Birger Beckman – Wikipedia

Birger Beckman
Född29 oktober 1906[1]
Linköpings församling[1], Sverige
Död30 december 1984[1] (78 år)
Solna församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[2][3][1]
SysselsättningJournalist
MakaGunnel Beckman
(g. 1933–1984)
BarnAlice Staffan Beckman (f. 1934)
Björn Beckman (f. 1938)
Redigera Wikidata

Birger Karl Hjalmar Beckman, född 29 oktober 1906 i Linköpings församling, Östergötlands län, död 30 december 1984 i Solna församling, Stockholms län,[4] var en svensk författare, journalist och förläggare. Han var gift med Gunnel Beckman.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Birger Beckman var son till civilingenjören Magnus Beckman och Frideborg Beckman, född Danell. Han studerade måleri i München 1922–1923, avlade studentexamen 1925, filosofie kandidatexamen i Uppsala 1928 och filosofie licentiatexamen i statskunskap 1937. Han var föreståndare för den skandinaviska sektionen av The European Mission of the Library of Congress 1928–1929 samt var medarbetare i Stockholms-Tidningen 1929–1932, litteratur- och konstkritiker i Morgontidningen i Göteborg 1932–1940 och i Göteborgs-Tidningen 1941–1942. Inför 1944 års andrakammarval var han medgrundare av partiet Radikala landsföreningen. Han var anställd vid bokförlaget Natur & Kultur 1943–1947 och var 1944–1946 medredaktör för kulturtidskriften Samtid och framtid. 1947 blev han VD för A V Carlssons bokförlag, 1952–1968 VD för AB Svenska Bokförlaget och 1968–1972 VD för AB Läromedelsförlagen. Han var styrelseledamot av Svenska sällskapet för geografi och antropologi 1957–1981, ordförande där 1972–1974. Han var ledamot av Svenska Rominstitutets vänner från 1965, ledamot i 1966 års Läromedelutredning och hedersledamot av Västgöta nation i Uppsala.[5]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Birger Beckman var son till civilingenjören Magnus Beckman och Frideborg, född Danell.

Han var från 1933 gift med Gunnel Beckman, född Torulf. De fick barnen Staffan Beckman (född 1934), Björn Beckman (1938–2019), Ingar Beckman (född 1941), Svante Beckman (född 1945) och Suzanne Beckman (född 1951).[6]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Den fascistiska korporativismen. Ekonomi och politik. Stockholm: Tiden. 1933. Libris 491764 
  • Det nya Italien : fascism, korporativism, mussolinianism. Stockholm: Tiden. 1934. Libris 564961 
  • Svensk folkfrihet genom tiderna. Stockholm: Tiden. 1937. Libris 54360 
  • Häradshövdingen blir diktator : roman. Stockholm: Bonnier. 1938. Libris 1361244 
  • Den fascistiska tron : från reaktion till dogma. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 421. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris 878298 
  • Italiens enande och fascismen : dokument till det nya Italiens historia. Historielärarnas förening. Skrifter ; 5. Stockholm: Sv. bokförl. (Norstedt). 1939. Libris 1376568 
  • Kejsarn : skådespel i tre akter (åtta tablåer). Svenska teatern, 99-1250025-3 ; 443. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris 1379713 
  • Massan, friheten och samvetet : en politisk kritik och ett program. Stockholm: Bonnier. 1941. Libris 1203659 
  • Hur kan demokratin överleva freden. Stockholm: Natur och kultur. 1944. Libris 1203660 
  • Myteri under ekvatorn. Natur och kulturs ungdomsböcker. Stockholm: Natur o. kultur. 1945. Libris 1388486 
  • Vår historia i bilder : berättad för hem och skola. 1-2 / av Arvid Persson, Birger Beckman ; tecknad av Einar Norelius. Stockholm: Carlson. 1948-1949. Libris 1404344 
  • Bankkamrern som kunde flyga : en osannolik roman. Trend pocket, 99-0106035-4. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1975. Libris 7233289. ISBN 91-29-44491-8 
  • Kentauren Nilsson. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1976. Libris 7233539. ISBN 91-29-46129-4 
  • Amanda. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1977. Libris 7234057. ISBN 91-29-49823-6 
  • Älskade tokmåns : roman. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1979. Libris 7234476. ISBN 91-29-52987-5 
  • Kvinnomiraklet : roman. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1981. Libris 7234943. ISBN 91-29-54831-4 

Tillsammans med hustrun Gunnel Beckman skrev han under pseudonymen Luis Banck kriminalromanerna Mord i månadsgillet (1945) och Nobelpristagare innebränd (1947). Under åren som förläggare medverkade han som redaktör, författare och medförfattare i ett stort antal skolböcker och populärvetenskapliga publikationer.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 12 september 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1901-2013, CD-ROM
  5. ^ Vem är det. Svensk biografisk handbok 1983 s. 63f.
  6. ^ Svenska släktkalendern. Årg. 15(1962). Stockholm: Bonnier. 1962. sid. 35. Libris 8847239 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Birger_Beckman&oldid=51952902”