French
DeutschFältmalört – Wikipedia
| Fältmalört | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
| Art | Fältmalört A. campestris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Artemisia campestris | |
| Auktor | Carl von Linné, 1753 |
 Blommande fältmalört i en vägren i Österrike. | |
Fältmalört (Artemisia campestris) är en flerårig ört i släktet malörter och familjen korgblommiga växter. Den beskrevs först av Carl von Linné.[1]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Fältmalört är en flerårig ört med rödbruna, kala och förgrenade stjälkar, antingen nedliggande eller uppstående, omkring 20–40 centimeter höga. Den har djupt parflikiga blad med tunna flikar. Blomkorgarna är små och föga iögonfallande, med bruna blommor. Blomningen sker under sommaren och hösten.[2]
-
Fältmalört vid polska Östersjökusten. -
Detalj av stjälk och blad, Västpommern, Polen.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Fältmalörten återfinns på stora delar av norra halvklotet, från Nordamerika till Europa, Nordafrika och Asien.[1] I Sverige är den allmän på Öland och Gotland[2] och återfinns annars framför allt i Götalands och Svealands kalkrika slättbygder, men det finns enstaka lokaler även längre norrut längs kusten.[3][4]
Habitat
[redigera | redigera wikitext]Fältmalörten är kalkgynnad och förekommer på torra, sandiga och grusiga platser, såsom örtrika torrängar. Den är värmeälskande och växer gärna på platser där övrig vegetation är svagt utvecklad, som i bar sand eller i klippskrevor på sydsidan av berg, samt i vägkanter och på banvallar.[2][4]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Fältmalört har 13 nu gällande underarter.[1] Av dessa förekommer nominatformen samt A. campestris subsp. bottnica (bottnisk malört) i Sverige.[3]
- Artemisia campestris subsp. alpina (DC.) Arcang.
- Artemisia campestris subsp. borealis (Pall.) H.M.Hall & Clem.
- Artemisia campestris subsp. bottnica Lundstr. ex Kindb.
- Artemisia campestris subsp. campestris
- Artemisia campestris subsp. canadensis (Michx.) Scoggan
- Artemisia campestris subsp. caudata (Michx.) H.M.Hall & Clem.
- Artemisia campestris subsp. cinerea Le Houér.
- Artemisia campestris subsp. glutinosa (Gay ex Bess.) Batt.
- Artemisia campestris subsp. lednicensis (Spreng.) Greuter & Raab-Straube
- Artemisia campestris subsp. lempergii Sennen
- Artemisia campestris subsp. maritima (DC.) Arcang.
- Artemisia campestris subsp. pacifica H.M.Hall & Clem.
- Artemisia campestris subsp. variabilis (Ten.) Greuter
Namn
[redigera | redigera wikitext]Släktet Artemisia har fått sitt namn efter Artemis, som bland annat var barnbördens gudinna i den grekiska mytologin, på grund av att många arter inom detta släkte i folkmedicinen har använts för behandling av kvinnosjukdomar. Artepitetet campestris betyder 'som växer på fält'; av latinets campus = fält. Det synonyma artepitetet borealis kommer av latinets boreus, som betyder 'nordlig'.
Svenska trivialnamn
[redigera | redigera wikitext]- Bottenhavsmalört
- Bottenviksmalört
- Fältbynke
- Sandbunke (Skåne)[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Nylén, Bo (2000). Nordens flora (2. uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 7408826. ISBN 9151838214
- Rydberg, Hans; Wanntorp, Hans-Erik; Eriksson, Torsten; Holmåsen, Ingmar (2001). Sörmlands flora. Stockholm: Botaniska sällsk. i Stockholm. Libris 8383720. ISBN 9197191353
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Artemisia campestris”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:309140-2. Läst 23 oktober 2022.
- ^ [a b c] Nylén, s. 479.
- ^ [a b] ”Artemisia campestris”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/artemisia-campestris-219963. Läst 23 oktober 2022.
- ^ [a b] Sörmlands flora, s. 558.
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, s 65 [1]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fältmalört.
|