Bergs kommun – Wikipedia

För den tidigare kommunen i Troms fylke i Norge, se Bergs kommun, Troms. För den tidigare kommunen i Østfold fylke i Norge, se Bergs kommun, Østfold. För andra betydelser, se Berg (olika betydelser).
Bergs kommun
Kommun
Gatubild från Svenstavik
SloganUte på riktigt!
Kommunens vapen.
Bergs kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
Härjedalen
LänJämtlands län
CentralortSvenstavik
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd7 101 ()[1]
Areal6 145,38 kvadratkilometer ()[2]
- därav land5 710,25 kvadratkilometer[2]
- därav vatten435,13 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet1,24 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater62°46′00″N 14°27′00″Ö / 62.766666666667°N 14.45°Ö / 62.766666666667; 14.45
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Svegs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2502[3]
Anställda1 075 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2326
GeoNames2722709
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Bergs kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen i Sverige. Centralort är Svenstavik.

Kommunen utgörs av en gammal kulturbygd, särskilt i området kring Hackås har ett flertal gårdar gått i arv genom generationer samt Storsjö kapell med bland annat Krankmårtenhögarna från 200 f.Kr.–200 e.Kr. Skogs- och fjällbygder utgör övriga delar av kommunen. Den viktigaste näringslivssektorn sett till sysselsättning är småföretag i den privata sektorn.

Helagsfjället, med Sveriges sydligaste glaciär, och Flatruet, Sveriges högst belägna väg, ligger i kommunen.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, även om en viss uppgång kunde skönjas i slutet av 2010-talet. Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna. Sedan 2019 styr Centerpartiet och Socialdemokraterna i koalition.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Berg, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan och Åsarne i Jämtland, samt Storsjö i norra Härjedalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Åsarne landskommun först 1888 genom en utbrytning ur Berg och Storsjö landskommun bildades 1895 genom utbrytning ur Hede landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Övre Ljungadalens landskommun genom sammanläggning av Storsjö, Klövsjö och Åsarne, medan Myssjö gick upp i Ovikens landskommun. Hackås landskommun tillfördes Näs och Sunne, medan Berg och Rätan förblev oförändrade.

Bergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Övre Ljungadalen, Oviken, Berg och Rätan samt en del ur Hackås landskommun (Hackås församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Bïerjen tjïelte[8].

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]
Fjällandskap i den västra delen av kommunen med Helags och Sylarna.

Delar kommunens område innefattar den jämtländska så kallade silurbygden, vilket innebär att en berggrund av kalksten och lerskiffrar är täckt med en bördig jord av moränlera. Mjuka linjer präglar det ljusa landskapet. Bebyggelse och odling finns i anslutning till sjöarna. Området är en gammal kulturbygd, särskilt i området kring Hackås har ett flertal gårdar gått i arv genom generationer. Skogs- och fjällbygder utgör övriga delar av kommunen. I området med skog finns vidsträckta myrar. Som en följd av näringsfattig urbergsmorän och kallare klimat är skogens tillväxt låg. Även om ett flertal jordbruk försvunnit finns en hel del kvar och är en viktig näring i kommunen. Många jordbrukare håller fäbodväsendet levande.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Bergs kommun Hela riket






  Bebyggelse (1,0 %)
  Skog (58,1 %)
  Öppen myrmark (10,9 %)
  Jordbruksmark (1,5 %)
  Övrig mark (28,4 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Genom de låga pasströsklarna mot Norge tränger sig atlantvindar vilket ger ett maritimt klimat.[9]

År 2022 fanns 16 naturreservat i Bergs kommun.[11] Röjan är en äng omgiven av åker och skog som tillsammans är sex hektar. Området är skyddat på grund av den rika förekomst av orkidén brunkulla som är Jämtlands landskaps­blomma.[12] Henvålen är ett 183 km² stort reservat som även löper in i Härjedalens kommun. Reservatet har flera skyddsklassningar förutom reservat. Det är också skyddat enligt Natura 2000 och våtmarkerna Aloppkölen och Käringsjökölen har högsta skyddsklass, RAMSAR. Dessutom är området av riksintresse för kulturmiljövård.[13]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar – Bergs, Hackås, Hedebygden (ligger även i Härjedalens kommun), Oviken-Myssjö, Rätan-Klövsjö och Åsarne.

