Balmerserien – Wikipedia

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Balmerserien är den synliga serien av spektrallinjer i vätets spektrum. Balmerseriens linjer uppstår när elektroner övergår till det näst lägsta energitillståndet (n=2) från högre energitillstånd.

Namnet kommer från Johann Jakob Balmer som 1885 presenterade en empirisk formel för våglängderna hos vätets observerade spektrallinjer:

${\displaystyle \lambda ={\frac {hm^{2}}{m^{2}-4}},\ m=3,4,5,6.}$

Här är h en konstant med värdet 3,6456×10^-7 m. Den ska inte blandas ihop med h, som står för Plancks konstant. Denna formel är ett specialfall av Rydbergs formel och fick 1913 en fysikalisk förklaring med Bohrs atommodell.