August Hahr (konsthistoriker) – Wikipedia
August Hahr | |
August Hahr, porträtterad av Anders Trulson. | |
Född | 29 oktober 1868[1] Dingtuna församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 21 maj 1947[1] (78 år) Gävle församling[1] eller Uppsala[2] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Konsthistoriker |
Arbetsgivare | Lunds universitet Uppsala universitet |
Barn | Henrik Hahr (f. 1911) |
Släktingar | Erik Hahr (syskon) Clara Hahr (syskon) Mattis Hahr-Grundell (syskon) |
Redigera Wikidata |
August Hahr, född den 29 oktober[3][4] 1868 i Dingtuna, Västmanlands län, död den 21 maj 1947 i Uppsala,[5] var en svensk konsthistoriker. Han var sonson till militären med samma namn samt bror till Erik Hahr.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hahr blev filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1897, filosofie doktor 1898 (på en avhandling om Per Krafft den äldre samt ett arbete om David von Krafft och den Ehrenstrahlska skolan), överlärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1898–1902 och docent i konsthistoria vid Uppsala universitet 1900. Han var lärare och examinator i konsthistoria i Lund 1908–1913, docent där 1909,[6] och därefter i Uppsala 1914. Han var tillförordnad professor i arkitekturens historia vid Kungliga Konsthögskolan 1915–1916, professor i konsthistoria och konstteori i Uppsala från 1917–1933 samt emeritus där 1933.
Hahr blev ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala (1919), av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1921), av Vetenskapssocieteten i Warszawa (1934) och av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Han var i första hand intresserad av konsthistorien under svenskt 1500- och 1600-tal och utgav en rad skrifter i ämnet. Hahr blev riddare av Nordstjärneorden 1925 och riddare av Franska Hederslegionen.[7]
Familj
[redigera | redigera wikitext]August Hahr var son till länsagronom Robert Hahr och Hilma, född Ljung. Han gifte sig den 16 januari 1904 med Elisabeth Larsson (1880–1965). De fick barnen Elsa (född 1906) och Henrik (född 1911).[3] [4] Makarna Hahr är begravda på Östra kyrkogården i Västerås.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies hov (1905)
- Studier i Johan III:s rennäsans (1907-10)
- Skånska borgar, 4 hft. 1914-16.
- Studier i Vasatidens konst (1920)
- Läckö slott (1920)
- De la Gardies monumentalbyggnader i Västergötland (1923)
- Nordeuropiesk renässansarkitektur (1927)
- Uppsala forna ärkebiskopsborg (1929)
- Nordiska borgar från medeltiden och renässans. 1930
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nordisk familjebok 1932
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939 s. 308
- Vem är Vem? : Svealandsdelen, [Årgång I], huvudred. Paul Harnesk, Vem är Vem Bokförlag, Stockholm 1947, s. 306f
- Hahr, August på SvenskaGravar.se
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Hahr, 4. August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Hahr, 4. August i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
- August Hahr i LIBRIS : 128 poster
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] August Hahr, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13531, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0315011, läst: 17 mars 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.)
- ^ [a b] Svenska släktkalendern 1943, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1942, s. 386
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ Svensk rikskalender 1910, P. A. Norstedts & Söner, Stockholm 1909, s. 498
- ^ Sveriges statskalender för året 1950, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1950 ISSN 0347-7223, avsnitt 950