Bohusbanan – Wikipedia

Bohusbanan
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Göteborg - Strömstad
Anslutande linjer	Västra stambanan Norge/Vänerbanan Älvsborgsbanan Lysekilsbanan
Organisation
Invigd	1903 (Uddevalla C–Strömstad) 1907 (Göteborg–Uddevalla C)
Ägare	Staten
Infrastruktur­förvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ Götalandståg AB Green Cargo
Biljettoperatör	Västtrafik
Tekniska fakta
Längd	180 kilometer
Antal spår	Enkelspår med mötesspår (Förutom dubbelspår Göteborg C-Olskroken 2km)
Spårvidd	1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter	6,4 ton/m
ATC	Ja, ATC-2 utom Uddevalla C-Strömstad
Fjärrblockering	Ja, System H utom Uddevalla C-Strömstad, System M
Högsta hastighet	140 km/h
Elektrifierad	1950[1]
Matning	15 kV 16 ⅔ Hz (kontaktledning)
Tekniska fakta hämtade från järnväg.net och Trafikverket Om inget annat anges nedan så går det att mötas på samtliga stationer/hållplatser
Linjekarta km tid   v • r  180 2:35 Strömstad  Skeetunneln 550 m  E6 210 m 173 2:22 SkeeObevakad 163 2:15 Överby(ej möte) 158          Kragenäs (ej möte) 148 2:03 Tanum stn 131 1:50 Rabbalshede 126 1:45 Hällevadsholm(ej möte) 119 1:37 Dingle 114          Lysekilsbanan ◄Lysekil 109 1:30 Munkedal  Örekilsälven  Norra Kärratunneln 89 m  Södra Kärratunneln 199 m  Sörvikstunneln 266 m  Hinderfrihetsspårledning upphör 89 1:09 Uddevalla C  Älvsborgsbanan ►Öxnered/Herrljunga  Södra Kålgårdsbergstunneln 167 m 87 1:05 Uddevalla Östra(ej möte)  Norra Vadbacketunneln 33 m  Södra Vadbacketunneln 41 m  Skeppsvikstunneln 448 m  Hässlerödstunneln 34 m 79          Grohed öppnad November 2020[2]  Ljungskiletunneln 107 m 69 0:53 Ljungskile 60 0:44 Svenshögen  Buatunneln 238 m  Lahagentunneln 78 m  Amdalentunneln 220 m  Skårtunneln 242 m 48 0:37 Stenungsund 41 0:30 Stora Höga 32 0:24 Kode 22 0:17 Ytterby Nordre älv 15          Säve 5 Brunnsbo(framtida beslutad)  Göteborgs hamnbana 4          Göteborg Kville 4          Marieholmsbron 907 m Göta älv (öppningsbar)  Norge/Vänerbanan ►Oslo/Karlstad  Västra stambanan och Västkustbanan 0 0:00 Göteborg C, Källor[3] Teckenförklaring

Bohusbanan är en 180 km lång, i huvudsak enkelspårig järnväg i Bohuslän med sträckningen Göteborg – Strömstad.

Banan trafikeras av Västtrafiks regionaltåg Västtågen som går från Göteborg C. För dessa är SJ Götalandståg AB operatör. Under sommarhalvåret går dessutom SJ:s Snabbtåg från Strömstad till Uddevalla och vidare till Stockholm.

Bohusbanan börjar i Gamlestaden i Göteborg med anslutning till Norge/Vänerbanan, Västra stambanan, Kust till kust-banan och Västkustbanan i Göteborg.

I Uddevalla ansluter Älvsborgsbanan. Norr om Munkedal (i Smedberg) avgrenas Lysekilsbanan, som saknar persontrafik. Strömstad är ändstation med ett tidstypiskt stationshus mitt i centrum av staden.

Bohusbanan korsar E6:an sex gånger. Banan har 14 tunnlar, varav tio söder och fyra norr om Uddevalla. De allra flesta korsningar med allmän väg är planskilda, medan det finns många enskilda vägar med plankorsningar. Detta följde av byggreglerna för statsbanor då banan byggdes, till skillnad från något årtionde tidigare då plankorsningar var regel vid järnvägsbyggen.

