Brott och straff – Wikipedia

Brott och straff
FörfattareFjodor Dostojevskij
OriginaltitelПреступление и наказание
OriginalspråkRyska
ÖversättareD.S. Hector (1883–1884)
Ellen Rydelius (1922)
Gunvor Håkansson (1971)
Hans Björkegren (1979)
LandKejsardömet Ryssland Ryssland
GenreRoman
Förlag för förstautgåvanRusskij Vestnik (följetong)
Utgivningsår1866 (följetong)
1877 (bok)
Först utgiven på
svenska
1883–1884
HuvudpersonerRodion Romanovitj Raskolnikov

Brott och straff (rysk originaltitel: Преступление и наказание, Prestuplenije i nakazanije), även översatt till svenska med titeln Raskolnikow och Raskolnikov, är en roman från 1866 av den ryske författaren Fjodor Dostojevskij. Den publicerades för första gången som en följetong i den litterära tidskriften Russkij Vestnik (Русский вестник) under tolv månader 1866.[1] Året efter publicerades den som en enda volym.

Brott och straff är Dostojevskijs andra fullängdsroman efter återkomsten från Sibirien och den första stora romanen under hans mogna period.[2]

Brott och straff består av sex delar samt en epilog. Den kan sägas bestå av två halvdelar, där vissa nyckelepisoder förekommer i den förra, och vissa i den senare. Del 1–3 presenterar då den i huvudsak rationella och stolta Raskolnikov, och del 4–6 den begynnande och alltmer irrationella och ödmjuka Raskolnikov; den första delen visar hur den första styrande principen av hans karaktärsdrag successivt dör, medan den andra visar på den progressiva födelsen av den nya styrande principen. Skiftet kommer mitt i romanen.[3]

Romanen är skriven i ett allvetande tredjepersonsperspektiv,[4] även om det förekommer ett berättarjag:

Jag skall inte försöka skildra vad som hände den kvällen hos Pulcheria Raskolnikova…
– Ur Brott och straff.[5]

I huvudsak följer läsaren Raskolnikovs synvinkel, även om man även under stundom följer Razumichin, Svidrigajlov och Dunjas perspektiv.

Brott och straff fokuserar på det mentala lidandet och det moraliska dilemmat som Rodion Romanovitj Raskolnikov utsätts för. Raskolnikov är en fattig före detta student boende i Sankt Petersburg som formulerar och genomför en plan för att mörda en hatad pantlånerska, enligt egen utsago för pengarna, och därigenom inte bara lösa sina egna finansiella problem utan också befria världen från en ond och värdelös parasit. Raskolnikov strävar också efter att vara en extraordinär varelse, liknande Napoleon, med tron att mord kan rättfärdigas i strävan efter ett högre syfte. Raskolnikov visar upp några drag av megalomani och anser sig mycket begåvad. Som en extraordinär man känner han att det är rättfärdigat för honom att mörda, eftersom han existerar utanför de moraliska gränser som påverkar vanliga människor.

Efter brottet blir han dock sjuk och besväras av minnena av sitt brott och rädslan för att bli uppspårad. Brott och straff porträtterar Raskolnikovs gradvisa insikt i sitt brott och hans önskan att bekänna. Utöver detta försöker Raskolnikov också att skydda sin syster Dunja från olämpliga friare. Han blir även oväntat kär i den prostituerade Sonja. De båda unga kvinnorna, särskilt Sonja, blir hans enda förtrogna och han inser efterhand att om han vill fortsätta i rollen som övermänniska kommer han att skada även dem. Slutligen anger han sig själv och döms till långvarigt straffarbete i Sibirien, dit Sonja följer honom.

Personer i romanen

[redigera | redigera wikitext]
Bild föreställande Raskolnikov och Marmeladov, målad 1876 av Michail Petrovitj Clodt von Jürgensburg.
Namn Ord Betydelse (ryska)
Rodion Romanovitj Raskolnikov raskol en schism eller delning; raskolnik betyder "den som delar" eller "oliktänkare"; verbet raskalyvat betyder "att klyva", "att spräcka", "att dela", "att bryta" eller "att förstöra"
Pjotr Petrovitj Luzjin luzja en pöl
Dmitrij Prokofjevitj Razumichin razum förstånd, förnuft, intelligens
Aleksandr Grigorievitj Zamjotov zametit att lägga märke till, att förstå
Andrej Semjonovitj Lebeziatnikov lebezit att fjäska, ställa sig in, lisma
Semjon Zacharovitj Marmeladov marmelad marmelad/sylt
Arkadij Ivanovitj Svidrigajlov Švitrigaila/Svidrigailo en lettländsk hertig på 1400-talet som dog ett år före Konstantinopels fall
Avdotia (Dunja) Romanovna Raskolnikova dun tung
Sofia (Sonja) Marmeladova (grekiska) sophia vishet

Filmatiseringar i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Owe Wikström, Raskolnikov. Om den kluvnes väg mot helhet... Doxa, Lund 1982.
  • Owe Wikström, Sonjas godhet. Medkänslan i en självupptagen tid. Natur och Kultur 2006.
  • Owe Wikström, Nödvändigheten av att buga sig. (Ur: Torsten Billman – Bildmakaren, red. Dan Lennervald), Kungbacka 2010.
  1. ^ University of Minnesota - Study notes for Crime and Punishment (läst 1 maj 2006)
  2. ^ Frank, Joseph (1995). Dostoevsky: The Miraculous Years, 1865–1871. Princeton University Press. ISBN 0-691-01587-2
  3. ^ Edward Wasiolek "On the Structure of Crime and Punishment, " I: PMLA, March 1959, vol. LXXIV, No. 1, s. 132-133.
  4. ^ sparknotes.com – Literary notes about Crime and Punishment
  5. ^ Dostojevskij, Fjodor; Björkegren Hans (2011). Brott och straff. Klassiker / Albert Bonniers förlag ([Ny utg.]). Stockholm: Bonnier. sid. 375. Libris 11654231. ISBN 9789174290882 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikisource
Wikisource
Texten till Brott och straff finns på Wikisource.