Axel Ekman – Wikipedia

Ej att förväxla med Axel Ekman (krigsråd).
Axel Ekman

Porträtt på omslaget till Hvar 8 Dag 1916.

Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1903-1911
1912-1917
Valkrets Finspånga läns domsagas valkrets (1903-1911)
Östergötlands läns norra valkrets (1912-1917)
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av andra kammaren

Född 2 augusti 1869
Sverige Risinge församling, Östergötlands län
Död 11 december 1939 (70 år)
Sverige Oscars församling, Stockholm[1]
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Liberala samlingspartiet
Yrke Godsägare
Föräldrar Carl Edvard Ekman
Anna Augusta Josephina von Schéele

Axel Ekman (i riksdagen kallad Ekman i Finspång), född 2 augusti 1869 i Risinge församling i Östergötlands län, död 11 december 1939 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk godsägare, politiker (liberal) och landshövding.

Ekman till hörde handelssläkten Ekman från Göteborg. Han var son till bruksägaren och riksdagsmannen Carl Edvard Ekman och svärson till greven och riksdagsmannen Philip Klingspor, genom giftermål 10 juli 1895 med Marianne, född Klingspor (1872–1957).[2][3]

Axel Ekman var verkställande direktör för Finspongs styckebruk 18931917 och var därefter landshövding i Skaraborgs län 19171935. Han var också kommunalt aktiv i Risinge där han bland annat var kommunalnämndens ordförande.

Ekman var riksdagsledamot i andra kammaren 19031917, fram till 1911 för Finspånga läns domsagas valkrets och från 1912 för Östergötlands läns norra valkrets. Som kandidat för Frisinnade landsföreningen tillhörde han dess riksdagsparti Liberala samlingspartiet. I riksdagen, där han bland annat var vice ordförande i statsutskottet 19121913 samt 19141917, arbetade han inte minst med finanspolitik men även skogsfrågor. I egenskap av landshövding närvarade han vid första Dam-SM i friidrott i Lidköping 1927.

Ekman blev medlem i Götiska förbundet 1933, som hedersordförande i Afzeliuslogen.[4] 1922 blev han ledamot av Lantbruksakademien.[5]

Axel Ekman ärvde Kilanda säteri efter sin far. Efter att hans änka hade dött 1957, såldes det året efter ur släkten, som då hade ägt det i 160 år.[6]

Axel Ekman och hans hustru Marianne Ekman är gravsatta på den Ekmanska gravplatsen vid Kilanda kyrka.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 61
  • Ekman, Axel i Vem var det? (1944)
  1. ^ [a b] Vid sin död var Ekman kyrkobokförd i Kilanda församling.
  2. ^ Sveriges ridderskaps och adels kalender, 1923
  3. ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
  4. ^ Götiska förbundet: porträttgalleri, utgiven av Götiska förbundet, Trollhättans Nya Tryckeri 1936 s. 11
  5. ^ Kungl. Lantbruksakademien. i Sveriges statskalender 1931
  6. ^ Bo Björklund: Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor (Älvängen 2010), s. 19.
  7. ^ [a b] Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1931
  8. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  9. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  10. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  11. ^ Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1931bih
  12. ^ Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1915
  13. ^ Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) Läst 6 augusti 2016
  14. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 409 
  15. ^ Riksgäldskontoret. i Sveriges statskalender 1915
Företrädare:
Fabian De Geer
Landshövding i Skaraborgs län
1917-1935
Efterträdare:
Carl Mannerfelt