Samtliga stationshus ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall.^[4]

Bohusbanan var tänkt att bli en viktig pulsåder, en betydelse som den dock aldrig kom att få. Sedan tidigare fanns järnvägsförbindelse Göteborg–Oslo via Mellerud och Göteborg–Uddevalla via Öxnered, men det var privata järnvägar och staten ville ha en statlig stambana Göteborg–Uddevalla–Oslo. Staten hade tidigare inte velat bygga en sådan bana, enligt antikustprincipen, men hade ändrat sig kring år 1900. Tanken var att Västkustbanan skulle fortsätta från Göteborg och norrut längs västkusten in över Norge på en hög bro över Idefjorden vid gränsen, men unionsupplösningen 1905 stoppade dessa planer. För att rädda vad som räddas kunde bestämde sig SJ för att köpa in banan Strömstad – Skee, och Strömstad blev därmed slutstationen. Efter unionsupplösningen fördes under många år framigenom diskussioner mellan Sverige och Norge om att bygga en järnvägsbro över Idefjorden, men oenighet i brons placering slutade med att det aldrig har byggts en järnvägsbro. Istället har det byggts två bilbroar över Idefjorden.

Vidare skulle bibanor från Bohusbanan, som var tänkt som en del av "västkustens kroppspulsåder", dras från Bohusbanan till anslutande samhällen som låg direkt vid kusten. Den enda bibana som byggdes blev dock Lysekilsbanan till Lysekil. Dessutom fanns det sedan 1895 den smalspåriga Munkedalsbanan till Munkedals bruk och Munkedals hamn. Stationen Tanum byggdes med avsikt utanför Tanumshede för att man tänkte sig dra anslutande banor dit, istället fick stationen äran att ha SJ:s första busslinje till stationen. Busslinjen mellan Grebbestad och Tanums station invigdes 1911.

Under åren 2007–2010 rustades Bohusbanan upp mellan Göteborg och Uddevalla, bland annat installerades fjärrblockering och mötesspår återuppbyggdes i Säve, Kode, Stora Höga och Svenshögen.

På grund av bygget av nya E6 till motorväg genom Bohuslän (som genomfördes 2005–2015) var järnvägens framtid norr om Munkedal vid ett tillfälle ifrågasatt. Dåvarande Vägverket ville lägga ned banan eftersom de då skulle kunna slippa bygga broar och därmed göra en besparing på 250 miljoner kronor i ett annars väldigt dyrt bygge. Man beslöt dock att behålla banan men göra längre avstängningar på vissa sträckor. Mellan 2009 och 2012 stängdes den norra delen av banan av mellan Skee och Strömstad på grund av motorvägsbygget samt att en ny sydlig infart till Strömstad behövde använda delar av banvallen. Bohusbanan fick i samband med detta en ny kortare sträckning norr om Skee med en längre bro över E6 och en tunnel genom Kollekindsberget. Hela sträckan Skee-Strömstad fick också ny helsvetsad räls och ny kontaktledningsanläggning. Den gamla godsbangården strax söder om Strömstad revs också och numera finns bara huvudspåret kvar.

• Uddevalla–Skee och Skee–Strömstad invigdes samtidigt i december 1903.
• Göteborg Tingstad–Uddevalla öppnades 1907^[5]
• Sträckan Tingstad–Göteborg C inklusive Marieholmsbron öppnades 1909.
• Den enda sidobanan, Lysekilsbanan, öppnas 1913.
• 1939 invigdes eldrift på sträckan Göteborg-Uddevalla och 1950 på Uddevalla-Strömstad.
• 1995 järnvägsbron över Nordre älv ersätts av en ny bro.
• Den 20 december 2006 skadades banan av ett jordskred vid Taske å söder om Munkedal (Smårödsraset), som också spärrade väg E6. Både persontrafiken till Strömstad och godstrafiken till Lysekil stoppades. Den 24 februari 2007 kunde trafiken återupptas på Bohusbanan. Den återuppbyggda banan är byggd med en liten förskjutning åt öster för att ligga på fastare mark.
• 2009 infördes fjärrblockering på sträckan Göteborg–Uddevalla, vilket gör att trafiken kan höjas från 9-10 tåg per riktning och dag till 16 tåg Stenungsund-Uddevalla och 22 tåg Göteborg–Stenungsund.
• 2012 återöppnades sträckan Skee–Strömstad efter att ha varit avstängd sedan 2009 på grund av motorvägsbygge.
• Den andra Marieholmsbron började byggas 2014 och invigdes mars 2016.^[6] Det gav dubbelspår över älven. Bron är hårt trafikerad av tåg på Bohusbanan och Göteborgs hamnbana.
• Under 2020 byggdes ett nytt mötesspår vid Grohed mellan Ljungskile och Uddevalla.^[7]
• Under 2023 och 2024 renoveras tunnlar mellan Stenungsund och Uddevalla, och dessutom byts de 75-85 år gamla kontaktledningsstolparna.^[8] Under denna över ett år långa tid var trafiken inställd Stenungsund-Uddevalla, medan tåg gick Göteborg-Stenungsund och Göteborg-Trollhättan-Uddevalla-Strömstad.

Följande stationer och hållplatser är numera nedlagda och tågen stannar inte längre.^[9] Avstånden är från Göteborgs centralstation.

Banan används för regionaltågstrafik och vissa godstransporter till och från Uddevalla och Stenungsund. Norr om Dingle finns enbart persontrafik.

Banan ingår i Trafikverkets nät.

I Strömstad ansluter busslinjen Gränspendeln som går via Svinesundsbron till Sarpsborg, Halden och Oslo i Norge. Busslinjer finns också parallellt längs hela banan, vilket beror på att det finns efterfrågan på högre turtäthet och stopp på andra ställen än vad banan kan erbjuda. Det är motorväg parallellt längsmed hela banan så bussar konkurrerar i restid.

Banans betydelse som transportled har idag till en relativt stor del övertagits av främst E6. Banan mellan Göteborg och Uddevalla har fått fjärrblockering installerat men det saknas på övriga sträckan. Antal tåg kunde därmed höjas kraftigt. De parallella bussarna har minskats från 25 till 15 per dag. De tar ungefär lika lång tid som tågen.

Norr om Munkedal, strax efter att banan grenat av sig mot Lysekil är Bohusbanan sämre med nedsatt hastighet till 40 km/h på sina ställen. Banan norr om Dingle har inte haft några reguljära godstransporter sedan 1961 medan godstrafiken till Lysekil lades ner 2010^[10]. I Dingle lastas godståg med timmer.

Denna sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.

Se även Göteborgs pendeltåg

Det finns förslag på fler stationer, dock inte något beslutat förutom Brunnsbo. Det är enkelspår, så om det blir längre restider kan få mötestider att ändras så att det inte går att ha avgång exakt varje halvtimme. En ny station väster om Brunnsbotorget på Hisingen har byggstart 2024 med förväntat färdigställande 2029/2030^[11]. Många arbetsplatser finns i området. Resa Stenungsund-Brunnsbo/Backaplan sker idag med busslinjen Stenungsund Express. I arbetet ingår dubbelspår fram till Minelundsvägen och två stucken planseparerade korsningar (Backavägen, Minelundsvägen/Lillhagsvägen).

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-01) Motivering: Hur blev det? Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Det diskuteras också tågstopp i Säve och Jörlanda. Det finns även planer^[när?] på att bygga en ny station i Uddevalla över Västerlånggatan för att minska gångavståndet till centrum och ge bättre koppling till lokalbussar.^[12]

Ifall man rustar upp norra delen av Bohusbanan mellan Uddevalla och Strömstad så skulle man kunna få upp hastigheten från dagens maximala 90 km/h till runt 120 km/h och då skulle järnvägen på allvar kunna konkurrera med E6:an. Både SJ och Västtrafik ser potentialen med banan och vill ha kvar den och kör Snabbtåg och Reginatåg på banan som normalt sett inte är lämpad för det.^{[källa behövs]}

