Bonnierkoncernen – Wikipedia

Bonnier AB
Org.nr556508-3663
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
NyckelpersonerErik Haegerstrand
Styrelseordförande
Stina Andersson
VD
BranschMediekonglomerat
Antal anställda24 – 2019
Historik
Grundat1837
GrundareAlbert Bonnier
Ekonomi
Omsättning 25 miljarder SEK
Rörelseresultat -387 miljoner SEK
Vinst efter skatt -8,364 miljarder SEK
Tillgångar 14,486 miljarder SEK
Eget kapital 9,422 miljarder SEK
Struktur
ModerbolagBonnier Holding AB
AvdelningarBooks
Broadcasting
Business to Business
Magazines
News
Growth Media
Övrigt
WebbplatsBonnier.se
FotnoterStatistik från 2019 års bokslut.[1]
Bonnierhuset, Sveavägen 56 i Stockholm

Bonnierkoncernen eller Bonnier Group är en familjeägd koncern och mediekonglomerat med sin bas i Sverige. Moderbolag är Albert Bonnier AB[2], och bland andra ingående bolag som emellanåt får ge namn åt koncernen märks Bonnier Group Aktiebolag[3] och Bonnier AB.[4]

Bonnierkoncernen har sin bakgrund i Albert Bonniers Förlag som grundades av Albert Bonnier 1837, och ägandet ligger alltjämt hos medlemmar ur släkten Bonnier.

Bonnierkoncernen har idag verksamhet i 16 länder med tonvikt på norra Europa, och innefattar i dagsläget cirka 175 företag. Bland dessa märks Dagens Nyheter, Expressen, GT, Kvällsposten, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Dagens industri, Bonnier Tidskrifter, Svensk Filmindustri och Mittmediakoncernen. Under 2019 såldes TV4-Gruppen samt MTV Oy till Telia.

Albert Bonniers Förlag grundades redan 1837. Den första bok som förlaget gav ut hette Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Boken trycktes av Nordströmska boktryckeriet och kostade 4 skilling banco i häftad utgåva. Den var på 32 sidor och liten till formatet, endast 7 centimeter bred och 11 centimeter hög. Boken var en parodi och använde i sin bevisföring samma typ av argument som de skrifter som ville dra Jesu historiska existens i tvivelsmål.[5]

Albert Bonniers son Karl Otto Bonnier utvecklade förlaget till ett av Sveriges ledande, med författare som Strindberg, Heidenstam och Lagerlöf. I samband med att förlagets ägande övergick till Karl Ottos söner, främst Tor och Åke, förvärvades 1929 Åhlén och Åkerlund, vilket blev starten för en diversifiering till veckotidningar och så småningom även dagstidningar, serietidningar, film och TV.

I början av 1950-talet stod Bonnierkoncernen i huvudsak på tre ben, förlagsverksamheten samt utgivning av tidskrifter och dagstidningar. Förlagsverksamheten var i huvudsak kopplad till Albert Bonniers Förlag, tidskriftsverksamheten skedde genom Åhlén & Åkerlund, och de dagstidningar koncernen hade stora ägarintressen i var Dagens Nyheter och Expressen. Utöver detta fanns även en mindre industrirörelse med företag som var knutna vertikalt till medieverksamheten. Under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet breddades denna industrirörelse, så att koncernen blev mer diversifierad.[6] Bonnierföretagen omsatte 123 miljoner kronor år 1954, hade 3 418 anställda och ett aktiekapital på 1 miljon kronor.[7]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Koncernens ägare består huvudsakligen av ättlingar till tre av Karl Otto Bonniers sex barn.[8]

Styrelseordförande är Carl-Johan Bonnier medan Tomas Franzén sedan 2013[9] är vd.[10]

Affärsområden

[redigera | redigera wikitext]

Samarbete med högskolor och universitet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning.[11]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]