Bevisbarhet – Wikipedia

Härledningsbegrepp
	Medför - Följer av; Bevis – Bevisbarhet; Giltig - Giltighet; Sund - Sundhet; Konsekvent - Konsekvens; Fullständig – Fullständighet; Teorem; Tautologi; Kontradiktion; Konträra satser; Deduktion - Härledbarhet;
Närliggande begrepp
	Implikation; Logisk sanning; Sanning; Motsägelse;
	Denna tabell: visa • redigera

Bevisbarhet är ett härledningsbegrepp. Inom logik används ordet bevisar (engelska yields eller proves) i en relation mellan två uppsättningar formler i ett formellt system. Om A och B är två uppsättning formler i det formella systemet och A bevisar B, så är B bevisbar från A. Symboliskt skrivs detta som:

A\vdash B

Detta kan utläsas som att B är en syntaktisk konsekvens av A. Symbolen introducerades i denna mening av Gottlob Frege^[1] 1879.

Källor

^ Gottlob Frege, Begriffsschrift: Eine der arithmetischen nachgebildete Formelsprache des reinen Denkens. Halle, 1879.

[1] Gottlob Frege, Begriffsschrift: Eine der arithmetischen nachgebildete Formelsprache des reinen Denkens. Halle, 1879.

[1]