August Ahlqvist – Wikipedia

August Ahlqvist
	August Ahlqvist
Född	7 augusti 1826; Kuopio, Finland
Död	20 november 1889 (63 år); Helsingfors
Andra namn	A. Oksanen
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland och Storfurstendömet Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet; Kuopio gymnasium
Sysselsättning	Språkvetare, författare, universitetslärare, pedagog, poet, journalist, litteraturkritiker
Arbetsgivare	Helsingfors universitet
Föräldrar	Johan Mauritz Nordenstam; Maria Augusta Ahlqvist
	Redigera Wikidata

Karl August Engelbrekt Ahlqvist, född 7 augusti 1826 i Kuopio, död 20 november 1889 i Helsingfors, var en finländsk språkforskare och författare.

Biografi

Ahlqvist genomgick skola och gymnasium i Kuopio. Han blev student vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland Helsingfors 1844, tog licentiatexamen 1859, utnämndes till docent i de finska språken samma år och (efter Elias Lönnrot) till professor i samma ämne 1863. Från hembygden medförde han en säker uppfattning av sin nations hela sätt att leva, tänka och känna samt en glödande fosterlandskärlek. Finska språkets vetenskapliga utforskande och praktiska utbildning gjorde han redan såsom student till sitt levnadsmål. Första frukten av hans litterära verksamhet var några översättningar till finskan, bland annat av Johan Ludvig Runebergs "Idyll och epigram" och "Molnets broder" samt Carl Jonas Love Almquists "Kapellet" och "Grimstahamns nybygge".

År 1847 uppsatte Ahlqvist tillsammans några likasinnade studenter "Suometar", den första tidning, som på finska behandlade högre kulturfrågor. Samtidigt började han ägna sig åt språkvetenskaplig forskning. Redan 1846 och 1847 genomvandrade han östra delen av Österbotten samt finska och ryska Karelen, dels för att ur folkets mun samla kväden och sagor, dels för att undersöka munarterna; men 1854–58 tillbringade han nästan helt och hållet på forskningsresor bland de finska stammarna i Östersjöprovinserna, landskapet Olonets samt östra Ryssland och Sibirien. Under mödor och försakelser av alla slag vistades han då bland stammar, av vilka några ännu stod på jägarens kulturståndpunkt, samt återvände med en rik skörd av etnografiska och lingvistiska iakttagelser. Åren 1861 och 1862 var han i Tyskland och Ungern, likaledes i vetenskapligt syfte.

Den första frukten av dessa färder blev flera grundliga lingvistiska specialarbeten, bland annat Votisk grammatik (1855), Anteckningar i Nord-tschudiskan (= vepsiskan, 1859), Läran om verbet i Mokscha-mordwinskan (specimen för docentur, 1859) och Versuch einer Mokscha-mordwinischen Grammatik (1861), vilka är viktiga, särskilt genom den belysning de ger den jämförande finska språkforskningen. Av stor betydelse är hans De vestfinska språkens kulturord (1871), där han genom jämförande språkforskning söker belysa finnarnas äldsta kulturståndpunkt och andra folks inflytande på deras utveckling.

Även genom flitigt författande av läroböcker och genom publicistisk verksamhet arbetade Ahlqvist för den nationella bildningen, och i enlighet med sin självständiga karaktär motarbetade han med kraft de ensidigheter, som visade sig hos en del finskhetsivrare. Åren 1871–74 utgav han på finska en egen tidskrift, "Kieletär" (Språkets genius), som innehöll lingvistiska uppsatser samt litterär kritik. År 1877 utkom Suomen kielen rakennus (Finska språkets byggnad).

Åren 1877 och 1880 studerade Ahlqvist nordostjakerna och vogulerna i Sibirien, varav resultaten föreligger i flera arbeten, bland annat Über die Sprache der Nordostjaken (1880), Unter Wogulen und Ostjaken (1885) och Wogulisches Wörterverzeichnis (1891). I arbetet Kalevalan karjalaisuus (Kalevalas karelska ursprung, 1887) riktar sig han mot Julius Krohns undersökningar om Kalevalas hemort, försvarande dess härstamning från Karelen.

