

Stadsförsamlingen Askersunds församling inkorporerade Askersunds landsförsamling 1965.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Askersund, med samma omfattning som Askersunds församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2215[5] som motsvarar den omfattning staden med dess landskommun hade kring 1950, vilket innebär att sockenkoden också används för Askersunds socken.

Blasonering: I fält av silver en naturfärgad smed, hållande med båda händerna en svart slägga, och klädd i vit skjorta, blå byxor, gula strumpor, svarta skor och blå luva. Vapnet går tillbaka på en bild av stadens sigill i dess första privilegiebrev från 1643. Det fastställdes som vapen år 1948. Efter kommunbildningen förestogs ingen modernisering, trots att vapenbilden innefattar en del ovanligheter, som vit skjorta mot en sköld av silver. Det registrerades oförändrat för den nya kommunen år 1975.

Askersunds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 274,47 km², varav 250,37 km² land.[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1960 omfattade staden den 1 november 1960 en areal av 287,33 km², varav 262,05 km² land.[7]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Askersunds stad fanns tätorten Askersund, som hade 2 578 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 60,4 procent.[8]

Lista över borgmästare

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till
Anders Nilsson 1643
Sven Jacobsson Svart 1648
Olof Reef
Anders Sundblad 1743 1751
Conrad Walcke 1778 1805
Jonas Gustaf Hoffman 1806 1831
Anders Gothen 1832 1834
Axel Wilhelm Knös 1834 1870
Hugo Waldenström 1871 1901
Magnus Blidberg 1901 1913
Gunnar Bretzner 1913

Mandatfördelning i valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårSÖVRCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19194412
4412
2077,2
18
19204313
4313
2036,7
19
19224214
4214
2048,4
20
1926414110
414110
2054,7
20
19306446
6446
2063,8
20
19349425
9425
2070,7
20
193810235
10235
2066,0
20
194210145
10145
2066,9
19
19461046
1046
2070,9
18
195014554
14554
2880,2
25
195414455
14455
2876,9
25
195811755
11755
2876,2
244
196213744
13744
2880,3
244
1966126424
126424
2879,2
26
  • Övriga 1926 var Fria väljargruppen
  • Övriga 1930 var Stadsägorna (2), Fria väljargruppen (1), Nya väljargruppen (1)
  • Övriga 1934 var Näringsidkarnas Samlingslista (3), Fria väljargruppen (1)
  • Övriga 1938-1942 var Näringsidkarnas Samlingslista
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Askersunds stad 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
643
1760
  
877
1769
  
1 025
1780
  
695
1790
  
706
1800
  
693
1810
  
768
1820
  
757
1830
  
787
1840
  
960
1850
  
1 047
1860
  
1 217
1870
  
1 433
1880
  
1 625
1890
  
1 508
1900
  
1 784
1910
  
2 000
1920
  
2 057
1930
  
2 102
1940
  
2 145
1950
  
2 310
1960
  
2 773
1970
  
3 897
1980
  
4 447
1990
  
4 949
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet