Calle Smitt – Wikipedia

Carl Manuel Smitt
Född25 juni 1869[1][2][3]
Ulrika Eleonora församling[3], Sverige
Död23 april 1925[1][2] (55 år)
Storkyrkoförsamlingen[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningByggherre, direktör[2]
FöräldrarJohan Wilhelm Smitt[3]
Redigera Wikidata

Carl "Calle" Manuel Smitt, född 25 juni 1869 i Kungsholms församling, död 23 april 1925, var en svensk miljonär, äventyrare, direktör och byggherre. Han var son till affärsmannen Johan Wilhelm Smitt, som gjorde sig en förmögenhet i Argentina och exploaterade större delen av Kungsholmen i Stockholm.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Carl Smitt växte upp och studerade i Stockholm. Efter studierna reste han utomlands, och när han kom hem blev han ägare till Aktiebolaget Skandinaviska Pennfabriken, som fadern grundat 1893. "Smittska pennfabriken", låg på Fridhemsgatan 18 på Kungsholmen i Stockholm. Den satsade på inhemsk tillverkning av stålpennor, men lyckades aldrig konkurrera med större fabrikerna i England, och lades ned tidigt på 1900-talet.[4][5]

När fadern dog 1904 ärvde han en stor förmögenhet och gav sig in i byggbranschen. Han var byggherre för ett 20-tal hus, bland annat Fenixpalatset och Skeppsbron 44. I Skeppsbron 44 hade han sedan sin bostad i Stockholm fram tills sin död.[5]

Han gjorde sig ett namn som äventyrare och sportsman. Han engagerade sig i Svenska Aeronautiska Sällskapet och införskaffade luftballongen Argonaut år 1905 som blev en av föreningens tre luftballonger.[6] Med den deltog han i tävlingar, först som passagerare och sedan som förare.[6] Han var också intresserad av båtliv och ägde flera segeljakter, var även engagerad i isjaktssegling och motorbåtsport samt bilsport.[5]

Han lärde känna Axel Hultman och Carl von Schewen, vilket ledde till engagemang i Pelarorden. Bland annat donerade han ett gammalt ritkontor att ha till stuga i Carl von Schewens ö Håtö Svansar, där de brukade träffas och som senare köptes av Pelarorden.[7][8]

Han jordfästes i Gustav Vasa-kyrkan.[9] Vid sin död testamenterade han bort största delen av sin förmögenhet till två därför skapade institutioner. Den ena för att förbättra vägar i Stockholms skärgård som förvaltades av Kungliga Automobilklubben, och den andra för att främja havsfisket i Stockholm och Halland.[10] Hans partner, Siva Persson med vilken han hade två döttrar, fick ärva en del men bestred också testamentet för att hon menade att hon var att betrakta som maka.[11] Processerna tog mer än tio år.[12] Andra större mottagare var Stockholms isjaktsklubb, en donation till behövande i Stockholm samt idrottsföreningar.[13]

Kungliga Automobilklubben donerade bland annat Skeppsdalsvägen till Skeppsdals brygga i Österåker och stora delar av Solövägen i Norrtälje kommun, som är en stor del av vägen till Furusund.[12][14]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Smitt, Carl Manuel, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0016/F I a/12 (1917-1929), bildid: 00007279_00160, sida 157, dödbok, läs online, läst: 15 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Kungsholms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0011/C I/12 (1862-1875), bildid: 00026601_00188, sida 186, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 15 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Caligula (S.O. Rubenson) (17 januari 1908). ”Kunna stålpennor med fördel tillverkas i Sverige?”. Svenska Dagbladet. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  5. ^ [a b c] ”Dödsfall: Carl Smitt”. Dagens Nyheter. 25 april 1925. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  6. ^ [a b] Svenska Aeronautiska Sällskapet i Svenskt flyg och dess män (1940)
  7. ^ Alf. (A.L. Nygren) (7 oktober 1915). ”Pelarorden avslöjad”. Stockholmstidningen. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  8. ^ Kald. (Karl-Evert Almblad) (8 januari 1951). ”Kalle Scheven var "racerförare" i landets första motorbåtstävling”. Svenska Dagbladet. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  9. ^ ”Dir. Carls Smitts jordfästning”. Aftonbladet. 1 maj 1925. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  10. ^ ”Hallandsfiskare få en donation på 200,000 kr”. Arbetet. 29 juli 1936. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  11. ^ ”Process om Carl Smitts testamente”. Svenska Dagbladet. 19 maj 1926. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  12. ^ [a b] ”Avlägsen roslagstrakt fick fin donationsväg”. Dagens Nyheter. 24 augusti 1938. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  13. ^ ”Testamentet efter C. Smitt”. Dagens Nyheter. 3 maj 1925. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  14. ^ Leo (Ernst Ekman) (6 juni 1945). ”Solövägen invigd i regn”. Dagens Nyheter. Läst 13 oktober 2022 (via Svenska dagstidningar). 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Calle_Smitt&oldid=51325244”