Bureå – Wikipedia

	Bureå
	Tätort
	Bureå kyrka
Land	Sverige
Landskap	Västerbotten
Län	Västerbottens län
Kommun	Skellefteå kommun
Distrikt	Bureå distrikt
Koordinater	64°37′1″N 21°12′23″Ö / 64.61694°N 21.20639°Ö
Area	383 hektar (2020)
Folkmängd	2 524 (2020)
Befolkningstäthet	6,6 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T8144
Beb.områdeskod	2482TB103 (1960–)
Geonames	606370
	Ortens läge i Västerbottens län Ortens läge i Västerbottens län
	Wikimedia Commons: Bureå
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Bureå (olika betydelser).

Bureå är en tätort i Skellefteå kommun belägen 20 kilometer söder om Skellefteå och 116 km norr om Umeå. Efter att tidigare ha varit en utpräglad industriort är Bureå idag en ort med omfattande pendling till Skellefteå.

Historia

Ett drygt hundratal fornlämningar är kända i området, både från brons- och järnåldern. Från bronsåldern har Riksantikvarieämbetet registrerat bland annat gravrösen, runda, oregelbundna, ovala och kvadratiska stensättningar, och röjningsrösen. En labyrint finns bevarad från järnåldern. Namnet skrevs 1507 Bwre, vilket är en gammal böjningsform av Bura, det tidigare namnet på Bureälven. I jordeboken för 1543 registreras fyra bönder med familjer i byn, Olof Jonsson, Karl Mosesson, Daniel Andersson och Herse, och byn skattade för ett fisketräsk (Farssiöö), säljakt och för en kvarn.^[4] Knappt ett hundra år senare skulle Johannes Bureus skriva om byn i sin släktbok om den så kallade Bureätten.

Lämningen vid Klosterholmen

På den så kallade Klosterholmen i Bureälven ska det eventuellt under 1400- och 1500-talen ha funnits en klosterbyggnad. Detta finns beskrivet av Johannes Bureus 1601. Lämningarna av vad han menade ha varit ett kloster finns kvar på holmen och är fornminnesmärkta, men det är oklart om de husgrunder med murad kullersten verkligen härrör från ett kloster.

Området mäter 130X90 m och består av fyra husgrunder, men det är möjligt att det finns flera. Den största husgrunden är 8x8 m. Lösfynd som upptäckts vid arkeologiska undersökningar innefattar medeltida bronsföremål, däribland en ölhane. Lämningen innehåller rester av ett tegelvalv och rester av en smedja, och det förekommer uppgifter om båtlämningar.^[5]

Administrativa tillhörigheter

Bureå var och är kyrkby i Bureå socken där Bureå kyrka byggdes 1917–1920 i tegel efter ritningar av Fredrik Falkenberg och invigdes på midsommaraftonen 1920. Bureå ingick från 1914 i Bureå landskommun, där för orten 22 juni 1934 inrättades Bureå municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1959. Från 1967 till 1971 ingick Bureå i Skellefteå stad och ingår därefter i Skellefteå kommun

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Bureå 1960–2020^[6]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	2 022
1965	2 051
1970	2 031
1975	2 258
1980	2 624
1990	2 672	364
1995	2 567	364
2000	2 349	366
2005	2 345	366
2010	2 360	365
2015	2 533	392
2020	2 524	383

Näringsliv

Under nästan 200 år dominerades näringslivet av sågverksindustrin. Den första sågen var en vattendriven såg som anlades 1796^[7] eller 1797^[8] ett par kilometer uppströms i Strömsholm vid Bureälven. Sågverket flyttades senare till Skäret, där en lasthamn uppfördes och Bure AB grundades. Epoken upphörde 1972, då Mo och Domsjö AB (som 1965 köpt upp Bure AB) lade ner sågverket. Den 18 juni 1992 upphörde även verksamheten vid Bure träsliperi.

Föreningar

Bureå IF (idrottsförening)
Bureå hästklubb
Bureå hundklubb
Bureå fotbollsgolf
Bureå simsällskap
Bureå EFS-förening.
Föreningen Folkets hus u.p.a Bureå (konkursbelagd)^[9]
Bureå hembygdsförening
Bureå Båtsällskap

Se även

Bureätten

Källor

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 november 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6, Umeå 1990, s. 286
^ Enligt beskrivning i Riksantikvarieämbetets Fornsök
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ http://www.burea.se Arkiverad 14 december 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2007-03-12
^ Nationalencyklopedin
^ http://www.bureafolketshus.se/

Externa länkar

Burea.se

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d0fa9e052ca87a35ad86e11566cc04e14a78a1c1-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 november 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] Johan Nordlander, Norrländska samlingar 1-6, Umeå 1990, s. 286

[5] Enligt beskrivning i Riksantikvarieämbetets Fornsök

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-6] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[7] ttp://www.burea.se Arkiverad 14 december 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2007-03-12

[8] Nationalencyklopedin

[9] ttp://www.bureafolketshus.se/

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]