Bombus ternarius – Wikipedia

	Bombus ternarius
	Hona på gullris.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Underordning	Midjesteklar; Apocrita
(orankad)	Gaddsteklar; Aculeata
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Långtungebin; Apidae
Släkte	Humlor; Bombus
Undersläkte	Pyrobombus
Art	B. ternarius
Vetenskapligt namn
	§ Bombus ternarius
Auktor	Say, 1837
Synonymer
	Bombus ternarius expallidus Cockerell, 1916
	Drönare på gulsporre, lägg märke till det gula bandet efter det orangefärgade.
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Bombus ternarius (saknar svenskt namn) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor (Bombus).^[2]

Beskrivning

En liten, tämligen slank humla; drottningen är 17 till 19 millimeter lång, arbetarna 8 till 13 millimeter och hanarna 9,5 till 13 millimeter.^[3]

Drottningen och arbetarna har svart huvud med en del gula hår. Det förekommer också drottningar med helt gult huvud. Mellankroppen är gul med ett svart tvärband. Första bakkroppsleden (även kallad tergiten^[a]) är gul, följd av ett brett orangerött band (tergit 2 till 3). Tergit 4 är gul, medan bakkroppsspetsen är svart. Pälsen är kort men tät.^[3]^[4]

Hanen har gult huvud med en del svarta hår. i övrigt är hanen lik honorna, men den svarta bakkroppsspetsen är gul på sidorna. Pälsen är längre än honornas.^[3]^[4]

När de unga humlorna just kommit ur puppan är de silverfärgade, men får sina "vuxna" färger efter två till tre dagar.^[5]

Humlan är korttungad.^[4]

Ekologi

Habitatet består av skogar och våtmarker.^[6] Boet är underjordiskt, ofta i ett övergivet musbo.^[5]

Drottningen är aktiv i april till september, arbetarna i maj till september, och hanarna i juli till oktober.^[4] Arten besöker framför allt oleanderväxter (som sidenörter), ärtväxter (som klöversläktet), källörtsväxter (som vårskönor), rosväxter (som hallonsläktet), korgblommiga växter (som gullris, flockelsläktet, maskrosor och höstastersläktet) samt ljungväxter (som rododendronsläktet, blåbärssläktet och odonsläktet).^[3]^[6]

Hanarna är patrullerare, de flyger runt i bestämda banor där de försöker locka till sig parningsvilliga ungdrottningar med hjälp av feromoner.^[6]

Utbredning

Humlan förekommer i Kanada från British Columbia över Alberta, Saskatchewan och Manitoba till Ontario, Québec, Prince Edward Island, Nova Scotia och New Brunswick, samt Newfoundland och Labrador i nordöst. I USA förekommer den från Oregon, Idaho, North Dakota och South Dakota till New Jersey och New England i norr, samt söderut till Colorado, Iowa och Indiana.^[6]

Status

Populationen är stabil, och Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har inte funnit några allvarliga hot mot arten utan listar den som livskraftig (LC).^[6]

Kommentarer

^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

^ [a b] ”Pyrobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/pr.html. Läst 16 januari 2015.
^ [a b] ”Bombus ternarius Say, 1837” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714841#null. Läst 6 augusti 2024.
^ [a b c d] Mitchell, T.B. (1962). ”Bees of the Eastern United States” (på engelska). Technical Bulletin No. 152. North Carolina Agricultural Experiment Station. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+ternarius. Läst 24 februari 2015.
^ [a b c d] Sheila Colla, Leif Richardson och Paul Williams (2010). ”Bumble Bees of the Eastern United States” (på engelska) (5,65 MB). USDA Forest Service & Pollinator Partnership. sid. 20–21. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Colla&al11_EBG.pdf. Läst 21 februari 2015.
^ [a b] Constance S. Stubbs och Nancy Coverstone. ”Understanding Native Bees” (på engelska). University of Maine. http://extension.umaine.edu/publications/7153e/. Läst 8 juli 2020.
^ [a b c d e] Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L. & Colla, S. 2014 Bombus ternarius . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 augusti 2024.

Externa länkar

[bakkropp-4] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[NHMpr-1] [a b] ”Pyrobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/pr.html. Läst 16 januari 2015.

[ITIS-2] [a b] ”Bombus ternarius Say, 1837” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714841#null. Läst 6 augusti 2024.

[AMNHB-3] [a b c d] Mitchell, T.B. (1962). ”Bees of the Eastern United States” (på engelska). Technical Bulletin No. 152. North Carolina Agricultural Experiment Station. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+ternarius. Läst 24 februari 2015.

[BEUS-5] [a b c d] Sheila Colla, Leif Richardson och Paul Williams (2010). ”Bumble Bees of the Eastern United States” (på engelska) (5,65 MB). USDA Forest Service & Pollinator Partnership. sid. 20–21. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Colla&al11_EBG.pdf. Läst 21 februari 2015.

[UNB-6] [a b] Constance S. Stubbs och Nancy Coverstone. ”Understanding Native Bees” (på engelska). University of Maine. http://extension.umaine.edu/publications/7153e/. Läst 8 juli 2020.

[IUCN-7] [a b c d e] Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L. & Colla, S. 2014 Bombus ternarius . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 augusti 2024.

[1]

[2]

[3]

[a]

[4]

[5]

[6]