Distrikt (socknar) inom Bergs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14] Berg, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan, Storsjö och Åsarna.

Kommun är till ytan stor och avstånden mellan tätorterna är långa. Detra beror på att den ekonomiska utvecklingen byggt på de areella näringarna: jord- och skogsbruk.[15]

Totalt bodde 37,2 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[16] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns sex tätorter i kommunen:[17]

Nr Tätort Befolkning
1 Svenstavik &&&&&&&&&&&01018.&&&&&01 018
2 Hackås &&&&&&&&&&&&0531.&&&&&0531
3 Myrviken &&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
4 Klövsjö &&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
5 Åsarne &&&&&&&&&&&&0254.&&&&&0254
6 Hoverberg &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna.

År 1984 blev Olle Nord kommunalråd och var det i 14 år fram till 1998 då han lämnade posten och Centerpartiet efter interna stridigheter. Kommunvalet 2002 återkom han med sitt nya parti, Bergspartiet, som fick 41,3 procent av rösterna som främst kom från Centerpartiet. Efter valet inledde Bergspartiet ett minoritetsstyre och bröt därmed Centerpartiets dominans över kommunpolitiken. Efter två år (2004) inledde Bergspartiet ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna och Folkpartiet. Folkpartiet hoppade dock av samarbetet i slutet av mandatperioden.

Vid kommunvalet 2006 blev Bergspartiet åter kommunens största parti och bröt sitt tidigare samarbete med Socialdemokraterna och valde i stället att regera med Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet valde att lämna den styrande majoriteten hösten 2008. Efter valet 2010 bildades en styrande koalition bestående av Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna som tillsammans samlade 19 av 31 mandat.

Mandatperioden 2014–2018 styrde en minoritetskoalition som utgjordes av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[18] Valet 2018 ledde till att Centerpartiet återigen var vid makten, denna gång med Socialdemokraterna, vilka tillsammans bildade en majoritetskoalition.[19]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet har antalet mandat i kommunfullmäktige successivt minskat. År 2002 från 45 till 39 mandat och 2010 till 31 mandat.[9]

ValårVSMPUPSDÖVRBECLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970118513413
1851343
4583,5
44
197321841731
2184173
4586,8
44
197621817314
2181734
4587,2
387
197921916215
2191625
4586,4
369
198212114117
21147
4587,4
3312
19851201536
201536
4585,6
3114
1988120116214
201624
4582,6
3213
1991118119114
18194
4581,7
2718
1994118112013
18203
4582,2
2718
1998613218114
6132184
4577,55
2817
2002281167122
2816722
3976,96
2415
2006310111923
31011923
3975,37
2118
2010111213715
112375
3177,99
1615
2014132277
132277
3182,20
1615
2018213457
213457
3183,21
1516
20221134148
13448
3181,15
1516
  • Övriga 1970–1973 var Kommunal samling
  • Övriga 1994 var Åsarna väl
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat 2022

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hackås 44,06  % 39,66  %
M Storsjö-Åsarna 37,23  % 26,41  %
SD Klövsjö-Rätan 14,56  % 12,90  %
C Oviksbygden 13,51  % 10,96  %
V Hackås 5,55  % 3,73  %
BE Oviksbygden 6,80  % 3,48  %
KD Oviksbygden 2,37  % 1,43  %
MP Oviksbygden 1,08  % 0,66  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Bergs kommun har en vänort:

Ort och land

Sedan

  • 1999

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste näringslivssektorn sett till sysselsättning var i början av 2020-talet den privata sektorns småföretag. Jord- och skogsbruket stod för 14 procent av arbetstillfällena. Även vinterturismen är viktig för näringslivet.[9]

