Bosön – Wikipedia

	Bosön
	ö och småort
	Bosö hamnväg
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Lidingö kommun
Distrikt	Lidingö distrikt
Koordinater	59°22′52″N 18°10′49″Ö / 59.38111°N 18.18028°Ö
Area	30 hektar (2020)
Folkmängd	108 (2020)
Befolkningstäthet	3,6 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Småortskod	S0141
Beb.områdeskod	0186SB104 (1990–)
Geonames	2720188
	Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
	Wikimedia Commons: Bosön
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För idrottsanläggningen, se Bosön (idrottsanläggning).

Bosön är en halvö i Askrikefjärden och en stadsdel (kommundel) av Lidingö kommun, Stockholms län. Ön är känd för Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum och Dalakolonin.

Historik

Vid 1000-talet var Bosön fortfarande en av vatten omgiven ö i Askrikefjärden intill norra Lidingön. På 1700-talets mitt möttes Grönstaviken och Södergarnsviken nästan. Mellan Bosön och det tidigare fastlandet märks idag en tydlig dalgång som ligger cirka fem meter över havet. Genom landhöjningen har ön växt ihop med fastlandet.

Ett äldre namn för Bosön var Lagnö (Lagnöön)^[4] som användes på 1600- och 1700-talen. Nuvarande namn härrör från att området tillhörde Bo gård, en av de största lantbruksgårdarna på Lidingö under 1300- och 1400-talet.

Äldsta bevarade byggnad på Bosön är Ektorpet som omnämns första gången på 1700-talet. 1773 fanns här en krog i anslutning till strömmingsfiskarnas resrutt in från Vaxholm, där man kunde stanna för en matbit och en sup på väg till försäljningen på Fiskartorget i Stockholm. Torpet brann i slutet av 1700-talet och återuppbyggdes kort därefter. Huset har ett högt och fritt läge och utgör ett viktigt inslag i Dalakolonin.^[5]

Vid 1880-talets mitt avstyckades från egendomen Bo gård ett tiotal tomter på nordvästra Bosön för uppförande av sommarvillor. Mantalslängderna från denna tid visar att även flera villor för permanentboende byggdes. Området detaljplanerades 1996 och bestod då av 22 bebyggda fastigheter. Flera byggnader är kulturhistoriskt intressanta, bland dem Stora Björkudden som var pensionat på 1910- och 1920-talen och Stora Marielund från 1908 som under andra världskriget användes av Försvarets radioanstalt för signalspaning. Från 1950-talet och fram till 1979 inrymdes ett konvalescenthem i byggnaden. Villa Rutsdal ligger mot Grönstaviken och uppfördes 1923 i nationalromantisk stil för regissör Mauritz Stiller.^[6]

Bosön förvärvades 1905 av Lidingö villastad tillsammans med Rudboda och flera andra områden på Lidingön. Sedan 1943 är största markägare Lidingö stad. Centralt över ön sträcker sig Bosövägen som börjar vid Norra kungsvägen. Östra sidan nås via Bosö hamnväg som har sitt namn efter den stora småbåtshamnen där Bosö Båtklubb har sin verksamhet sedan 1974.

Beskrivning

Dagens Bosön kan indelas i fyra områden:

En västra del invid Grönstaviken och Askrikefjärden med kuperat skogsområde och privatvillor längs vattnet. Yttersta spetsen åt nordväst kallas Björkudden. Nere vid Grönstaviken ligger öns enda industri, Elfviksvarvet / Heleneborg vars verksamhet började 1934.

En mellersta del med Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum som etablerades på Sotudden 1938. Där övertog man Villa Paulsro (sedermera kallad "Mästarvillan") och samtliga befintliga byggnader. Egendomen tillsammans med Paulsro ägdes av affärsmannen Paul U. Bergström och var hans bostad fram till hans död 1938. Idag finns här ett 20-tal byggnader och anläggningar, bland dem flera idrottshallar, idrottsplaner, konferensanläggningar, restauranger, hotell och Bosöns studentcampus.

En östra del invid Södergarnsviken och Askrikefjärden som kallas Dalakolonin och upptas av ett 60-tal kulturhistoriskt värdefulla kolonistugor byggda på 1920-talet och senare. Initiativet till ett koloniområde i Stockholms närhet togs av Dalaföreningen i Stockholm. I april 1918 beslöt Dalaföreningen att bilda en koloniträdgårdsförening. Tanken var att ge föreningens medlemmar möjlighet att på jordlotter i Stockholms närhet odla grönsaker och potatis.

Ett obebyggt skogsområde mellan idrottsanläggningen och Dalakolonin. Här ligger Bosöns högsta punkt med 45 meter över havet. Genom området går en av Bosöns motionsslingor.

Bilder

Bosö Båtklubb.
Dalakolonin.
Badplatsen vid Dalakolonin.
Strandpromenad vid Dalakolonin.
Ektorpet.
Utsikt över Askrikefjärden.
Paulsro.
Hamnen vid Paulsro.
Riksidrottsförbundets anläggning.
Riksidrottsförbundets hotell, Bosövägen.
Bosöns studentcampus, Bosövägen.
Bosövägen på nordvästra Bösön.
Villor på nordvästra Bosön.
Stora Björkudden.
Stora Marielund.
Heleneborg.

Referenser

Noter

^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, SCB, 11 april 1995, s. 14, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Ortnamnsregistret: Bosön
^ Lidingö stadsbyggnadskontoret: Områdesbestämmelser för Dalakolonin (2004:401:III)
^ Lidingö stadsarkitektkontor: Områdesbestämmelser för nordvästra Bosön (1996)

Källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bosön.
Bilder & media

[bdc7d565854b236e2fde9f4d2ac8ba09c7ca7225-1] [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[cad4f65a3d60290d8b14c4a0a11c75bb8aeebfe9-2] Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, SCB, 11 april 1995, s. 14, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] Ortnamnsregistret: Bosön

[5] Lidingö stadsbyggnadskontoret: Områdesbestämmelser för Dalakolonin (2004:401:III)

[6] Lidingö stadsarkitektkontor: Områdesbestämmelser för nordvästra Bosön (1996)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]