Brittiska Cypern – Wikipedia

Brittiska Cypern
British Cyprus
Βρετανική Κύπρος
Britanya Kıbrısı

1914–1960
Flagga Vapen
Cyperns läge i Medelhavet under 1930-talet, med Cypern i mörkgrön färg och Storbritannien i mörkgrå färg
Cyperns läge i Medelhavet under 1930-talet, med Cypern i mörkgrön färg och Storbritannien i mörkgrå färg
Cyperns läge i Medelhavet under 1930-talet, med Cypern i mörkgrön färg och Storbritannien i mörkgrå färg
Huvudstad Nicosia
Språk engelska (officiellt)
grekiska, turkiska
Religion Kristendom (Grekisk-ortodoxa kyrkan och Cyperns angligkanska kyrka)
Islam (sunniislam)
Statsskick Brittisk kronoloni
Bildades 4 juni 1878
 – bildades genom Cypernfördraget
 – bildades ur Osmanska Cypern
Upphörde 16 augusti 1960
 – uppgick i Cypern
Akrotiri och Dhekelia
Areal 3 580 km² (1924)
Valuta Osmansk lira (1878–1879)
Cypriotiskt pund (1879–1960)
Idag del av Cypern, Nordcypern, Akrotiri och Dhekelia

Brittiska Cypern var det brittiska imperiets besittning av Cypern från 1878 till 1960.[1]

Ön Cypern, som sedan 1570-talet stått under ottomansk överhöghet, blev ett brittisk protektorat genom Cypernkonventionen 1878, enligt vilken britterna fick använda Cypern som bas i östra medelhavsområdet i utbyte mot skydd av sultanens asiatiska besittningar från Ryssland.[1] Cypern förblev ett brittiskt protektorat fram till 1914, då britterna annekterade ön, sedan första världskriget brutit ut och det brittiska imperiet och osmanska riket blivit motståndare.[1] Vid Lausannefreden 1923 erkände Turkiet Storbritanniens överhöghet över ön, och två år senare, 1925, förklarades Cypern officiellt vara en brittisk kronkoloni.[1] I augusti 1960 blev Cypern en självständig republik.[1]