Astaxantin – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Astaxantin (3,3'-dihydroxi-β-karoten-4,4'-dion) är en karotenoid och en kraftfull antioxidant som bildas naturligt i vissa alger. Ämnet finns också naturligt i bland annat lax, jäst, krill och andra kräftdjur.

Astaxantin får man i sig på naturlig väg genom att äta till exempel lax och skaldjur. Det finns också som kosttillskott för både djur och människor. Vidare används astaxantin i fiskodlingar för att producera lax med starkare rosa färg, och ges till värphöns för att ge en gulare äggula.

Ämnet har en röd-rosa färg och de djur som konsumerar stora mängder av de alger som innehåller astaxantin blir därmed färgade, exempelvis laxen (syns mest i köttet) och flamingon. Detta antioxidant, tillsammans med α-tokoferol, skyddar laxens fleromättade fettsyror mot lipidperoxidation och bidrar väsentligt till laxens hjärtskyddande effekt.

Priset för astaxantin är idag cirka 25 000 kronor för ett kilo, och marknadsvärdet per år uppskattas till 2 miljarder. Den största delen av marknaden utgörs idag av syntetiskt astaxantin som består av två typer av molekyler, D- och L-astaxantin, vilka är varandras spegelbilder (enantiomerer). Det naturliga ämnet består endast av L-formen. Hittills har produktionen av L-astaxantin med hjälp av biologiska processer varit problematisk. De mikroorganismer som kommit ifråga för storproduktion har alstrat alltför låga halter.

Astaxantin är godkänt som färgämne i foder.

En portion lax innehåller cirka 5 mg α-tokoferol, och cirka 0,5 mg astaxantin.