Ahlqvist verkade även såsom skald, även om hans produktivitet inte var stor. Hans diktsamling Säkeniä ("Gnistor"; två häften 1860 och 1868; ny upplaga 1874) är det klaraste intyget om vad han förmått verka för det finska språkets utveckling, liksom den i metriskt avseende är frukten av långvariga studier, vilkas teoretiska resultat han framlagt i sin finska metrik (Runousoppi, utgiven 1863 som specimen för professur). Som skald framträdde han under namnet "Oksanen" (en avledning från det finska ordet oksa, kvist). Han var universitetets rektor 1884–87, erhöll statsråds titel 1887 och tog avsked som professor emeritus 1888.

Publikationer

Satu, 1847
Finland och finnarne före landets underkufvande af svenskarne, 1849
Bidrag till finska. Finska språkforskningens historia, 1854
Viron nykyisemmästä kirjallisuudesta, 1855
Votisk grammatik jemte språkprof och ordförteckning, 1855
Anteckningar i Nordtschudiskan, 1859
Muistelmia matkoilta Venäjällä vuosina 1845–58, 1859
Läran on verben i mordwinska, 1859
Laulu kellosta (Friedrich Schiller), 1859 (översatt)
Väkinäinen naiminen (Molière) (översatt)
Kavaluus ja rakkaus (Schiller), 1863 (översatt)
Säkeniä I-II, 1860, 1868
Versuch einer mokscha-mordwinischen Gramatik nebst Texten und Wörterverzeichniss, 1861
Suomalainen runousoppi kielelliseltä kannalta, 1863
Auszüge aus einer neuen Grammatik der finnischen Sprache, 1868
Suomalainen murteiskirja, 1869
Det vestfinska språkets kulturord, 1871
Uusi suomalainen lukemisto suomalais-ruotsalaisen sanakirjan kanssa, 1873
Suomen kielen rakennus, 1877
Täydellinen Kalevalan sanasto, 1878
Unter Wogulen und Ostjaken, 1883
Elias Lönnrot, 1884
Tutkimuksia Kalevalan tekstissä ja tämän tarkastusta, 1886
Kalevalan karjalaisuus, 1887
Suomalaisia puhekokeita, 1889
Wogulischer Wörterverzeichniss, 1891
Wogulische Sprachtexte nebst Entwurf einer wogulischen Grammatik aus dem Nacthklasse des Verfassers. Hrsg. Von Yrjö Wichmann, 1894
Oksasen runoja, 1898
Kirjeet, 1982

Referenser

Ahlqvist, August Engelbrekt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Ahlqvist, August i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar

Akademiska titlar
Företräddes av Wilhelm Lagus	Rektor för Kejserliga Alexanders Universitetet 1884 – 1887	Efterträddes av Thiodolf Rein

^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Ahlqvist,_August, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 34, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: ahlqvist-august-engelbrekt, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[08acc8a7c14031b8725fae6a0382cc6a2fc2d865-1] [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Ahlqvist,_August, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[3030de4050249ba5426487281ef6257dc4c99874-2] [a b] Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 34, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a7c45c7f16de758df8627d0ab28c063b9a8a6696-3] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: ahlqvist-august-engelbrekt, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-4] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[56296c22fda8ff0509f71ed7cc067bcbe11856ac-5] [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

August Ahlqvist

Född	7 augusti 1826^[1]^[2]^[3] Kuopio, Finland
Död	20 november 1889^[1]^[2]^[3] (63 år) Helsingfors
Andra namn	A. Oksanen
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland och Storfurstendömet Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet Kuopio gymnasium
Sysselsättning	Språkvetare, författare^[4], universitetslärare, pedagog, poet, journalist, litteraturkritiker
Arbetsgivare	Helsingfors universitet
Föräldrar	Johan Mauritz Nordenstam^[5] Maria Augusta Ahlqvist^[5]
Redigera Wikidata