En av de viktigaste bas- och tillväxtnäringarna är besöksnäringen som till stor del är kopplad till fjällen och fjällturismen och är störst under vintern. Det finns fyra turistorter i kommunen: Gräftåvallen som är en del av Bydalsfjällen, Ljungdalen, Storsjön och de kringliggande kulturmiljöerna samt Destination Vemdalen.[15]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunen löper Europaväg 45 genom flera av kommunens större orter såsom Rätan, Åsarna, Svenstavik och Hackås. Vägen är viktig för kommunen dels därför att den utgör pendlingsstråk till Östersund men också för att den utgör en viktig länk för de turister som kommer söderifrån. Från Svenstavik mot Hallen i Åre kommun förbi Storsjöns västra sida via Hoverberg, Vigge och Myrviken går länsväg 321. Vägen är en viktig transportled genom som trafikeras av både lokal och långväga trafik. Väg Z531 (Flatruetvägen) är Sveriges högst belägna allmänna väg och är periodvis hårt trafikerad av turister på grund av de vackra vyerna. Genom kommunen löper även Inlandsbanan som har flera stopp i kommunen, däribland Hackås och Svenstavik.[15]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 7 101 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 248:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Bergs kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 406
1975
  
8 906
1980
  
9 003
1985
  
8 641
1990
  
8 660
1995
  
8 480
2000
  
8 175
2005
  
7 696
2010
  
7 352
2015
  
7 032
2020
  
7 120

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 557, eller 7,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 067 den 31 december 2014).[21]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bergs kommun 7 067 personer. Av dessa var 498 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]

Bergs kommun uppvisar en stor språklig variation. I kommunen talas rikssvenska, jämtländska och sydsamiska. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.

Jämtländskan i Bergs kommun, är på grund av sin karaktär i de närmaste oförståeligt för en talare av rikssvenskan då den är rik på gamla västnordiska ord, diftonger (au, ao, öy, ei) och lateral frikativa mm.[23] Ett exempel på dessa diftonger från Berg är namnet på ångbåten S/S Thomée som av ortsbefolkningen i början av 1900-talet kallades Blaomaolebaotn (den blåmålade båten).

Det finns många fäbodar i Bergs kommun.

Den lokala kulturmiljön grundar sig i de areella näringarna jordbruk, skogsbruk och renskötsel. I slutet av 2010-talet fanns fem riksintressen för kulturmiljövård som samtliga hade anknytning jordbrukslandskapet eller renskötseln. Två av dem var Klövsjö by med fäbodar och Kläppen i Ljungdalen som kommunen beskriver som "två kompletta gårdar i väglöst land".[15]

Huvudartikel: Bergs kommunvapen

Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver.[24]

Det nuvarande kommunvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1988 och är baserat på det äldre kommunvapen som Bergs landskommun tidigare använde sig av. Yxan och bössan åsyftar de gamla hantverksyrkena timmerman och bössmed, elden den vårdkase som tändes på Hoverberget för att varna lokalbefolkningen om annalkande fara.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  8. ^ Enligt kommunens webbplats
  9. ^ [a b c d] ”Berg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/berg-(ingress-kommun-z-l%C3%A4n). Läst 27 augusti 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 27 augusti 2022. 
  12. ^ ”Röjan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/rojan.html. Läst 27 augusti 2022. 
  13. ^ ”Henvålen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/henvalen.html. Läst 27 augusti 2022. 
  14. ^
  15. ^ [a b c d] [https://www.berg.se/download/18.78cd33bb160e9b9f520378dc/1516964403854/%25C3%2596P_utstallning.pdf ”Översiktsplan Bergs kommun Utställningshandling”] (PDF). Bergs kommun. https://www.berg.se/download/18.78cd33bb160e9b9f520378dc/1516964403854/%25C3%2596P_utstallning.pdf. Läst 26 augusti 2022. 
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2326&id2=null. Läst 26 augusti 2022. 
  17. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  18. ^ ”Oklart läge i Berg”. SVT Nyheter. 10 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/oklart-lage-i-berg. Läst 26 augusti 2022. 
  19. ^ Jämtland, P4 (15 oktober 2018). ”S och C styr Bergs kommun”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7067208. Läst 26 augusti 2022. 
  20. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  22. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  23. ^ Börtnan – fiskebyn i fäbodriket s. 419-428. Författare: Jöns Larsson, Lars-Göran Larsson och Anders Larsson ISBN 9789187309922
  24. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 augusti 2009. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]