Det finns önskemål om dubbelspår Göteborg-Stenungsund för att kunna köra tätare turer.^{[13] [14]} Även en station närmare Kungälv önskas.^{[källa behövs]} Detta är ännu bara önskemål, och är inte studerat av Trafikverket.^[15]

Man har vid ett flertal tillfällen, ända sedan då banan byggdes, haft funderingar på att förlänga Bohusbanan från Strömstad in i Norge, men detta har aldrig blivit av. På grund av banans kurvighet skulle restiden bli klart längre än via dagens spår via Trollhättan. År 2008 tar Göteborg-Strömstad 2:35 medan Göteborg-Halden via Dalsland tar 2:00. Nyttan skulle i första hand vara för lokala resenärer, till exempel svenskar som arbetar i Fredrikstad och norrmän som handlar i Strömstad. På grund av löne- och prisskillnader går dessa reseströmmar i nämnd riktning. En nytta skulle också vara att godstrafiken skulle undvika den branta backen (2,5%) vid Halden.

I mars 2021 framkom att det planeras att byggas en helt ny höghastighetsbana på 400km/h hela vägen Oslo och Göteborg med trafikstart år 2028, men sträckningen avser inte att gå på Bohusbanan via Ytterby och Stenungsund utan via Kungälv och Trollhättan.^[16]

• Järnvägar i Bohuslän
• Västtrafik
• Lysekilsbanan
• Gränspendeln
• Göteborgs pendeltåg
• Västtågen

• Bohusbanan 75 år : ett försök till historiebeskrivning : artiklar och notiser kring banan : i går, i dag, i framtiden. Stenungsund: Stenungsund kulturnämnd. 1982. Libris 8903994 
• Carlsson, Helene; Jansson, Claes; Niklasson, Bo (1995). Kulturhistoriska miljöer utmed Bohusbanan : kulturhistorisk utredning. Kulturhistoriska dokumentationer, 1102-528X ; 8. Uddevalla: Bohusläns museum. Libris 7657995. ISBN 91-7686-164-3 
• Granholm, Axel (1909). Om byggnaden af Bohusbanans bro öfver Göta älf med tillstötande viadukter. Göteborg: Göteborgs handelstidning. Libris 20057128 
• Görling, Thomas (1991). Alberts ofullbordade : en liten bok om Bohusbanan. Uddevalla: Järnvägsfrämjandet Väst. Libris 1265712 
• Hillén, Märtha (1998). Medan dressinen rullade - genom fyra tunnlar : människor och händelser kring Bohusbanan. [Uddevalla]: [M. Hillén]. Libris 7453243. ISBN 91-630-7222-X 
• Järnvägsstyrelsens svar på remisser från Statsutskottet beträfrande motioner vid 1936 års riksdag angående : 1. Elektrifiering av Bohusbanan : 2. Bohusbanan och Svinesunds-frågan : 3. Fortsatt elektrifiering av statsbanorna i Norrland ... Stockholm. 1936. Libris 1372729 
• Norra Bohusbanan 80 år : 1903-1983 : historia, nutid och framtid för linjen Strömstad-Uddevalla. Tanums kulturnämnds skriftserie, 0281-3645 ; 1. Tanumshede: Tanums kulturnämnd. 1983. Libris 425716 
• Ringius, Henrik Florus (1907). Med järnvägen inbryter en ny tid : predikan i Solberga pastorats kyrkor sommaren 1907 (3 uppl). Göteborg: Lindgren. Libris 3237816 
• ”Statsbanan genom Bohuslän”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 68-70. Libris 614583. https://runeberg.org/sj50/2/0096.html 
• Thorén, Gunnar (1933-1935). Gamla Strömstad i ord och bild : anteckningar ur stadens och ortens krönika. Strömstad: [Förf.]. Libris 1364393 

• Wikimedia Commons har media som rör Bohusbanan.
  Bilder & media
• Trafikverket - Bohusbanan
• jarnvag.net - Banguide
• Om Bohusbanans historia